Katalogkort med foto. Påskrift H-b-f. Ovanåker Väggduk, knyppling. Hälsingland Ovanåkers sn. L. 106 cm., br. 180 cm. Lärft av (otydligt) ling., 14 tr. på 1 cm. Spetsar 4 cm. br. knypplade av (otydligt) ling. "När den köptes av föreningen hängde den uppsatt på väggen i klädhvisten (?) i gården." Äg: Ovanåkers hembygdsförening Ovanåker. Lån 1935. E.U.9214.
Från 299 kr
En gråmålad trappa (fotograferad nerifrån) samt en ledstång fastsatt i den brun/rödlaserade väggen i ett trapphus, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Ett smalt utrymme med en mönstrad tapet (se 2024_1493), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. På väggen till höger i utrymmet ses kablar/sladdar. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Harbergska gården, societetsalongen, nordvästra väggen. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Manlig kontorist sitter vid ett skrivbord med en bok. Bredvid honom står ett stämpelställ och en skrivmaskin är vänd mot bordets andra sida. På skrivbordet står en skrivmaskin och i hyllan längs väggen förvaras pärmar. Bild 2 visar mannen i närbild.
Gruppfoto av ett antal kadetter som är församlade i ett s.k. dagrum med bänkar och bord. I taket hänger ett antal fotogenlampslikn. lampor. På ena väggen hänger ett stort antal tavlor, däribland foton på dåv. kungen, Gustav V och hans drottning. I fonden syns två stora landskapsmålningar.
Hemma hos doktor Gustaf Brun. Signerade och hallstämplade gustavianska stockhomsstolar och soffa i doktorinnans rum. På väggen hänger en hel serie akvarellerade konturetsningar med italienska motiv av Desprez samt ett par med motiv från Skeppsbron och Riddarholmen av J. P. Cumelin. Bilder för boken "Svenska Hem i ord och bilder" 1944
Hemma hos doktor Gustaf Brun. Ett engelskt bord i ljus mahogny står framför soffan i salongen. Kring bordet svenska signerade och hallstämplade stockholmsstolar och fåtöljer. Martin-akvareller och akvarellerade konturetsningar, mestadels stockholmsbilder på väggen. Bilder för boken "Svenska Hem i ord och bilder" 1944
Vi ser ladugården från gårdssidan med kohus och stall med hoimdar/hörum, luckorna syns i väggen. Sedan följer ett portlider, ett litet fähus och i hörnet ladportarna. Till vänster står tröskhuset. En sektion av spåntaket är nyomlagt och tröskhusets spåntak verkar också ganska nytt.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Masse tyckte tydligen att lammhuset var så märkvärdigt att han tog en tredje bild där det var med. Man ser att nu är det övergivet med hål i taket, fågelholken har ramlat ner. Foderluckan i taket och hoimdluckan i väggen tyder på att byggnaden åtminstone delvis använts till djur.
Masse har bett Fie Elisabet Jakobsdotter Lauvall, 76 år, att ta ut smörkärnan och stå vid väggen, så både hon och kärnan syns tydligt. Smörkärning var ett viktigt arbete och smör var något man också kunde sälja och få in lite pengar på. Gotland har tidvis exporterat smör. Lisa har arbetskläder med grovt förkläde och huvudduk, riktigt genuin arbetsklädsel.
VFW, Depåförråd (Vmo W6). Förrådsbyggnad, till vänster smedja. Framför byggnaden diverse material och väghållningsmaskiner, bland annat sidoplog, tvåaxlad släpkärra till lastbil. Mot väggen vägmärken, bland annat "Annan fara" med tilläggstavlan "Vägarbete". Till höger vinsch med handdrivet wirespel, med motorblock som skall lyftas.
Vägstation P5, Timmele. Vy mot vägstationens huvudbyggnad med kontorsdel och förråd i markplanet. Framsidan med ingång till förråd och kontor. Mot väggen manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Cykelställ med cyklar. Förrådsbyggnad till vänster. Vid gavel Vid gaveln upplag av vägmärken, bland annat vägmärke "Annan fara" med tilläggstavla "Vägarbete", skottkärror.
Varefter fototekniken blev mer behändig lät många förmögna stadsbor dokumentera sina hem. För överste Lovén i Linköping var steget kort. Han bar eget fotointresse och hade egen utrustning. Här en av många avbildningar från familjens hem. Detta exempel dateras 1899 och visar salongen i den för familjen då nya adressen Kungsgatan 35. På väggen hänger för övrigt porträtt av makarna.
Valla gård omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av Linköpings stora välgörare inom främst kulturen, kapten Henric Westman. Här interiör från biblioteket med blick mot ytterligare rum. Mot väggen ses del av verket "Hägringen" som Westmans morbror Gotthard Werner färdigställt i Rom 1895. Verket skänktes senare till Östergötlands museum.
Interiör från Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade då nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. På väggen i blickfånget hänger ett porträtt av brukspatron Johan Victorin, som från år 1705 inledde 200 år av släktens ägande av godset. En manifestation av detta ses på spisen i form av ett ordstäv i latin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.