En grupp ur Falköpings Skyttegille efter hemkomsten från den första skjutövningen som ägt rum i Sverige mot flyttbara personliga mål (-tavlor) å okända avstånd i obekant terräng (på Ålleberg). Från vänster: Övre raden: Bruno Larsson, Th.Dimberg, Ture Kilander, Isak Haglund, Erik Kilander, John Swedmark, Mårten Lindgren, Anders Mörk, skräddare Odh. Mellersta raden urm. Larsson, redaktör Jahn, Leop.Engström, fanj. Ahlson, Axel Spets, polis Högberg, S.G. Svensson. Längst fram: Johan Karlsson, Magnus Lindgren, faktor Pettersson.
Från 299 kr
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
Wargöns AB. Kvartslastning på båt i Fröskog 1956. Lastbåten Idog (liggande ytterst på bilden) byggd 1888 i Kristinehamn för trafik på Norrlandskusten. Kom åter till Vänern runt 1937, och uppskattas då ha dragit runt 1270 laster genom Snäcke kanal. Lastad med ca 100 ton kvarts gjorde hon intrycket av en ubåt, vilket man kan se på fotografiet. Kvartstrafiken på Snäcke kanal mellan Fröskog - Vargön pågick fram till 1971, sen tog lastbilarna över.
Fyndplatsen vid Galtabäcks hamn med det sk Galtabäcksskeppet från tidig medeltid. Personerna fr v: Åke Ekman, tandläkare; Erik Uddenberg, stadsläkare Varberg; Erik Salvén, intendent Halmstad museum; Werner Lagergren, kamrer; Albert Sandklef, Varbergs museum. Kvinnan rakt fram heter Olga Börjesson och står med sina barn Gerd och Sture Börjesson. Till höger om dem står makarna Helga och Börje Bengtsson med sin son Birger Börjesson emellan sig. Övriga är här okända.
Foto söderut längs blivande Hamngatan. Fotografen står i höjd med Linnégatan. Rakt fram i bild ser man byggnaden som idag heter Villa Lugnet i Gamla Linköping (Carin Nilssons villa). ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygbild över området närmast väster om Stångån, 1959. Vy över centrala Linköping. Längst fram till höger i bild ser man Drottningsbron. Längst till vänster ser man Linköpings sporthall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ängelsberg station. Första stationshuset togs i bruk 1876. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår .På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus, utan ett 1850 uppfört hamnkontor tjänstgjorde även som stationshus fram till breddningen 1875/76. Kombinerad station/poststation sedan 1865. Nytt stationshus uppfört av SWB 1875/76. Nya spår på bangården 1884 och 1894. Skyddsrum 1941 .Biljettförsäljningen upphör och stationen blir obemannad 1995/96
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Broarbete vid Skellefteåälven, Kusfors. Järnvägsbron byggdes med en kombination av stående och hängande parabelfackverk. År 1943 hade den ursprungliga bron, som togs i bruk 1893, tjänat ut. Då byttes de tre stålspannen ut mot nya medan samma landfästen och brostöd användes. Den nya bron hade underliggande stålbalkar i alla tre spann. Det långa mittspannet var dessutom utformat som en bågbro med vertikala stag ned till den underliggande balken. Bron trafikerades fram till linjeomläggningen 1993.
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31, under byggnad på Vagn och Maskinfabriken i Falun. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Röda Korset, invalidutväxlingen år 1915-1917. Fartyget Birger Jarl vid kaj i Trelleborgs hamn. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Invalidutväxlingen under första världskriget år 1915-1917. Gravar på Norra kyrkogården täckta med blommor. Krigsfångeutväxlingen initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Färjan GRAECIA. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.