Hol
Från 299 kr
Tyludden
Tylön
Döderhult 6:1-8
fotografi
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Av den medeltida biskopsborgen skapade Gustav Vasa och vidare två av hans söner ett kungligt slott som nådde sin glans i början av 1600-talet. Efterföljande regenter hyste inte samma intresse för slottet som fick förfalla i avsaknad av tydlig funktion förutom som arrest. I slutet av 1700-talet väcktes idé om att låta länets landshövdingar disponera slottet som bostad och ämbetsbyggnad. För att bättre passa detta ändamål revs en del prålighet till fördel av ren och klassicistisk stil. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Karl IX - 1604 (1599)-1611
Från utgrävningen av borgruinen Falkenberg 1885 föreligger foton med fyra olika motiv, nedan numrerade 1-4. Motiven finns i olika varianter antingen beroende på skilda tagningar eller troligen med olika maskeringar vid kopiering. Varianterna skiljes nedan genom bokstavsbeteckningen A -C beträffande kopior 1996 från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Antikvarisk Topografiska arkivet (ATA), och D - F kopior i Falkenbergs kommunarkiv. G på Falkenbergs museum Almqviska fotosamlingen G 24 resp. R 111. Motiv 4 4A "Falkenbergs hus fr. S.S.V. efter raseringens början. Fot. 1885" (kopia på Fbg:s museum 00146:1 C3) 4B "Diar. 2355/1923. Fot.1885 då mellersta Hallands järnväg bygdes." (kopia på Fbg:s museum 00146:2 C3) 4D "Prov grävning av Falkenhus ruin år 1885" (kopia i Fbg:s kommunarkiv "blått album") 4E "Foto av fästningsplatsen, då järnvägens spår drogs 1885 över fästningsgrunden" (kopia på Fbg:s museum 00146:4, C5.) 4F "N.J. Björsell Warberg" (kopia i drätselkammarens handlingar 1937-06-15 § 255, bilagor Alc:18. Foto publicerat i Falkenbergs Tidning den 17 dec. 1936.) 4G (kopia Almqvistska fotosamlingen, pärm 3, sid 87, röd 111. Fbg:s museum. Neg. i kommunarkivet nr. 994)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.