Två bägare av modeller 4127 MG och 4128 MG samt ett fat av modell 4129 MG från Bo Fajans, tidigt 1900-tal.
Från 299 kr
Servis från Bo Fajans, tidigt 1900-tal. Stort fat, stor kanna, liten kanna, skål med lock samt tekanna. Djupetsats i gult och svart.
Skål med lock av modell 4130, ett stort fat av modell 4008 samt en mindre skål av modell 4126 från Bo Fajans, tidigt 1900-tal
Teservis från Bo Fajans, tidigt 1900-tal. Tekannor, skålar, koppar och fat. På bilden har dekoren ritats i med en grön penna.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Svjatoj Borrtorn. [Svjatoj numera Pirallahi, tillhörde under tidigt 1900-tal Ryssland, numera tillhör ön Azerbajdzjan]
Badliv i Varberg under tidigt 1900-tal med många badgäster mellan kallbadhuset till vänster och varmbadhuset till höger. Fotograferat troligen efter 1912.
Wallmanska huset där rumsuthyrning bedrevs. Det låg i Järnvägsparken i Varberg, hörnet Västra Vallgatan/Norra Hamnvägen. Mitt emot låg även Järnvägshotellet. Troligen tidigt 1900-tal.
Så här kunde en patientsal se ut på tidigt 1900-tal. All utrustning stod inte inne på salen annat än vid behov.
Utställning Tiotusen år. Utställningsdelen senare 1900-tal med motorcykeln Rödmyran, Husqvarna AB med Picknickväska på pakethållaren. Man ser även en hängande Trampebil med tidtypiska affisher i bakgrunden.
Tåget passerar Grönkullen, där det tidigare fanns en hållplats. Fabriken är nuvarande HP Färg & Kemi, och bilden är från tidigt 1900-tal.
Fabriksgatan (ca Nr. 20), mittemot Grand Hotell. Till höger Amalia Larssons Café. Amalia Larsson var född ca 1860. Bilden tagen i början av 1900-tal.
Fr v: Maria Eriksson (1840-1925), Josefina Eriksson (1856-1928) och Anna Carlsson (1872-1955). Längst fram står Märta Persson (fosterbarn). Anna arbetade som piga hos Maria och Josefina. 1900-tal.
Interiörbild från Lilla Vommedal, 1900-tal. Från vänster sitter Maria Eriksson, Anna Carlson (piga hos Maria), Anton, flickan Ulla som står vid sparlakanssängen samt Karl.
August Johansson ca 1900-tal, var Valdeborg Johanssons far. Han var specerihandlare i Haga, Göteborg och avled 1922. Ur Valdeborg Johanssons fotoalbum.
Rosengrens diversehandel vid Lerskalla (senare: Kvarnbygatan 27), cirka 1900-tal. Avfotograferad ur Axel Möndells "Mölndal, Kållered och Råda i ord och bild".
Nya fabriken. (H.B.:s anteckning) spinnmästare Strömberg med familj (bodde i Spinnmästarevillan, ev. Gula villan före Torbrand. Annestorp i Lindome, tidigt 1900-tal.
Stol helt i trä med hög "pinnstolsrygg" och armstöd, s.k. Windsorstol i ek, 1900-tal. Tillverkad av Allan Thorsson, Rösera i Lindome.
Sommarbild tagen från tidigt 1900-tal på Kilafors Järnvägsstation där flertalet resenäreer och tågpersonal inväntar anklommande tåg. Spåret är ännu inte elektrificerat varpå ånglok brukades.
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.