Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Bunkern i Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Till vänster syns en av två skopor med vilka man matade de fem ugnarna med sopor.
Från 299 kr
Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Bordtennisspelare, Borgen. Foto i februari 1943. Statsmatch 10 manna lag. Övre raden från vänster: "Katten" Bergström (Nyvall), Bertil Morris Larsson, Karlberg (Norrsundet), Skalin (Norge), "Skatan" Danielsson (Lappstan,Gamla Gefle) och Östlund (Gävle). Nedre raden från vänster: Stig Wikholm (Gävle), Lasse Eliasson (Stigslund,Huge), Erik Lindblom (Stockholm), Jocke Karlsson (Gävle,Tretorn) och Rune Lundgren (Gävle). Lagledaren Katten Bergström spelade ishockey och fotboll, Skalin kom till Norge.
Grafisk framställning af abonnentökningen i AB Stockholmstelefon. Muralmålning på väggen i fastigheten Malmskillnadsgatan 26 (nr 28 enl äldre beteckning) på bottenvåningen. Anträffades i slutet av 1967 i samband med att den gamla inredningen tillvaratogs för uppsättning i det blivande Telemuseum. Storlek: ca 3,45 x 2,12 m. Malmskillnadsgatan 26-30 uppfördes av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och togs i bruk 1887.
Nya Teatern i Linköping, året efter invigningen 1903. Allt hade börjat med ett möte i april 1901. Några personer ur stadens honoratiores hade samlats på Stora hotellet för att diskutera behovet av en ny teaterbyggnad i staden. Den gamla teatern skulle rivas inom kort och det saknades lösning för det fortsatta teaterlivet. Ett bolag bildades, Teaterbolaget, med landshövding Robert De la Gardie som ordförande. Efter att medel börjat samlas dristade sig bolaget att kontraktera den välrenommerade arkitekten Axel Anderberg, som tiotalet år tidigare ritat Kungliga Operan i Stockholm. Som ansvarig byggmästare utsågs den till Linköping nyligen inflyttad och inte lika prövade Sigurd Schillberg.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Troligen skarpskyttar vid 1900-talets början. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg men snart spreds rörelsen över landet. vid tiden för första världskriget hade dock intresset svalnat och skarpskyteföreningarna omvandlades till sportskytteklubbar.
Statens Järnvägar, SJ Detta fotografi har särskilt framställts efter ett gammalt vykort genom förmedling av Jularbo fotografister anstalt, innehavare HJ.Eriksson som skänkt det till historiken över Jularbo station. Omstånde foto, som efter stora ansträngningar av f.d. stins Dubois letades fram ur gammla gömmor, härstammar från år 1904 den 23n mars. Var god lägg märke till dom blommande prydnadsbuskarna, vilka sålunda förtäljer om den ridiga våren det året. Interessnt är den dåtida infartssignalen med dess plsering mittför stationshuset. Till höger om infartssignalen står Stins Dubois samt intill honom,tillsammans med sin lilla son, står stfru Lilja.Sonen Rickard är numera förste kontorist på Biljettexpeditionen vid Stockholms central. Fotogenlycktan på stationshusets vägg talar om hur belysningsförhållanden på den tiden voro ordnade efter de dåtida resursern som stodo till buds.Det gamla förmäma stationshuset är alltjämt då detta skrivs i bruk.Dess stillsamma och behagliga" fick-tack" skänker mig både ro och arbetsglädje.Karl Bergman.( Tillhör Jularbo Stations historia.)
En grupp kvinnor med bingestickningar samlade i ett rum kring doktorinnan Berta Borgström, som sitter vid det stora bordet. Bakom henne, med svart hatt och en liten hund i knät, sitter Amanda (Manda) Bengtsson. Enligt uppgifter till bilden kallades hon "bingerska nr 1". Binge är ett halländskt ord för stickning och syftar på den sticktradition som utvecklades redan på 1600-talet i Halland. Binget blev här en viktig inkomstkälla under 1700-talet genom ett förläggarsystem. Ull eller garn distribuerades till stickare av knallar, som sedan hämtade färdiga plagg som såldes vidare. Södra Halland var känt för sina skickliga stickare. Vid 1800-talets slut gjorde stickmaskinerna det svårare att få avsättning för det handstickade. 1907 grundade Berta Borgström ”Föreningen Bindslöjden”, med syftet att dels nedteckna gamla halländska mönster, dels att låta fattiga människor få ull att sticka bingeplagg av. Plaggen sålde sedan föreningen åt stickarna. Fru Borgström sålde in varorna till Militär Ekiperings AB, MEA, liksom till Oscar Baeckman och PUB i Stockholm. Föreningen blev sedan Halländska hemslöjdsföreningen, Bindslöjden.
Meny med rätter på Sankta Gertruds gille, troligen Stockholmsutställningen 1897. Texten lyder något moderniserad som följer. Vänster sida: En timlig spis behöver vi visst/ ja låtom oss spisa utan tvist/ Med ro uti fröjd och i glädje/ Vi älskar Stockholm vår gamla stad/ Dess åsyn görer var man så glad/ vi aldrig dess bort-rivande tillstädje [tillåta]. På höger sida står vad gillet serverade: Rätter de där varje dag undfås uti Sankta Gertruds Gillestuga. Dryck av arabiska bönor. Därtill sockerbröd [ett tyskt vetebröd med mycket socker och smör] med litsla [små] rätter/Det nymodiga kalla kaffefrukost. 1 Riksdaler Suden [suden] lax med ? 75 öre Item [detsamma] med oljesås/det fransöske kalla majonäs 90 öre Kokter lax med suden ägg; en kostelig herraspis 1 rdr Kall oxe stekt med jordpärer [potatis] i oljesås med kapris/det engländare kalla Cold Roast Beef 75 öre Kall bräckter skinka med ägg 75 öre Hönspastiller [pastejer] 75 öre Tysk kejserlig frankfurter kröningskorv med pepparrot. 30 öre Bakad fågel med soppar/det fransösiske nämna volauvent aux champignons 35 öre Och må man dricka härtillika mång bägar gott herreöl från Münchens bryggeri.
HSB. 1945. HSB en kooperativ bostadsrörelse i Sverige, landets största bostadskooperation för bosparande, planering, finansiering, byggande och förvaltning. Stod tidigare för Hyresgästernas sparkasse-och byggnads-förening, numera används enbart förkortningen. Den första föreningen bildades den 6 juli 1923 i bostads-nödens Stockholm. HSB-föreningarna är sammanslutna till HSB Riksförbund, bildat 1924 på initiativ av arkitekten Sven Wallander. HSB var banbrytande inom en lång rad områden. Bl.a de första daghemmen och de första sopnedkasten. HSB var banbrytande i utvecklingen av boendet. Redan på 1920-talet byggde HSB bostäder med badrum i varje lägenhet och gemensamma tvättstugor med moderna maskiner. För att rationalisera och minska byggkostnaderna infördes en särskild HSB-standard som fick stå modell för svensk standardisering av byggandet. Under efterkrigstiden utvecklade HSB en rad egna industriverksamheter som t. ex ett stenbrott för brytning av marmor i Kolmården och flera snickerifabriker. Dessa verksamheter avvecklades under 1980-talet. Fram till slutet av 1970-talet bedrev HSB småhusproduktion genom Borohus AB och man hade ett eget byggföretag, HSB Bygg AB, som avvecklades i slutet av 1990-talet samt ett vårdföretag Grannskapsservice AB som även det avvecklades i slutet av 1990-talet. HSB Bank som avlöste den gamla sparkassan bildades 1997 och såldes 2002. Bosparandet i HSB förvaltas numera av Swedbank.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.