Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy från gatukorsningen Drottninggatan-Borgmästaregatan mot kvarteret Färgaren. Det timrade huset i korsningen uppfördes 1847 och 1897 köpte en Svanberg fastigheten. I tvåvåningshuset till vänster påtalar reklamskyltar att där ligger dels Göingegårdens Mjölk-Magasin, dels Tekla Bengtssons Damfrisersalong. Huset i bakgrunden med balkonger i två våningar ligger i kv Hantverkaren och uppfördes 1885. Byggnaden kallades Millbergska huset, efter ägaren Seth Millberg som bodde i Göteborg, och på taket fanns ursprungligen en punschveranda.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelsen i korsningen Torggatan-Östra Långgatan, kv Hattmakaren. I det timrade huset från 1800-talets första hälft låg under 1950-60-talen Uno Anderssons Tobaksaffär på hörnet och utmed Torggatan Lindkvists leksaksaffär. Byggnaden revs 1976. Här ses en skylt för skomakare och på vindskivan till höger står det "Guldsmed". Det högre huset till höger kallades Thorssonska huset och bör vara under uppförande när bilden togs, då det ska ha stått klart 1915.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bebyggelse utmed Engelbrektsgatan sedd åt väster. Huset närmast i bild, "Linjers hus", ligger i kv Galten och hyser en speceri- och diverseaffär. Vid bortre husknuten står några pojkar. En ser ut att hålla en låda med plantor, en annan ett paket eller tidningar - kanske är de springgossar åt affären? Åt höger går Thulegatan och kvarteret därefter heter Oxen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa på Träslövsvägen 3 i nuvarande kv Vindragaren, då i kv Bryggaren (ett bryggeri låg här). Östra delen av kv Vindragaren hette förr Karet och kvarteren åtskildes av Tvärgatan. Huset omges av lövträd och har en bred veranda med balkong ovanpå. Villan revs under 1960-talet och ersattes av en prästbostad åt Varbergs församling 1974. På tomten hitom ur bild står Bexellska ryggåsstugan.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Norra Hallands Tidning Vestkustens tryckeribyggnad på Bäckgatan 27 i kv Sadelmakaren, Varberg. Tidningen gavs ut i Varberg mellan 1876 och 1950 och bildades genom en sammanslagning av Norra Hallands Tidning och Westkusten i Kungsbacka. ABF övertog lokalerna på 1940-talet sedan tryckningen flyttat till Falkenberg. Genom det i två steg avfasade hörnet, där entrédörren placerats, skapas illusionen av ett medeltidsaktigt utkragande torn. Till vänster står en kärra bland olika hjul och annan bråte, liknande ett skrotupplag.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastens Café på Västra Vallgatan i kv Prosten med rum för resande och cigarraffär. Byggnaden uppfördes 1860 och i början på 1900-talet startades Fastens. Till höger ses skyltfönstret till Åke Jönssons konditori och café, med reklam på gaveln ovanför den stora takterrassen. En stor affisch med en kvinna som sitter uppe i ett träd annonserar en föreställning vid namn "Yrhättan".
Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg .Ursprungligen hade kyrkan en åttkantig rektangulär planform. Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs med torn och sakristia i nordöst. Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut- som invändigt.
Njurunda kyrka. Kyrkan ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Njurunda kyrka. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Personalen på gamla ålderdomshemmet Torpagården Vänersborg,i köket Lilla Torpa. Sittande från vänster. 1. - 2. Larina Andersson 3. Alfred Andersson 4. Kollis. Stående 1. Biträde 2. Bagerska Beda, hade bageri, tvätteri och kök. 3. Ingeborg Pettersson 4. - 5. - 6. - 7. - 8. Ella Andersson 9. - 10. Helge 11. Byggmästare från Vara bodde på ålderdomshemmet 12. Moster Rut Pettersson (gift Brodin) 13. - 14. Hulda Andersson 15. Per Pettersson (gift med Ingeborg Pettersson).
Syskonen Jonsson i Övre Bograngen. Bakerst fr.v.: Hulda f 1906 d 1927, Elisabet f 1899 d 1926, Solveig Knudsen (systerdotter) f 1906 d 1924. Mellanraden: Hildur Sörebö f 1895 d 1927, David f 1898 d 1927, Jenny Höglund f 1903 d 1935. Främst: Manfred f 1895 d 1927, civilekonom Albert f 1896 d 1950, racerförare Karl f 1893, handlare Enar f 1889 d 1948, byggmästare Julius f 1887 d 1938. Frånvarande: Märta Eriksson, Karlstad f 1901, Kornelia Knudsen f 1885 d 1919
Regnellska huset vid Algatan 59 kvarteret Romulus Trelleborg, tomt nummer 4 (116) omkring år 1900, foto från N mot S. Längst till vänster i fönstret på andra våningen står ägaren häradsskrivaren L A Regnell och på trappan ser vi sonen Elvir, sedermera häradsskrivare i Örebro, 9149, huset vänster om är J: M. Möllers diverseaffär fastighet å tomt nummer 5 (114) och till höger byggmästare Joh. Holmgren å tomt nummer 3 (118A), nummer 26, 89:0901.
Vommedal Västergård 3:10 "Hemmet". Det var från början en liten gårdsdel där ladugården låg till vänster i bild. Den revs 1959. Där finns idag hyreshuset Streteredsvägen 3. Boningshuset "Sofiero" är byggt under 1890-talet. Det lär vara flyttat från Getebergsäng i Örgryte och uppfört som sommarbostad för byggmästare CB Andersson med stor familj. År 1907 var det skyddshem och 1913 ett kvinnohem drivet av Samariterhemmet i Uppsala. År 1945 Kållereds kommunalhus m.m. Rivet ca 1990. Relaterat motiv: A0662.
Brevkort med odaterat motiv mot Frälsningsarméns möteslokal i Linköping. Byggnaden uppfördes i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. För ritningarna i italiensk renässansstil stod byggmästare Oskar Göransson. Tiden som varitéteater kom att bli kort. Efter att trädgårdens ägare och nöjesentreprenör, Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson gått bort 1886 gick luften ur rörelsen och teatern kom redan från dennes dödsår att hyras ut till Frälsningsarmén.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Nyströms korinredning byttes i stora drag ut för en mer livlig jugendstil. Ett halvrunt fönster i koret murades igen, två rikt dekorerade dörrar och nummertavlorna samt altartavlan av Pehr Hörberg togs bort för att ersättas med bland annat det stora bildskåpet över altaret. Predikstolen utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Otaliga är de högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Som bildens utefter Kungsgatan i Linköping med ett majestätiskt mittparti, burspråk och stick- och rundbågiga fönster. Sammantaget uttrycker huset 1860-talets prägel och möjlig byggmästare kan sökas till den välrenommerade Jonas Jonsson. Känt är att byggnaden inrymde stadens postkontor från 1873, och mer välbekant är husets hotellrörelse (Palace) in i modern tid. Modern tid innebar för fastigheten kort efter att rivningslovet beviljades 1975. Upplysningsvis kan nämnas att byggnadsnämndens beslut togs med en enda rösts övervikt.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.