I raden av döttrar föddes Vendla Emanuelsson i Hällestads präktiga prästgård 1848. Det finns anledning till tro att kyrkoherden Per Jacob Emanuelsson och makan Charlotta Fredrika Haeger där skapade ett hem präglat av bildning och självtillit för sina flickor. Vendla blev lärare och från 1878 var hon i tjänst i Malmö. Efter några år flyttade hon till Stockholm, som blev hennes fortsatta plats livet genom. Hon avled som ogift 1922, då skriven på Lidingö. Här porträtterad i 30-årsåldern med klädsel och håruppsättning som bär 1870-talets prägel. Vi skriver omkring 1875.
Från 299 kr
Lars och Charlotta lär ha byggt ladugården samtidigt med bostadshuset 1865, men de kunde knappast ha hunnit med detta på ett år, så någon av byggnaderna måste vara ett par äldre eller yngre. Ladugården är knappast enhetligt uppförd. Mittdelen i bulteknik är äldst, den har troligen rymt grishus till vänster och kohus till höger. Sedan har man byggt på laddelarna vid varje gavel. Dessutom tycks det finnas en bod på vänstra gaveln med halmtak. Längst till vänster skymtar dasset och till höger syns telefonstolpen med luftledning!
Kyrkoherde Carl Magnus Wezén på äldre dagar. Likväl skulle han komma att leva åtminstone i närmare 30 år efter att fotografiet togs. Född 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, kom han efter teologiska studier och påföljande karriär som kyrkoman att från 1878 bli kyrkoherde i Västra Husby församling. Från 1861 var han gift med prästdottern Maria Charlotta Theodora Cnattingius. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896 men Carl Magnus kom som antydds få ett långt liv som till slut nådde sin ände den 19 december 1928. Han var då på sitt 97:e levnadsår.
Porträtt av Rudolf Abelin. Född i Linköping 1819 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. I vuxen ålder inledde Rudolf Abelin en militära karriär som volontär vid Första livgrenadjärregemetet i Linköping. Efter befordran vid Nerikes regemente kom han att verka vid de bägga skånska infanteriregementena. Under åren 1867-1871 var han Sveriges krigsminister. Privat var han från 1863 gift med Charlotta Emerentia Karolina Zethelius, bördig från Torshälla. Efter att logerat på ett antal adresser inköpte makarna godset Björnsnäs i Kvillinge. Efter ett långt liv avled vår avporträtterade där i september månad 1903 i sviterna av ålderdomsavtyning och kronisk blåskatarr.
Sjövalla i Vårdsnäs en sommarsdag 1902. Den till synes pastorala idyllen understryks av det faktum att stugan låg på den jord socknens kyrkoherde disponerade. Oaktat detta var nog slitet på de små tegarna detsamma. Vid tiden för bilden bodde här makarna Emil Ludvig Berglund och Emma Christina Persdotter. Hon var född här och länge hemmadotter som såg ut att ha hamnat på glasberget. 40 år fyllda hade hon mött sin blivande make och nu hade paret två döttrar. I hushållet logerade även före detta småskollärarinnan Kristina Charlotta Bong. Sannolikt är det några av de beskrivna personerna vi skymtar i bilden. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Porträtt av kontraktsprosten Pehr Erik Rudebeck. Född i Rystad 1796 skrevs han in för studier i Uppsala 1817. Efter gedigen examen tillträdde han utan sedvanliga karriärsteg direkt som kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping. Från 1830 gift med Sigrid Gustafva Brydolf och kort efter ingått äktenskap vald till kyrkoherde i Vist. Innan han år 1853 utsågs till kyrkoherde i Stora Åby hann han bli änkling men år 1842 omgift med Beata Charlotta Duvaer. Mot slutet av sitt liv utsågs han till kontraktsprost i Lysings kontrakt. Här porträtterad genom ett uppklistrat visitkort inom bård med levnadsbeskrivning.
Porträtt av häradshövding Anders Nikolaus Rothman. Född 1832 i Kalmar som son till Johan Gabriel Rothman och Maria Wilhelmina Schultzberg. Gift 1868 med Maria Charlotta Curman. Studerade i Lund och avlade kameralexamen 1852, hovrättsexamen 1856 och blev sedan vice häradshövding 1862. Fortsatte sin karriär i Skänninge stad med att bli rådman, magistratssekreterare och notarius publicus 1866, tillförordnad häradshövding 1891 och ordinarie häradshövding 1902. Rothman var även kamrer och ombudsman i Göstrings härads och Skänninge stads sparbank 1873 1888 och senare ledamot i styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge. Död i december månad 1906.
Ett unikt fotografi som framställts genom den tidiga fototekniken panotypi, en variant av så kallad våtkollodiumprocess där mjuka material använts som bas. I detta fall läder. Kvinnan på bilden är Eda Beckman. Född i värmländska Stavnäs som dotter till löjtnant Eduard Beckman och dennes maka Christina Charlotta Mariana Hall. Vidare gift 1849 med löjtnanten Johan Wilhelm Lallerstedt. I förstone arrenderade makarna del av egendomen Qvissberg i Vadstena. Från 1852 var paret bosatta på Starby Kungsgård. Äktenskapet bar sex barn men blev med tiden olyckligt. I augusti månad 1874 beviljande domkapitlet skilsmässa mellan makarna. Dessförinnan hade Eda och de hemmavarande barnen flyttat till Stockholm.
Den 8 juni 1847 lät snickerifabrikören Carl Anders Andersson porträttera sig i Sankt Petersburg. Postens bild är en reproduktion av orginalet i släktens ägo. Carl Anders Andersson föddes i Skeda 1820 som son till snickaren Anders Andersson och hustrun Inga Sophia Kumlander. Familjen flyttade till Linköping 1835 där fadern etablerade sig som stolmakare. Vid 19 år ålder flyttade Carl Anders till Stockholm och försvinner ur källorna för vår insats. Kort tid efter porträttet inflyttade han emellertid åter till Linköping från Sankt Petersburg och tituleras då snickare. År 1850 gifte han sig med Amalia Charlotta Friedleiffer. Från 1852 var makarna bosatta i Sankt Kors kvarter nr 58.
De till åldern komna makarna Anders Peter Andersson och Anna Charlotta Samuelsdotter sitter tungt på bänken invid stugan Lilla Hagen i Vist. Deras långa torparliv går mot sitt slut. Det forna torpet Lilla Hagen hade vid tiden ombildats till undantagsstuga för behövande som under sina krafts dagar tjänat under godset Bjärka Säby. Makarna hade tidigare varit torpare på Stora Hagen men var nu inhysehjon. Just denna dag hade de förmodligen besök av någon av parets barn med äkta hälft och barnbarn. Bilden är odaterad men den gamle mannens död under julhelgen 1912 sätter ett sista datum.
Charlotta "Lotta" Drakenberg vid tiden för sitt äktenskap med dåvarande löjtnanten August Åstrand, ännu inneboende i föräldrahemmet Eds säteri i Ydre. För den som vet omständigheterna förmedlar bilden en tragisk förkänsla. Gift i juli månad 1863 ska hon inom ett år föda makarnas första barn och själv dö i sviterna av nedkomsten. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. I detta fall stannade olyckan inte heller med moderns död. Det förlösta barnet dog halvårsgammalt i difteri, ett annat av tidens gissel.
Frans Trybom, så kallad underofficer på stat vid Första livgrenadjärregementet i Linköping från 1843 till önskat avsked 1875. Vid sidan av det militära var han även kronouppbördsskrivare inom Dals och Aska härader under åren 1851-1854 och brännvinskontrollör under perioden 1851-1871. Dessutom syssloman vid lasarettet i Linköping. Från 1850 gift en första gång med Karolina Petronella, född Petersson, men skild 1869. I december månad 1878 ingick han ett andra giftermål, nu med Anna Charlotta Margareta, född Svensson. Trybom var född i Fornåsa men bodde större delen av sitt liv i Linköping.
Porträtt av fröken Adelaide Beckman en kort tid före hennes giftemål med filosofie doktor Claes David Lindblad. Hon föddes 1844 i Västra Ny som dotter till vice auditören vid Första livgrenadjärregementet, Daniel Leonard Beckman och dennes maka Adelaide Charlotta Ringqvist. Efter faderns bortgång 1852 flyttade änkan med de sex barnen till släktingar i Vadstena. Från 1867 bodde familjen i Linköping. År 1870 återvände Adelaide till Vadstena för sitt nämnda äktenskap. Hennes liv blev kort. Dagar efter nedkomsten av parets fjärde son 1878 avled hon av hjärtförlamning, rimligtvis i sviterna av hennes sista barnsäng.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Byggnaden till vänster på bilden hade adressen Barnhemsgatan 1. Den uppfördes år 1830 av Olof Ax. Där kom mansell Anna Charlotta Agardh att driva privatskola på 1870-talet. Fotot är taget i början av februari år 1955. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping och stod färdig år 1957. I Gamla Linköping kallas byggnaden Mamsell Agardhs skola. Byggnaden till höger i bild är Sundbergska barnhemmet för flickor som är på väg att rivas. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Åsmundshyttan 5:4, "Erik-Daniels". Stående från vänster Elsa Åsberg-Kling, Edit Åsberg-Norling, Olga Charlotta Åsberg f. 4 december 1888 d. 9 mars 1929. Sittande från vänster Karin Jansdotter f. 21 december 1847 d. 22 september 1925, Anders Olson-Åsberg f. 19 mars 1849 d. 12 augusti 1924, Anna Johansson f. 15 september 1888, Karl Johansson, Lars Gustav Åsberg f. 28 juli 1880 d. 28 november 1960, Johan Johansson, Tea Johansson, Birger Pfeifer f. 8 september 1860, Andrea Pfeifer f. 10 januari 1884. Karl och Johan är bröder. Karin och Anders, Anna och Karl, Olga och Lars, Johan och Tea är gifta par. Uppgifter lämnad av Margit Karlsson.
Bröllop, brudpar och bröllopsgäster. Bilden föreställer Gunnar Larsson, senare Erneblad (19021998) från Fellingsbro, som 12 mars 1933 gifter sig med Brita Wallin (19001978), dotter till Carl Ludvig Abraham Wallin (18511923), kyrkoherde i Lerbäck, Örebro län från 1910. Brudens mor är Karin Charlotta Ekström Wallin (1867 - 1960), till höger om brudgummen. Vigselförrättare komminister Sam Ekström 1875 - 1961, Eskilstuna, tidigare prost, brudens moders kusin. Längst till höger sitter brudgummens syster Ada Larsson (19061990). Se även bild OLM-1933.12-1 Tyra Larsson (19082009), Fellingsbro, brudgummens syster, bakom brudens moder, och bildnr OLM-1933.30-1 Kontorschef Hjalmar Lindskog är troligen den som beställt bilden.
Porträtt av guldsmedsmästaren Carl Magnus Barkander. Född i Stockholm 1788 inflyttade han till Linköping 1820. Gift 1835 med Lovisa Charlotta Liedström. Äktenskapet blev kort. Makan avled redan 1839 i lungsot. Två söner hade äktenskapet hunnit med, Carl Petter och Edvard Hjalmar. Den sistnämnde avled dock som spädbarn kort efter moderns bortgång. Guldsmeden och hans överlevande son kom att bo tillsammans fram till den yngres flytt till Stockholm 1869. Efter att ha verkat på åtminstone två adresser i staden, etablerade Carl Magnus 1855 en verkstad i S:t Lars kvarter 79. Här var han verksam till sin död 1876.
Föreningsfana. Förmodligen tillverkad hos Ekelöf & Svensson. Fotografens ant:Ekelöf & Svensson Företaget Ekelöf & Svensson etablerades 1872 som detaljaffär i manufaktur av Hilda Ekelöf och Charlotta Svensson. Firman överläts 1897 till Wilh. Welin och från och med 1900 bedrevs även flaggtillverkning. 1905 öppnades syateljé för klänningar och alla verksamheter fanns från och med 1917 i en fastighet på Västra Torggatan mellan Drottninggatan och Stora Torget. Verksamheten innefattade också avdelningar för försäljning av kappor, dräkter, klänningar, blusar och underkläder, damhattar och andra modevaror. 1924 omvandlades firman till aktiebolag. 1897 fanns tre anställda vilket 1944 hade öktat till 58 efter företagets stora framgångar. Källa: Nyblom & Svanqvist: Näringsliv i Värmland. Tryck år 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.