Stolen inköpt på en auktion i Kristdala i början av 1930-talet. Stolen är tillverkad i slutet av 1700 - början av 1800-talet. En mycket sittriktig och stabil stol fogad med tappar och dymlingar. Har drag av rokoko, men torde vara ett bondesnickeri. Förg: svart med gulddekoration. Rygg-och sittklädsel broderad. Stolen var 1982 placerad i sommarstugan Paradiset, Mörtfors badanstalt.
Från 299 kr
Bilden föreställer Barometerns första tryckeri, på samma plats som idag i korsningen Södra Långgatan-Västra Sjögatan. Som synes har det funnits kraftiga fritrappor även på Södra Långgatan. Bilden är svår att datera då det inte med säkerhet går att avgöra om stationshuset, byggt 1877, finns i fonden, men den skall vara tagen på 1870-talet.
Carl Petter Toll. En tid smed på Marieholms Bruk i Åsenhöga socken, senare predikant i Jönköpings Missionsförsamling. Familjen bodde en tid i Törestorp, Daretorp där fotot ev. är taget. Flyttade till Hultsjö församling, Jönköping 1876. Var enarmad efter en arbetsolycka. Fotot kan vara taget före olyckan.
Modevisning hos varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1936. En kvinnlig modell poserar i möblerad interiör. Hon bär en v-ringad aftonklänning med halterneck, knäppt liv och vid kjol med plisserad infällning mitt fram. Tyget är blankt och klänningens partier förefaller vara olikfärgade.
Tomteboda bangård. Tågsättet närmast dras av en Statens Järnvägar, SJ Z4-lokomotor och vagnarna är F1 modell 1900, C4, C3c och CC2. VAgnarna ser ut att vara märkta med SJ och nummer och littera på en plåt i nedre vänstra hörnet. Denna märkning kom 1953. TT
Stora Lindåsen 2:18. "Lindåsgården". Brygghuset vid brunnen byggdes 1908, varför kortet måste vara taget tidigare. Fr.v: 1. Johannes Eriksson, född 1838. Nämndeman 2. 3. Maja Stina Eriksson, född 1843. Hustru 4. 5. 6. Matilda, född 1875, dotter 7. Otto, född 1873 8. August (?), född 1879 Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Höstmodet, 16 september 1965 Höstens herrmode visas hos Bengt Nordins herrmode av Thomas Persson. I år skall det vara en blandning av amerikansk gangster och engelsk gentleman. Nya detaljer är slag på ärmen och 4 knappar istället för 3 på ärmen.
"Maja-Stina vid Sjön". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Maja-Stina Eriksson, Sänningen. Skäktade lin och spann. "Ja har så ont i skanka, se ja kan ente hôppa över stôva!" (=storskogen) 50 öre/dag vid potatisplockning i Bredebolet ansågs vara BRA betalt. Hade en fåra i en gammal kolkoja.
Höstmodet, 16 september 1965 Höstens herrmode visas hos Bengt Nordins modebutik. I år skall det vara en blandning av amerikansk gangster och engelsk gentleman. Här visar modellen sig i mockajacka. slipover, rutiga tweedknickers, knästrumpor och svarta promenadskor.Han stöder vänstar foten mot bakre kofångaren på en bil med registreringsnummer P 8121.
Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Knut Björlingson tog en hel bildsvit på cirkusen. Även detta par som troligen arbetade vid cirkusen fick vara med i fotodokumentationen.
Råttjesskärningen på linjen Kiruna - Kalixfors. Denna skärningen och vägbanken skulle vara kritiska punkten i banbygget. Det tros att rälsläggningen blev hindrad i Råttjesbanken den 23 september och i Råttjesskärningen den 28 september så att den pågick fram till 5 oktober. I mitten av fotot syns Avdelningsingenjör Emil Holmgren, och framme på fotot syns förman.
Trallbroms, 8 bs modell Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla Tralla, i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår.
Trallbroms, 8 bs mod Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla , i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår. Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla I järnvägssammanhang, ett litet järnvägsfordon som är ämnat att skjutas eller dragas och saknar eget maskineri
Gävle - Dala Göteborg, GDG bussar. Buss 1 fr vänster: Säffle Karosserifabrik, buss 2 troligen Arvika karosserifabrik, buss 3 Säffle karosserifabrik, buss 4 ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den sistnämnda har en ovanlig utbyggnad av fronten och torde vara byggd på Volvochassiet B 627 som medförde sådana lösningar på grund av motorns placering i förhållande till framvagnen.
Den sista platsvakten i Högen. Kvinnan på bilden skulle kunna vara Irma Tengqvist, senare Hultgren, dotter till stinsen Per Alfred Tengqvist. Irma tog så småningom över sysslorna efter pappan. Hon gifte sig senare med Ernst Hultgren, och de köpte stationen då järnvägen lades ner.
Nyängsgruvan ansågs redan 1646 vara av hög ålder. Med sin brytning av 663 meter är den Hofors djupaste gruva som under århundradena givit c:a 2.500.000 ton malm. Gruvan bröts i huvudsak fram till 1965 men hölls öppen till 1980, då Vingesbackegruvan nedlades.
Bilden är tagen vid gamla torget i Bollnäs, tydligen 1 maj. Fotografen har stått ungefär där numera den lägre delen av "stadshuset" finns. Huset till vänster är Claes E Johanssons, sedermera tre våningar, nu rivet. Till höger Sparbanken (då Våggatan). Tornspiran mellan Johanssons och Sparbanken tillhör Betelkyrkan, som är klassad som byggnadsminne. Talaren kan möjligen vara Hjalmar Branting.
Gårdsinteriör som bör vara Södra Kopparslagargatan 16 i Gävle. Guldsmeden Erik Johansson med makan Lovisa hyrde detta hus efter den stora branden i Gävle den 10 juli 1869. De bodde här till september 1871. Enligt muntlig uppgift skall huset ha stått på tomt senare bebyggd av Gefle Ångväfveri.
Centralbron, en träbro på järnstomme i två spann invigdes 1901 som förband Norra och Södra Centralgatan. Murénska badhuset invigdes 1907. En stor och liten simhall, olika specialbad och karbad. Ansågs vara ett av landets förnämsta badhus. 1910 inreddes även en tvättinrätning i huset.
På trappan till Arvid Petterssons Diversehande och Speceriaffär står troligen några ur personalen. Enligt församlingsboken så bodde i huset 1910 15 personer. (Någon Arvid Pettersson finns inte angiven 1900, 1910 eller 1920.) Däremot finns angivet att 1910 så bodde i huset Chefsbiträde Maria Ahlström, Ale Skövde 1888, ev. kan detta vara damen med vitt förkläde. Övriga okända.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.