Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet med Transformatorbyggnaden. Bakom betongbalkarna satt fram till denna fotografering transforatorer. Dessa plockades bort för skrotning.Dörren bortom är ingången till turbinhus och reaktordel. De två skortsenar i bakgrunden är för reservkraften. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Från 299 kr
Modigs varuhus i Härnösand grundades 1869 av skräddarmästare Carl Modig. Verksamheten omfattade från början skrädderi, som under 1880-talet utvecklades till parti- och minuthandel. 1937 ombildades minutaffären och fick namnet AB Modigs Varuhus. Redan 1872 köptes en fastighet på Köpmangatan 12 och företaget var verksamt i samma kvarter fram till nedläggningen omkring 1980- nästan 110 år senare! Minnesbok från 75-års jubileet 1944 finns i arkivet och den innehåller även en del av Carl Modigs släkthistoria. Arkivet finns givetvis hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En all, leder från landsvägen fram till herrgården.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
'Bildtext: ''Hällar. Skog på sluttning mot sedimentplan. Riktning 96.'' :: Vy över berghällar med ljung och enbuskar och stort område med barrträdsskog. Fram skymtar öppet område, sedimentplanet, i närheten av detta ligger spridda hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Spricka i vilken vägen går fram. Riktning 300.'' Vy med hus på sidor om en grusväg. Mindre klunga hus till vänster, intill ytterligare en grusväg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Strandäng. Riktning 290.'' Vy över strandäng ner mot havet. Grusväg med skylt ''Privat område'', rakt fram hus och i bakgrunden berghällar. Taggtrådsstaket längs grusväg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Magnus Leyer tillsammans med dottern Rhoda vid åsnan ''Billy'', i hage. Byggnad i bakgrunden. :: Enligt text till fotot: ''M.L. and Rhoda, with Billy''. (M.L. och Rhoda med Billy.) :: :: Ingår i en serie med fotonr. 5237:1-16. Se även fotonr. 5238:1-18, 5239:1-18 och 5240:1-17, 5241:1-18. :: :: Rhoda dotter till Magnus Leyer, Rhoda född 1907 i Rhodesia där familjen bodde fram till 1914 då de återvände till Sverige och de återvände inte till Rhodesia på grund av världskriget.'
'Bildtext: ''Skogsområde. Riktning 148.'' Närbild på berghäll med enbuskar och ljungvegetation samt tall och björk. Hus, stuga samt flaggstång skymtar fram. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Anläggning 1, en kvadratisk stensättning som tagits fram i samband med en arkeologisk undersökning i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggningen var 2,3x2,0 meter stor och innehöll ett lager med brända ben och ett fyndmaterial bestående av keramik, glaspärlor, en fibula av brons och järn samt ett oidentifierat fragment av järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 10 och 24 år. Datering: 330-540 e:Kr.
Studenterna Anders Lindahl (till vänster) och Walter Fredriksson går igenom fynd från de arkeologiska utgrävningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Undersökningarna vid Rumlaborg återupptogs nästa varje år fram till och med 1942. Anders Lindahl var vid fototillfället fil. stud. i arkeologi och han kom att fungera som projektledaren, Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlströms, närmaste man vid flera av undersökningarna. Byggnaden de sitter i är projektets fälkontor, lusthuset på toppen av borgkullen vid Rumlaborg.
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
"Undertecknad var placerad vid postkontoret Sundbyberg fram till den 1/10 1933 och tjänstgjorde då tidvis som låd- och lantbrevbärare i bl.a. Bromma Trädgårdar, och sista tiden även inom det då nybyggda området Ängby. Jag kommer ihåg att väggarna i den nyöppnade poststationen därstädes voro träpanelade av samma utseende som på fotografiet. Av inredningen i övrigt minns jag ingenting. Stockholm den 7/3 1964." Sture Nilsson vx.
Två bilar (cabrioleter) står på den kullerstensbelagda Brahegatan i Gränna i riktning norrut. I den främre bilen sitter direktör Pedersen (Johannes Peterzén?) från Linköping bredvid chauffören. I baksätet sitter fru Pedersen till vänster och intill henne fru Karlsson. I den andra bilden sitter fyra män. Bakom ratten sitter Karl Gustav Karlsson från Skövde och intill honom Fritz Forsell. K G Karlsson var den förste i Skövde att äga bil. En grupp barn kikar fram bakom den bortre bilen.
Familjen Roman sitter i en slänt nedanför en stenmur. Bakom densamma ligger familjens hus. Från vänster smeden Viktor Roman med förskinn, hustrun Augusta Roman med ljust förkläde el möjligen duk över benen, sonen Erik i finkläder. Längst fram sitter barnen Karin och Gösta. Bakom dem sitter dottern Anna brevid en kvinna som möjligen är Eriks fästmö. I bakgrunden sitter sonen Carl Ture i smeds arbetskläder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.