Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset uppställd vid Nordbergs Hembyggdsgård.
Från 299 kr
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Två unga män med cykel vid Hornstullsgatan 1.
Alsike 83:1
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 kom församlingens gamla kyrkorum i förfall. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att den gamla vittrade kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och två medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan till ruin. Under 1930-talet kom en första restaurering igång. Murarna restes och byggnaden sattes under tak. En mer genomgripande upprustning kom under ingenjör Ture Jangviks ledning att genomföras från 1976. Här en serie bilder som visar kyrkans status 1974.
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
Bordtennisspelare, Borgen. Foto i februari 1943. Statsmatch 10 manna lag. Övre raden från vänster: "Katten" Bergström (Nyvall), Bertil Morris Larsson, Karlberg (Norrsundet), Skalin (Norge), "Skatan" Danielsson (Lappstan,Gamla Gefle) och Östlund (Gävle). Nedre raden från vänster: Stig Wikholm (Gävle), Lasse Eliasson (Stigslund,Huge), Erik Lindblom (Stockholm), Jocke Karlsson (Gävle,Tretorn) och Rune Lundgren (Gävle). Lagledaren Katten Bergström spelade ishockey och fotboll, Skalin kom till Norge.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Tratt genom vilken man lastar transportbandet som går från sopförbränningsnläggningens bunker till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Ett av alla de företag som sysslar med sopor på lövsta. Detta tar hand om allt brännbart som flisas och körs till värmekraftverk.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext:Det blå huset är LÖMAB,1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering. Soporna kom från sopförbränningsanläggningens sopbunker via transportbandet till vänster i bild. 2004 användes området till att omhänderta kylskåp för återvinning.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Mellan 1962 och 1972 genomfördes ett moderniseringsarbete av Lövsta sopförbränningsanläggning, som bland annat innebar att man byggde skorstenen på bilden samt rökgasreningen i bildens förgrund.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. De fyra första roterugnarna. Ugnen närmast kameran installerades 1955, de övriga tre är från anläggningens invigning 1938. Anläggningen var redan vid invigningen dimensionerad för denna tillkomst.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Manöverhytt för kranförare på Lövsta sopförbränningsanläggning. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern. År 2004 har sopförbränningsanläggningen fått påhälsning av klottrare.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: På området finns en anläggning som har haft gokart mm. Detta är en övergiven husvagne som bar spår efter olika tävlingar.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Traverskran med kranbalk och skopa som installerade vid moderniseringen av Lövsta sopförbränningsanläggning under 1960-talet. Längst ner i bild syns del av intaget till transportbandet som transporterade sopor till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.