Utsikt över Falköping. Streck 1 från vänster mot Vikens kvarn. Streck nr 2 mot Johanneskyrkan. Streck nr 3 mot byggmästare Carlsson hus. Streck nr 4 mot Nya folkskolan. Streck nr 5 mot Rantens snickerifabrik. Streck nr 6 mot Rantens kvarn "Lundahls Augusta". Streck nr 7 rakt ned mot Kvarnabackarna. Streck nr 8 snett från höger vaktmästarhuset i Plantis.
Från 299 kr
Västgöta Regementes kamratförening. Från sammanträde på Stadskällaren i Skara 1960. Stående från vänster: Oscar Lefvander, i mitten byggmästare Carl Smedberg, Längst till höger: målare Kämpe. Sittande vid bordet från vänster: nr två Georg Borg, Åsaka, nr tre kaffehandlare Lundblad, nr fem J.W. Storm, nr sex Johan Ullberg.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Carlins cykelaffär i stationssamhället. Innehavare Nils Carlin. Huset byggt av byggmästare Ture Fredriksson. Till vänster i huset hade Götabanken kontor under några år. I källaren fiskaffär. Numera tillbyggt och inrymmer mattaffär. Ägare Arne Carlsson. Huset bakom beboddes av Ture Fredriksson, senare Astrid Ringfeldt." (BJ)
Enligt medföljande noteringar: "Troligen O. Bildts 50-årskalas." På en väggdekoration står detta: "O.B. 16/4 1881-1931." Uppgifter från Munkedals HBF: "Mannen med vita skägget är byggmästare Ivan Karlsson. Bakom honom sitter ingenjörerna Wattman o. Göthlin. Prästen är Carl Norborg. Vinkypare Gottfrid Johansson-Balksten."
Byggmästare Johan Sörén med sina barn; Gustav, Allan, Lizzy och Ulla. En man sitter i sin fåtölj i vardagsrummet omgiven av sina fyra, vuxna barn. Mannen har troligen fyllt år för vardagsrummet är fullt av blommor, i vaser, korgar och krukor.
Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Aldén. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuwert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Alde´n. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuvert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Stora Åby kyrka 1970. Vy mot norr. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Makarna Axel och Klara Danielsson med dotter, måg och barnbarn. Platsen är inte bestämd men väl tiden i stort. Gossen Karl Gustaf Olle i mormor Klaras knä, kom till världen i augusti månad 1913. Hans föräldrar står bakom morföräldrarna, byggmästare Karl Albin Hultgren och Tekla Turida Amalia. Axel och Klara bodde vid tiden för bilden i byn Klockarp. Den unga familjen flyttade till Grindsbo från Rumskulla i början av april månad 1914.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Arkitekt Erik Lallerstedt förvandlade den enkla empirekyrkan till en livlig jugenddekorerad helgedom. Predikstolen är dock ursprunglig och utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Stora Åby kyrka 1970. Vy från väst. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping. Klockstapeln stod färdig först 1752.
Personalen på gamla ålderdomshemmet Torpagården Vänersborg,i köket Lilla Torpa. Sittande från vänster. 1. - 2. Larina Andersson 3. Alfred Andersson 4. Kollis. Stående 1. Biträde 2. Bagerska Beda, hade bageri, tvätteri och kök. 3. Ingeborg Pettersson 4. - 5. - 6. - 7. - 8. Ella Andersson 9. - 10. Helge 11. Byggmästare från Vara bodde på ålderdomshemmet 12. Moster Rut Pettersson (gift Brodin) 13. - 14. Hulda Andersson 15. Per Pettersson (gift med Ingeborg Pettersson).
Regnellska huset vid Algatan 59 kvarteret Romulus Trelleborg, tomt nummer 4 (116) omkring år 1900, foto från N mot S. Längst till vänster i fönstret på andra våningen står ägaren häradsskrivaren L A Regnell och på trappan ser vi sonen Elvir, sedermera häradsskrivare i Örebro, 9149, huset vänster om är J: M. Möllers diverseaffär fastighet å tomt nummer 5 (114) och till höger byggmästare Joh. Holmgren å tomt nummer 3 (118A), nummer 26, 89:0901.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.