Vid Lerum expropierades ett litet tvåvånings trähus jämte nödigt område och huset ordnades för sitt nya ändamål med bostad i övre vångingen. När det nya stationshuset byggts 1892 blev detta hus bostadshus .Nytt stationshus av sten uppfört 1892 .Stationshuset moderniserades fullständigt 1948-49.
Från 299 kr
Den östra delen av en byggnad, hus 401, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Denna del har använts som förråd och har haft ett jordgolv. Söder om huset syns en stenlagd gång fram till dörren. Den andra delen av huset har använts som bostad. Huset uppfördes omkring 1635
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hällesåker 3:59. Hus nr: 590C2010. Benämning: permanent bostad, redskapsbod och verkstad. Kvalitet, bostadshus och verkstad: god. Kvalitet, redskapsbod: dålig. Material, bostadshus och redskapsbod: trä. Material, verkstad: eternit, puts. Övrigt: småfirmor. Skräpigt vid vägen. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Interiör från sängkammaren bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Fönstret vetter åt Östra Långgatan. Möblemang i stram senjugend. Fotot är taget på våren då det står påskliljor vasen. Rummet har en liten elektrifierad lampa som hänger från taket och en i mitten av sänggaveln. I hörnet står en spjälsäng. De fick sina två första barn här: sönerna Bo i december 1911 och Åke 1913. Möjligen kan även yngsta dottern Ulla (född 1918) ha använt sängen efter återflytten 1920.
Gruppbild av kvinnor vid Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Fotograf Essen rubricerade på sin tid motivet som "Humblebergstullen med Onkel Adams hus". Vi skriver Hunnebergsgatan sedd öster från nuvarande Vallgatan. Närmast till höger låg då som nu Onkel Adamsgården, namngiven efter regementsläkaren och skriftställaren Carl Anton Wetterbergh, mer känd under pseudonymen Onkel Adam. Denne hade tillsammans med hustrun Hedda sin bostad här från 1877 till sin död 1889. Bortom Onkel Adamsgården skymtar gaveln till stadens västra tull.
Hus vid Kasen på Blåsut. Foto ca 1905. (repro av VBG 02 650) Vy från dagens (2011) Kasenallén 23. Längst bak syns värdshuset Kasen, och till vänster dess välskötta köksträdgård. Huset mitt i bild är trädgårdsmästarens bostad (Kasenallén 14b). Stallbyggnaden närmast i bild tillhörde sannolikt Kasenallén 23. På stallets plats låg tidigare tegelugnarna tillhörande Kasens tegelbruk, och till höger alldeles utanför bild var torkladorna belägna.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
"Anders Lycka" i Guntofta, Släp. Bostad med glasveranda. Framför dörren står en flicka. Fotografiet ingår i dokumentationen från 1982 av Guntofta 1:4, tidigare Börje Månsgård. 1902 arrenderade systrarna Sofia och Albertina Johansson "Anders Lycka". De köpte ett hus av David Johanssons föräldrar vid Prästbron som flyttades till Dalslyckan, där de skulle få bo under sin levnad. Arrendeavtalet var 20 kvinnodagsverken. Sofia var jungfru i Guntofta där hon mjölkade och skötte Maria Hansson. Fastigheten fick beteckningen Guntofta nr. 1. Albertina dog 1926 och Sofia 1938.
En man lämnar Ågatan för att kliva ut på Klostergatan i Linköping. Oklart för oss efterkommande vilken roll mannen spelade för fotografen, men oavsett kan vi glädjas av den ganska unika miljöbeskrivningen. Fotoåret 1929 stod ännu kvarterets hus till största del orörda. Närmast till vänster ses gaveln till Lovisa Dahlgrens forna hotell. Nu var verksamheten avvecklad och byggnaden kom vidare att flyttas till Gamla Linköping. Även bygganden i bakgrunden, omedelbart till höger om Lovisas hotell, har flyttats till friluftsmuseet. Huset har en lång historia som bland annat bostad för stadens landshövding, men låg då på borggården till Linköpings slott. Efter sin placering i Gamla Linköping 1954 kan huset således räkna hemvist till tre olika adresser.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Länslasarettet, Gamla lasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktör Oppman och byggnaden uppfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara. Byggnaden till höger är lasarettsöverläkarens bostad. Den vita bortflyttade byggnaden är den s.k. "Kalvhagen". I gårdshuset t.v. inrymdes häråt tvättstuga, nedåt S:t Olofsgatan var likboden. Vyn är tagen fr. s.k. "Dårhuset". Lasarettets tomt sträckte sig blott en obetydlighet bakom "likboden" och där var ett staket. Dåvar. "dårhusets" baksida gränsade intill ett stort åkerfält, och ca 8-10 från gaveln på detta hus låg Warenbergs och Janzons lador, ladugårdar och köksträdgårdar, d.v.s. där nu till viss del Trädgårdsgatan går fram. Hospitalet var byggt i en utkant av staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.