bilder, fotografi, påsiktsbild
Från 299 kr
bilder, påsiktsbild, fotografi
bilder, dagerreotyp, fotografi
män, drycker, man, kvinnor, bricka, butelj, picknickar, picknick, smörgås, buteljer, adress, vykort, kaffe, smörgåsar, brickor, dryck, påskrifter, kvinna, gruppbild, spelkort, adresser, påskrift, glas
Åsele 1024:1
Åsele 1023:1
Åsele 17:1
Åsele 16:1
Åsele 1068:1-2
fotografi
fotoalbum
Götgatan. En konstapel bevakar en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av sovjetiska bomber som fällts över Stockholm och Strängnäs.
En kvinna och en liten flicka. Doktorinnan HILMA Wilhelmina Ingelson (1831-1901), född Uddén, med dottern Helfrid. Hilma Wilhelmina Uddén, född 1831-12-09 i Stenkvista (D), gift 1862 (?) i Kumla med WILHELM Anders Ingelson, född 1822, provinsialläkare i Tanum, Bohuslän, död 1868 i Hoghem, Tanum, O. Dottern: Helfrid Ingelson, född 1866-05-08 i Hoghem, Tanum, gifte sig med läkare Fredrik Bissmark, som avancerade till medicinalråd. Eftersom Hilma blev änka 1868 kan hon ha flyttat till sin bror Axel Uddén i Strängnäs. Han gifte sig 1868 när han hade fått tjänst som läroverksadjunkt där. Fotografiet måste vara tagen runt 1868-1869, med tanke på att hon är änka på bilden och förmodligen sitter med ett porträtt av sin döde make, och flickan ser ut att vara i 2-3 årsåldern.
Kållereds industriområde. Även i Kållered har vissa områden avsatts till industribebyggelse. Ett av dessa är beläget väster om järnvägen. På bilden i förgrunden finns bl.a. Agfa-Gevaert AB, som har ett grossistlager för kameror, filmer och andra fotografiska artiklar. Där finns längst upp till höger också IKEA möbelvaruhus. Längre söderut invid Sagsjön ligger Göteborgs Makadam AB, som bryter sten ur berget och sedan krossar den till makadam för vägunderhåll m.m. Namnet Kållered stavades förr Kollarydh. "Ryd" är i detta sammanhang detsamma som ordet "rödja", en uppröjning av ny odlingsmark. "Kolle" kan dels vara ett mansnamn, men det kan också vara "en kulle". Namnet kan alltså uttydas "röjning på kullarna", men mera troligt är "Kolles rödja".
Tornuret i S:t Olofs kyrka. Enligt likpredikan över borgmästaren Anders Larsson Hvass, tryckt 1660, skall stadens kyrka ha försetts med sejerverk och visare. Sejerverk var ett ur, som både visade och slog tiden. Med visare menas säkerligen solur eller en solvisare, som ofta fanns i eller vid kyrkorna. Inventarieförteckning över kyrkans ägodelar av år 1687 upptar också ett urverk. Tornur kan det dock inte vara fråga om, innan tornets övre del ombyggdes i slutet av 1680-talet. I kyrkans torn har ända tills vår tid funnits undangömt ett intressant gammalt tornur av mycket åldrig konstruktion, fast under tidernas lopp mycket omändrat. Detta kan gå tillbaka till 1600-talet och kan således möjligen vara det ur, som borgmästare Hvass anskaffade eller låt göra. Detta ur deponerades i Falbygdens museum.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.