Edsvära, Borga kyrkoruin
Från 299 kr
Skillingmarks kyrkplats
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns flata sotiga golvstenar och resterna efter en tegelässja med bränd lera i mitten. Till vänster syns en yttervägg. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet men ett äldre hästskoformat tegelfundamen börjar också bli synligt. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i olika faser i undersökningen.
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns resterna efter en tegelässja. Till vänster syns en yttervägg. På arbetsytan där smeden har trampat syns ett lerlager och ett delvis framrensat stengolv. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet. Se även JMF.00311-2 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i senare faser i undersökningen.
Ett fundament med två ässjor, den äldsta konstruktionen i en smedja, hus 101, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns, förrutom de två tegelässjorna, även den stenlagda sotiga arbetsytan däremellan och till höger i bild syns delar av en välbyggd stenkant. Golvet i huset har utgjorts av ett lergolv. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-2 som föreställer samma ässja fast i tidigare faser i undersökningen.
Stenar, Verktyg, Utgrävning, Personer, Fotografi, Photograph
Utgrävning, Verktyg, Personer, Fotografi, Photograph
Arkeologisk undersökning p g a motorvägsbygget mellan Köping - Västerås av gravfältet vid Rallsta 1.6 - 1.9 och 20.9 - 20.10 1960 av Vlm /Henry och Eva Simonsson (Södra delen) Gravfältets Ö del, "Lerslätten", under anläggningslager, sett från NV. (Anläggning 79 och i bakgrunden A86 och A87?)
Den östra delen av en byggnad, hus 401, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Denna del har använts som förråd och har haft ett jordgolv. Söder om huset syns en stenlagd gång fram till dörren. Den andra delen av huset har använts som bostad. Huset uppfördes omkring 1635
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Hinkar med jord som grävts upp inne i Brahekyrkan på Visingsö. Bilden togs i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför kyrkan 2005 och materialet som grävdes upp hörde till jordlager som funnits på platsen innan kyrkan byggdes. Materialet sållades så att inga fynd missades.
En schaktkant i vilken en stenfyld härd är synlig, i bakgrunden skymtar ytterligare två härdar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Härdarna daterades senare till mellan 50 och 410 e.Kr. d.v.s. romersk järnålder.
En kallmurad grundmur som framkommit vid en arkeologisk undersökning norr om Brahekyrkan på Visingsö. Muren dokumenterades i ett smalt ledningsschakt och i schaktet framträdde muren två gånger med ett avstånd på fyra meter. Den tolkades som medeltida men med tanke på hur lite av den som kunde undersökas är det oklart vilken typ av byggnad den kan ha hört till.
Stolphål hörande till ett långhus (hus A) markerade med vita papperstallrikar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i Gränna 2009. Till vänster i bild syns ytterligare ett hus, (hus B), markerade med blå tallrikar. Huset i bakgrunden hör till Jönköpings Energi och längst bak skymtar tornet till Röttle kraftstation.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Hörnsten eller möjligen trapphäll till en husrest vid Odensjö gamla bytomt i Barnarps socken i Jönköpings kommun. Byggnadsresten har tolkats som ett kokhus och i huset fanns en rökugn (se även bilderna JMF.00303-1 och -2). Troligen är stenen en återanvänd byggnadsdetalj med dess ursprung är obekant. Bilden har tagits vid en arkeologisk undersökning 2010.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.