Första skolbyggnaden i Ljusne. Ljusnes första skola låg vid Kungsbacken. Skolan uppfördes troligen i början av 1860. Den första läraren hette Kamin, därefter hade Daniel Wallin lärartjänsten. Elevantalet var vid den tiden cirka 200 i varierande åldrar, varför varannandagsläsning måste tillgripas, cirka 100 elever/dag.
Från 299 kr
År 1959 på våren är klass 4 från Österängsskolan i Jönköping på skolresa till Vadstena tillsammans med sin lärare Göte Ohlsson. Några elever på rad framför Alvastra kloster. På Österängsskolan var det tradition att man i 4:an åkte till Vadstena och Omberg, i 5:an till Västergötland (Falbygden, Skara, Varnhem) och i 6:an en resa till glasbruk i Småland.
Vykort, "Varberg. Från Påskberget". Vy genom trädstammarna mot festplatsen på Gamla Påskberget, där folk sitter på parkbänkar. I bakgrunden anas gungor och här låg en stor dansbana. Från att ha varit ett kalt berg förvandlades det från 1870-talet till en lummig skog under ledning av rektor Herman Rodhe, ett par kollegor till honom och deras elever i föreningen Småfoglarnes vänner.
Elementarläroverket för flickor i Linköping. I dagligt tal kallad Flickskolan. Den ursprungliga skolbyggnaden, den lägre byggnadskroppen till vänster, togs i bruk vid höstterminens start 1883. Med åren ökat antal elever fick Stadsfullmäktige att 1909 besluta om en tillbyggnad. Arkitektuppdraget till byggnaden som bilden främst visar gick till Axel Brunskog. Tillbyggnaden stod färdig lagom till höstterminen 1911.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Den extra arbetskraften kom till synes väl till pass när omkullfallna gravmarkörer skulle resas. Året var 1930.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Här ser vi gruppen samlad inför uppgiften och som synes skulle inte kaffet fattas. Året var 1930.
Grupporträtt av elever vid reservofficerskursen olan vid examen i augusti 1935. Sju män i flygoverall framför flygplan. Text vid foto: "Reservofficersexamen aug. 35" Från vänster: Kjell Rasmusson, Nils Dahl, Tord Vestergren, Torsten Frändén, Nils-Olof Svensson (senare Sefeldt), Gunnar von Köhler, Linné Knape.
Centralskolan. Folkskolan. Elever. Skolkort 1912-1913. 1:a raden från vänster: 1. Aina Bogren. 2:a raden: 1. Elsa Lind, 2. Märta Lindkvist, 3. Elin Booden, Malmö, 4. Ragnhild Jonsson, 6. Linnea Persson, 7. Svärd. 3:e raden: 6. Rut Borg. 4:e raden: 2. Reymers, 3. Svea Arvidsson, 4. Märta Gustavsson, Göteborg.
I hörnet Oden- och Målargatorna i Jönköping står en av stadens poliser. Nya missionshuset, senare kallat Stora missionshuset, byggdes år 1876 för de stora skaror som samlades på Jönköpings Missionsförenings kvartalsmöten. Trädgården framför användes av Storckenfeldtska flickskolans elever. Flickskolans byggnad, (till höger med flaggstången) Västra Fridhem fick senare adressen Gelbgjutaregatan.
Lärare och elever vid Instruktörsskola 1 (IS 1), 1969-70 Eleverna är vid fotografering korpraler. Stående fr.v. Sergeant Lars Liljenstolpe, stf kurschef Fanjunkare Erik Wäng, kurschef Christer Holm, Larsson, Fernando De Serpa, Tommy Nilsson, Håkan Törneland, Dag Nordenbjörk, Bengt-Erik Larsson och Tommy Jannerstad. Kapten Kurt Skog, chef Liv-kompaniet. Knästående Anders Glantz, Håkan Astfors, Lars-Fredrik Blomberg, Söderström, Göran Grehn, Torbjörn Cairén och Claes Ytterberg.
Rostad 1915 Lektor Wigforss Bror till Ernst W. Wigforss, som vid 1940-talets början utredde betygsättningen i folkskolan, var upphovsman till den s.k. relativa betygsskalan. W. konstruerade den första uppsättningen standardprov för folkskolan i syfte att göra betygen i hela riket jämförbara vid intagning av elever till högre skolor. W. var också svensk pionjär vad gällde skolmognadsprov. E W var svensk finansminister 1925-26 och 1932-1949.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.