Spegeldammen i Trädgårdsföreningens park. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Flyglarna vid entrén uppfördes 1864 av byggmästaren Jonas Jonsson.
Från 299 kr
Orig text: Trädgårdsföreningen, 3 maj 1925. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.