Översvämning (vårflod). Stins Österholm tjänstgjorde som vikarie för stins Hårleman större delen av 1899 "då han först stakade en väg på Finnmarken" och sedan "utförde stakning och kostnadsberäkning för tilltänkt förlängning av MVJ, Mora - Vänerns Järnväg, från Älvdalen till Östavall". I december inflyttning i nya, nuvarande, stationshuset. Under byggnadstiden provisorisk expedition i hotellets matsal. (enligt stins Österholm)
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ tåghem. Nyanlända resenärer vid ett tåghem 1937 då Co7 började användas i Tåghemmen i stället för Co6. Här ser vi Co7 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation med postexpedition. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades den högra delen av stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Karta över norra delen av Dannemora gruvfält år 1656. På kartan visas vid de två sydligare dagöppningarna fem uppfordringsanordningar för berg och vatten, alla troligen bröstvindar, den sydostligaste med dubbla tunnor. Stora mängder tillmakningsved är upplagda öster om gruvorna. Detta är den äldsta kända kartan över detta gruvfält.
Bo av Sädgås (Anser Fabalis) Beläget på gränsen mellan öppen tuvig myr och björkbältet längs Haubarjokk i norra delen av Sjaunga-ape på v. sidan av bäcken c:a 1 km från dess utflöde i Sjaumjaädno. Boet innehöll vid foto-tillfället 6 halfruf ägg. 6 maj 1927 ( Fjället som skymtar längst i bakgrunden är tjerrokotjen)
Bo av Duvhök (Astur palumbarius) med 3 st dunungar. Balen sedd rakt uppifrån. Boet beläget i en tall på c:a 5mhöjd. Ren tallskog på en ås i norra delen av Sjauenjamyren c:a 12 km norr om Horrå station, Gällivare. Norrbottens lappmark. 9 juni 1924
Dykare- fr. v. Jansson, Friberg, förman Fälting, Carlbom och Nyberg- som har utfört den mest pressande och komplicerade delen av bärgningen, nämligen drivningen av de sex tunnlar som var nödvändiga för att lyfta skeppet. Utan tvekan ett av de mest avancerade dykeriarbeten som någonsin genomförts.
Nyanlända resenärer vid ett Statens Järnvägar, SJ tåghem 1937 då vagnen Co7 började användas i Tåghemmen i stället för Co6. Här ser vi Co7 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. Längd 172cm, bredd 108 cm. I hörnen oornerade rundlar med diametern 2 cm. Försänkt textruta: "Denna sten tillhörer carduvansmakaren Peter Bolin och des arfvingar." Därunder ett runt försänkt fält, diameter 41 cm med upphöjd sköld som i nedre delen är skadad. I sköldens text: Anno 1793.
Östra delen av Algatan, Husen t.v. äro från vänster 1 Fabrikör Fritz Steiner hus å tomt 11A(49) 2 Förgyllare Joh Lund hus å tomt 10(51) 3 Handl B Rosenfelt hus å tomt 9 (53) 4 Handl H Wenbergs hus å tomt 8 (55) 5 Handl A G Kleins hus å tomt 7 (57)
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Farmens försvagare har använts på den övre vänstra delen. Kontrasterna har bibehållits. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 521.
Hemmansägare Rudolf Arnberg. Den till Arnbergs gård flyttade prästgården i vilken den till Tekniska Museet i juli 1932 förvärvade samlingen av redskap, verktyg, dokument och böcker samt Polhemsföremål förvarats. Beträffande byggnaden se Karl-Erik Forsslund, Med Dalälven från källorna till havet, delen om Särna.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Herschelleffekten. Två strimmor Ridaxpapper, på vilka en gråkil kopieras (vitt ljus), varefter vänstra delen belysts med rött ljus. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 299.
Margarinbolaget AB i Stockholm. Kyltrumman och en del av den så kallade komplektorn. I kyltrumman kyles margarinemulsionen till låg temperatur. Emulsionen avskrapas i form av fasta flingor, vilka falla ned igenom tratten framför kyltrumman. Bearbetning av dessa flingor till färdigt margarin sker i komplektorn, den nedre delen av apparaten.
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. På nedre delen av kortet står det tryckt i guldbokstäver: "I pine for sight Of thy gentle face So fair and lovely, So full of grace."
Drönarfoto av ett framrensat gravfält med gravar från både bronsålder och järnålder, framrensade i samband med en arkeologisk undersökning inom fastigheten Åsen 1:2 på Hedenstorp väster om Jönköping. Centralt i bilden syns en stor stensättning och i sydvästra delen en treudd, en ofylld fyrsidig stensättning samt en domarring. Öster om den stora stensättningen syns en oregelbunden stensättning som också innehöll begravningar.
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.