Maria manglar för hand på ett 1700-tals bockbord. Bordet har en stenskiva, vilket var nödvändigt för att få ett slätt resultat. Handduken eller vad det nu är, är upprullad på slät rund trärulle och den dras fram och tillbaka med mangelträet Maria har i handen. Mangelträn var ofta konstfärdigt gjorda med karvsnittsmönster på ovansidan, de var i regel fästmansgåvor. Det finns en Maria Mårtensson vid Nybygget, men hon är bara 30 år och denna kvinna är väl äldre?
Från 299 kr
Här ser vi hela den stora vinkelbyggda ladugården från 1910. Det är nog fähus i hela ladugården från ladan och fram på gaveln, det är 3 gödseldörrar på baksidan (en syns dåligt) samt en mitt på gaveln. Även vinkeln verkar ha innehållit fähus. Den måste ha varit äldre, för spåntaket är redan lappat. Hela denna fina ladugård brann ner 1976 och en ny för tiden modern ladugård byggdes 1977.
Här skall Anna Jakobsson flytta in när hon denna dag gift sig med äldste sonen på gården Vilhelm Karlsson. Deras initialer är uppsatta ovanför dörren och man har gjort en enkel äreport vid grinden och granallé fram till trappan. Hon flyttar in på en fin och välhållen gård med en manbyggnad som är lite mindre och c:a 30 år äldre än (1840) än barndomsgården på Kauparve, som hade manbyggnad från 1870. Se Bild 487.
Storgatans nedre del som den tog sig ut fram till det sena 1970-talet. Bland flertalet butiker är David Carlssons speceri- och bosättningsaffär särskilt ihågkommen av äldre linköpingsbor. Inom några år från fototillfället kommer närmast all bebyggelse inom kvarteret Decimalen att rivas för att ge plats för ett stort bankhus. Den äldre bebyggelsen inom kvarteret Braxen, mitt emot, har vid tiden redan gått samma öde. Nu sträcker sig varuhuset EPA längs kvarterets del mot Storgatan.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Porträtt av kuratorn Gertrud Hildegard Rodhe. Född 1872 vid Thamstorps herrgård i Trökörna socken som dotter till Magnus Fredrik Rodhe och Alfhilda Beata von Mentzer. Hon genomgick slöjd- och handarbetsseminarium i Nääs och Göteborg och var från 1893 verksam som lärare inom dessa hantverksområden. Känd som Sveriges första kurator för psykiskt sjuka, en tjänst hon började med 1914. Hon fortsatte som kurator och förmyndare fram till sin pension 1937. Hennes anknytning till Östergötland är dock inte känd.
Tinnerbäckslyckorna var ett begrepp i Linköping som sedan länge tappat sin betydelse. Från början ett jordbruksområde söder om staden, som från det sena 1800-talet började bebyggas med villor och flerfamiljshus. I bostadsbristens tid växte här fram en relativt oreglerad förstad som idag ingår i stadsdelen Hejdegården. Omkring 1910 kunde man finna denna vy mot området. De stora husen låg utmed dåvarande Tinnerbäcksgatan. Kallbadhuset tillhörde Tekniska fabriken Gripen.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
Ett exempel på borglighetens gängse önskemål att i äldre tider låta dokumentera sina stadsvåningar. Här en mindre skrytsam interiör från kapten och lektor Samuel Lidmans arbetsrum i Linköping. Bilden är odaterad och för Lidmans del finns ett flertal adresser att välja bland. Troligtvis rör det sig i detta fall om någon av hans två bostadsadresser han innehade från sin återinflytt till Linköping 1895 fram till sin död 1897, Apotekaregatan 8 följt av Drottninggatan 33.
Maarten van Heemskercks altarskåp i Linköpings domkyrka mäter nära åtta meter i bredd med öppna dörrar. Prydnadens tidiga historia och vägen till Sverige är höljd i dunkel men den skänktes till kyrkan av kung Johan III i början av 1580-talet. Altarskåpet var fram till 1812 placerat i högkoret men flyttades för att erhålla ett bättre ljus i kyrkan. Notera radiatorelementet under skåpet, en rysning i bevarandesynpunkt.
Studenter iklädda studentmössor promerar på ett led längst en tvärgata till Brahegatan. Längst fram går en fanbärare med svenska flaggan i händerna. Bakom denne går läraren Ander, rektor Östlund och kyrkoherde Wendel. Längs med gatan hänger det butiks- och reklamskyltar, på en står det Ribbagården och på en annan står det Atterviks. Mot en husvägg står en skottkärra lutad och cyklar står parkerade längst med husväggen.
Tvåvåningshus med locklistpanel vid Brahegatan i Gränna. Markiser vid andra våningens fönster. Det mellersta av fem fönster är öppet och en man tittar ut, precis ovanför skylten "APOTEK". Mannen är möjligen apotekaren Ström. En liten trappa leder från gatan upp mot en kullerstensbelagd yta med en rad borgmästarsten som leder fram till en lägre trappa upp till huset. Trappan är bredare nedtill och avsmalnande uppåt.
Statens Järnvägar, SJ utställning av modelljärnväg med tåg mot framtiden som är en gåva med anledningen av 100-årsjubileum 1956-12-01. Kraven på snabbhet, kvalitet, service och säkerhet har ökat ständigt och drivit fram behov av kontinuerlig utveckling. SJ:s modelljärnvägsanläggning, som tidigare visats på Skansen i Stockholm, har installerats i en järnvägsvagn och turnerar nu runt om landet, till glädje för mängder av tekniskt intresserade människor.
Umeå station. Klockan är 13.43 och persontåg 2774 har ankommit från Holmsund och om 9 minuter skall det avgå mot Vännäs. Vagnarna håller på att växlas samman och längst bort på spår två håller J-loket på att växla fram resgodsvagnen F1 som skall kopplas framför resten av tåget som står vid plattformen. Vagnarna är SJ C3e 2536, SJ C3d 2178 och SJ BCo4 1737.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Våren 1958 inleddes arbetet med att dra fram ledningar för fjärrvärme i Linköpings centrala delar. På bilden ser man Storgatan, sträckan mellan Klostergatan och St:Larsgatan stängdes av för trafik. Man ser många klassiska Linköpingsbutiker på bilden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Landshövding Per Eckerberg tilträder uppgiften den 1 november år 1956. Eckerberg var landshövding fram till år 1980. På bilden är han på ett besök hos Hjalmar Blomqvist våren 1957. Tv: ICAs vd Gustaf Kollberg och th disoonent Olle Ström. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.