Stol helt i trä med hög "pinnstolsrygg" och armstöd, s.k. Windsorstol i ek, 1900-tal. Tillverkad av Allan Thorsson, Rösera i Lindome.
Från 299 kr
Sommarbild tagen från tidigt 1900-tal på Kilafors Järnvägsstation där flertalet resenäreer och tågpersonal inväntar anklommande tåg. Spåret är ännu inte elektrificerat varpå ånglok brukades.
fåglar, målning, föremålsbild, konstverk, fotografi, photograph
Tecken, Behållare, Föremålsbild, Fotografi, Photograph
Mönster, Träd, Tecken, Föremålsbild, Fotografi, Photograph
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Hedesunda 278:1
Lambohov
Här är Per Häglunds gård övergiven och staketet rivet. Brygguset har förfallit påtagligt på de två åren mellan bilderna, jfr Bild 1021. Manbyggningen ser ännu välbehållen ut. Ytterdörren är 1700-talsmässig, men överljusfönstrets spröjsning är nyare. Placeringen av fönstret ungefär mitt mellan hörnet och ytterdörren är typiskt 1800-tal, men annars verkar huset äldre. Det är mycket synd att denna fina gård som dessutom låg mycket vackert i landskapet är borta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.