Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.

Från 299 kr

Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.

Från 299 kr

Bromssko är en liten släde som placeras på ena rälsen. När en vagn kommer, så rullar hjulet upp på släden, men stoppas sedan av en klack som gör att hjulaxeln låses och släden glider tills friktionen fått den att stanna. Bromsskor har funnits länge och används fortfarande vid rangering på mindre bangårdar. Bromsskor används även som stoppbockar för att förhindra att vagnar kommer i rullning.

Från 299 kr

Bild till utställningen 100 innovationer föreställande innovationen "filmen". Två bitar positiv film av celluloid, 54 mm bred, för visning av "rörliga fotografier" i projektor, "Bioskop" av Max Sklandanowsky (1863-1939). Bildyta:1. 39, h. 265. mm. Den längre filmbiten (12 bilder ur filmen "Das boxende Känguruh" med "Mister Delaware" maj 1895) har hålen numrerade 106-128 med bläckskrift och skarv mellan nr. 112 och 114. Den kortare biten (ur filmen "Der Jongleur Paul Petras" med hög hatt och två bollar, maj 1895) har skarv vid nr. 10. Perforering i båda kanterna med cirkelrunda hål (2 par för var bild), skodda med större öljetter.

Från 299 kr

Älvalek - August Malmström

Från 299 kr

Bilden visar en skymt av KM 3, 1980-tal. Den stora rullen som vi ser sidan av, är just på väg att klyvas i mindre rullar. Detta görs i en s.k. rullstol. Hela den stora rullen läggs upp i ett stativ, pappersbanan dras sedan fram till själva processen där den skall klyvas med hjälp av sylvassa cirkelknivar. Klyvningen tar sedan upp till 25-30 minuter. De färdiga rullarna går sedan vidare till treans klipp, eller så skickas de till rullpaketeringen en trappa ned med hjälp av hissen man ser till vänster i bild. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.

Från 299 kr

'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

'1 monterad kungstiger. :: :: Text till bilden: ''Kungstigern är af alla rofdjur det, som gjort sig mest fruktadt och allmänt blifvit erkändt för grymmast och blodtörstigast. Södra Asien och en del af dithörande öar äro hemlanden för detta djur, som ej ens skonar menniskan. Berättelserna om hans framfart äro likväl ofta öfverdrifna, ty äfven tigern är rädd. Minsta buller jagar honom på flygten. Farligast är tigern under skymningen och natten. Likasom vanliga katten, lurar han på sitt rof och bemägtigar sig det i några få, starka språng. Misslyckas detta anfall, förföljer han icke det utsedda offret, utan inväntar ett nytt. Lyckas han och i detsamma blifver överrumplad, tar han det med sig på flygten och förmår släpa dubbelt sin egen vigt. Den strimmiga färgen är bland större kattarter för tigern egendomlig. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

fotografi

Från 299 kr

Bilden visar en utställning av industriprodukter med tydligt militärt inslag. I bildens centrum står en soldatdocka med en uppstoppad häst som är fullt utrustat med betsel, sadel och väskor. Vid bildens vänster sida står ytterligare en hästdocka med hästvagn och foderpåse. Ovanpå finns ett skyllt med påskrift "Textilose" som tyder på det utställningen handlar om olika pappersprodukter. I förgrunden ser man rullar med pappersgarn och ett stort pappersrulle. På rullen står en anordning som demonstrerar papprets hållfasthet med en 20 kg vikt. Dessutom finns en hög med säckar och rullade mattor. Det är typiska produkter som framställdes med pappersgarn som ersättning för vegetabiliska fiber. Under första världskriget fick papperstextilindustrien en stor uppsving då Tyskland var annars helt beroende av import av textilfiber.

Från 299 kr

'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr

Häfte med 10 fotografier från Halmstad i ett ark vikt likt "dragspel" och utgivet av Victor Ahlbergs Bokhandel. 1. Omslaget med präglade guldiga bokstäver 2. "Halmstad. Norreport." En vagn rullar ut ur valvet och en pojke hänger vid valvet och kikar på fotografen. Till vänster om valvet har stadens Matigstrat anslagit en varningsskylt för beteenden i valvet som ger böter på 2-50 kr, såsom att färdas med velociped, dvs cykel. 3. "Kyrkan i Halmstad." Ena långsidan med träd kring angränsande torg. 4. "Halmstad, Storgatan." Gatumiljö med Norreport i fonden, fotgängare och många butiksskyltar. Till vänster görs reklam för t ex ett svarveri och på högra sidan ligger ett bundtmakeri, Levenbergs skomagasin, Aug. Schiecks hattaffär och en butik med färger och tapeter. 5. "Halmstad: Österbron." Järnbro där hästekipage och fotgängare färdas. Ett par sjömän, gossar och andra betraktar fotografen. Till vänster görs reklam för Van Houtens Cacao och Skandinaviska Kreditaktiebolaget. 6. "Halmstad. Nissaån vid Tivoli." Folk flanerar längs promenadstråket medan andra tar en roddtur på ån, som kantas av lövträd. 7. "Halmstad. Slottet." Vy över slottets fasad mot Nissan. 8. "Halmstad, Köpmansgatan." Gatuvy mot kyrkan med hästekipage och fotgängare. På gatans högra sida ses reklamskyltar för Eric Hedins Beklädnadsaffär, B M Sjö Vin- & Speceriaffär, J A Brand Toffelmakare och en kemikalieaffär och till vänster ligger ett Nykterhetscafé. 9. "Halmstad. I Tivoli". Tivoli som park och nöjesplats anlades redan 1843 av gästgivaren A J Sjögren med dans- och kägelbanor, restaurang och lusthus. 1858 köpte Göran Hammar m fl området och därför hedrades han i parken med bysten på bilden år 1909, skapad av skulptören Sven Andersson från Gnosjö. Då hade parken utökats både till ytan och med fler attraktioner och skickliga trädgårdsmästare hade utformat området till en mönsteranläggning. 10. "Halmstad, Hamnparti." Små och stora segelskutor ligger längs kajen, där några godsvagnar står frånkopplade. 11. "Halmstad. Vid Nissaån". Roddbåtar ligger förtöjda utmed åkanten, som följs av en smal stig. I bakgrunden en bro.

Från 299 kr