Hulda Magnussons storfamilj Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Troligen Huldas bröder Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, och stående längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Från 299 kr
Hulda Anderssons storfamilj. Olof Jonssons text: "Piskens" Familjen Karl Anton Magnusson på besök hos hustrun Huldas familj i Kyrkobyn. Huldas dotter Margareta Sofia Ingegerd, Väne-Ryr 1914-11-07, Hulda Sofia Magnusson född Andreasson Väne Ryr 1884-10-01, modern Inga Maja Andreasdotter, Bäve 1849-02-12, troligen Huldas syster Beda Ottilia Augustsson, Väne-Ryr 1889-10-05, Huldas son Karl Enar Josef, Väne-Ryr 1910-05-17 tillsammans med Huldas far, smeden August Augustsson, Väne-Ryr 1839-12-24, troligen Huldas bröder Johan Viktor Augustsson (smed) Väne-Ryr 1882-09-12, Karl Oskar Augustsson (smed) Väne-Ryr 1886-11-20, längst till höger Huldas make Karl Anton Magnusson, Malma 1877-09-18
Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Min farfars far, fanjunkare Carl Bergman arrenderade Rudet där prästgården ingick mellan åren 1882-1900 då han avled. Därefter arrenderade min farfars mamma Rudet som med min farfar och hans bröder skötte sysslorna fram till 1920 då det såldes. Rudet omfattade ca 40 tunnland öppen jord och stora skogar. Kommiistergården som förr kallades prästgården var på 50 tunnland + skog och den ingick i arrendet. För att sköta allt hade min farfars far 3-4 pigor, 3 drängar samt statare och torpare på prästgårdens marker. mvh Rolf
Åsmundshyttan 5:4, "Erik-Daniels". Stående från vänster Elsa Åsberg-Kling, Edit Åsberg-Norling, Olga Charlotta Åsberg f. 4 december 1888 d. 9 mars 1929. Sittande från vänster Karin Jansdotter f. 21 december 1847 d. 22 september 1925, Anders Olson-Åsberg f. 19 mars 1849 d. 12 augusti 1924, Anna Johansson f. 15 september 1888, Karl Johansson, Lars Gustav Åsberg f. 28 juli 1880 d. 28 november 1960, Johan Johansson, Tea Johansson, Birger Pfeifer f. 8 september 1860, Andrea Pfeifer f. 10 januari 1884. Karl och Johan är bröder. Karin och Anders, Anna och Karl, Olga och Lars, Johan och Tea är gifta par. Uppgifter lämnad av Margit Karlsson.
Karl IX - 1604 (1599)-1611
Denna soliga aprildag har Masse tagit en bild av Hanssons ladugård, vars spåntak verkligen är lappat många gånger med både spån, bräder och pappbitar. Det ser ut att vara lite fattigt på gården, men den var också liten och säkerligen svår att försörja sig på. T v syns tröskhuset och inne i vinkeln ladportarna. Därefter följer en hoimd, hörum, med lucka i väggen, sedan ett fähus troligen för både kor och hästar och därefter två dörrar, den ena till kanske ett hönshus och den andra kanske till ett lammhus, se baksidesbilden 1041. Längst t h är det nog en vagnbod. Johan Hansson 45 år sitter i hatt på storgården och håller på med något snickeri med långa bitar som lyser vita. T h har han gott om ved.
Bilden är tagen från lillgården med muren och grindarna i förgrunden. Muren täcks av ett trälock bestående av två lutande bräder med en vågrät bräda i mitten, ett mycket vanligt sätt att täcka gårdsmurar. Småhuslängan består av ett gapskjul innehållande vedbod, en låg bodlänga innehållande dass och grishus med var sin dörr och fönster. Intill grishuset är en mindre vagnbod. Den större bodlängan innehåller två vagnbodar, hoimd (hörum) och lammhus, på loftet är det magasin. Bodlängan täcks av ett spåntak med en fågelholk på nocken! T h skymtar ladugårdens stalldel med halmtak. Mellan stallet och lammhuset sitter en port för att stänga av gådsplanen. Träden framför den låga bodlängan finns inte kvar, inte heller gapskjulet, som är ersatt med en ny vedbod. Annars är det mesta sig likt.
Till brudparet Elin och Anton Olsson Anderse förärades denna port framför Lau kyrka till sitt bröllop denna dag. Det syns att det var en blåsig dag! Folk är på väg till kyrkan för att vara med om vigseln. Här ser man hur kyrkans gavel inte är färdigbyggd ända upp i sten, utan ifylld med provisoriska bräder, vilka måste ha förnyats åtskilliga gånger sedan kyrkan tillkomst på 1220-talet. Kanske blev inte heller taket färdigt, det är för flackt. 1958-60 byggde man upp det som fattades av gaveln med hålsten och putsade med cementputs. Tornet/takryttaren kom till på 1700-talet och byggdes märkligt nog lite utanför väggen. 1960 gjorde man en ny lite nättare takryttare. Åkern framför kyrkan heter Stavgardsakarn. Stavgard är ett vanligt namn på järnålderns helgedomar, vilket visar att denna plats använts mycket länge för socknens behov.
Här ser vi tröskhuset med den tillbyggda boden. Bakom ligger ladan, vars port finns i hörnet. T h en hoimd med lucka och sedan troligen stallet med dubbla spiltrader, sedan porten till genomkörseln med tillgång till höloftet. Stallet har en ovanlig ytterdörr. Man ser att tröskhusets brädklädnad är av mycket ålderdomlig sort. De lodstående bräderna är infogade i spunningar, uthuggna spår i takstolarna och uppe i hanbalkens undersida. Det trekantiga gavelfältet ovanför hanbalken har motsvarande bräder liggande, fast de översta har ramlat ur. En intressant detalj är det ursågade lilla hålet mitt i gavelfältet. Det är ursågat för att ladusvalan skulle kunna komma in. Kunde inte svalan komma in, kunde inte heller lyckan komma in till gården!
Porträtt av biskop Pehr Sjöbring. Född och döpt som Peter Nilsson den 25 januari 1819 på gården Ringstorp i Sjöås, Kronobergs län. Förstfödde sonen till riksdagsmannen Nils Persson och Lisa Jonasdotter. Peter antog som vuxen namnet Sjöbring efter farmoderns bror med samma namn och som innehade tjänst som professor i Uppsala. Den yngre brodern Isak tog även han efternamnet Sjöbring. Gift den 24 juli 1852 med Maria Sofia Rogberg med vilken han fick sonen Nils Carl Theodor. Genomgick studier i Uppsala inom exegetik och teologi och blev prästvigd 1854. Under åren 1867-78 var han domprost i Linköping för att därefter flytta till Kalmar för tjänst som biskop inom Kalmar stift. Han avled i Kalmar den 16 februari 1900. Ett bestående minne av hans tid i staden är Sjöbrings väg, belägen i Kalmars södra delar.
Porträtt av Axel Österberg. Född och uppvuxen i Norrköping inflyttade han till Linköping 1856 för att ta tjänst som bokhållare vid sin bror Frans Wilhelms handelsrörelse i staden. Han tycks blivit egen 1863 i och med hans flytt från brodern till ny adress i Tannefors kvarter nr 60. År 1865 ingick han äktenskap med den tio år äldre Emelie Jansson, bördig från Furingstad. Vid giftemålet hade makarna redan fått två söner, likväl som Emelie fört med sig den oäkta dottern Emelie Axelina som fötts redan 1857 och som Axel rimligtvis inte var far till. Källorna anger även att Emelie nedkommit med oäkta barn före 1857 men att de dött. Trots makarnas osedvanliga livsföring förefaller Axel Österberg varit framgångsrik och respekterad. Tuberkulosen tog hans liv år 1900. Sista tiden hade hans hushåll bestått av honom själv och den oäkta dottern Emelie Axelina.
Apotekare Anders Fredrik Wigander, här porträtterad något år på 1860-talet. Född i Falun 1819 kom han vidare att antas som elev vid stadens apotek. Efter avlagd apotekarexamen 1844 flyttade han året därpå till Askersund för att ta tjänst hos brodern Johan Christoffer. Denne hade år 1840 förvärvat ortens apoteket, men flyttade 1846 till Kalmar och sålde i sammanhanget rörelsen till Anders Fredrik. Under år 1851 sålde Anders Fredrik emellertid apoteket i Askersund för att istället förvärva Apoteksgården, jämte apotek Wasen, i Linköping. Han inflyttade till den nya staden tämligen nygift med Emma Gustava Godée och deras förstfödda son. Men trots en till synes framgångsrik existens som apotekare sålde Wigander rörelsen redan 1857 för att som ersättning göra sig erkänd inom stadens bankväsen. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.