Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Från 299 kr
Det yttre av Linköpings slott har omgestaltats över tid. Genom slottets eror som biskopsborg, kungligt slott och vidare länsresidens har olika önskemål fått genomslag. Ett exempel är de stilhistoriska tillägg som tillkom under 1880-talet, där man återskapade byggnaden till ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Vid 1930-talet hade intresset svängt för ett mer stramt uttryck. Här gaveln till slottets norra flygeln efter åtgärden. Enligt uppgift foto 1935. Anm: Fotografiet har tidigare tillskrivits Linköpingfotografen Didrik von Essen (1856-1922). Av tekniska skäl kvarstår han som upphovsman även om det avfärdats.
Ruben Kullbohr i vägdistriktets Scania-Vabis i färd att sladda ett avsnitt av Ydres många grusvägar. I historisk tid låg vägunderhållet i huvudsak på landets självägande bönder. Under 1890-talet breddades skyldigheterna till att gälla alla fastighetsägare på landsbygden. Med bilismens intåg blev även den ordningen otillräcklig och istället infördes vägskatt till hjälp för de underhållsskyldiga. Vägskatternas kassor möjliggjorde inköp av bättre utrustning. I sammanhanget indelades riket i vägdistrikt och i Ydre härad inrättades Ydre vägdistrikt. Foto 1940-tal.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
'Bildtext: ''Morlanda säteri, Kårehögen. Morlanda säteri på Orust. Manbyggnaden från slutet av 1600-talet, av trävirke. Skogen till säteriet sedan äldre tider väl bibehållen, och under senare tid även synnerligen väl skött.'' Flygbild över säteriets huvudbyggnader. :: :: Fotonr. 7048:42-46 indelad under rubriken ''Skogens historia i Göteborgs och Bohus län under historisk tid''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Kassans fotoalbum, sid 2 Historisk återblick, där bild 1 och 2 sannolikt är från HM Konungens fanöverlämning 1958. Efter att sista regementskassören, Henrik Aronsson, avgått med pension tillträdde förvaltare Holger Aggeborn som första kassachef den 1 okt 1948. I samband med "Mälarkarusellen" 1957 blir P 3 åter I 10. Kassa 183 blir nu kassa 160. Bild 3. Vid bordets högra sida ser vi May Rundin och kassachefen Holger Aggeborn. Bild 4. Fr. v. Gunnar Dahl, Gun Harg, May Rundin och Holger Aggeborn.
Hablingbo 50:1
Hablingbo 32:1
Hablingbo 32:3
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.