Vykort, "Varberg. Utsikt från Påskberget. 'Sista kanonen'" Vy över staden mot väster med fästningens sista kanon i förgrunden, som år 1897 placerades här efter att ha sålts på offentlig auktion tidigare samma år. Köpare var skeppsmäklare Gustaf Magnusson som sedan tillsammans med färgaren J V Lindqvist, järnhandlare Hartvig Bolander, bagaremästare Victor Persson, garverifabrikör Valdemar Holmberg samt handlanden C M Lindström skänkte kanonen till Varbergs stads plantering. Det stora vita huset till höger om kanonen är det s k Thamska huset.
Från 299 kr
Motiv: Prov; En person arbetar i en plantering. Motiv: Prov med kamera 120696; Ej kopierat. Motiv: Prov med kamera 47775 90 m/m med och utan ring; Ej kopierat. Motiv: Prov F-90 utan ring; Ej kopierat. Motiv: Prov med färgfilter. Ej kopierat. Motiv: Spanska zigenare i Södra folkparken; Fyra barn går på en stig bärande en kopparkittel. porträtt av två flickor som bär en kopparkittel, porträtt av en pojke.
Hejllska villan uppförd 1904 och ritad av Gottfrid Ljunggren med nationalromantiska drag åt stadsfiskal Nils Olof Samuelsson, kv Bomlyckan 1 (numera 10). Fasaden skiljer sig åt mellan våningarna och har en spånklädsel på övervåningen medan nedervåningen har en liggande panelklädsel, liknande smalt timmer. Somliga fönster har markiser och i husets vinkel sitter ett burkspåk. Nedanför detta står tre män och betraktar en ny plantering i trädgården. Till vänster skymtar gamla lasarettet.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Skånegården Situationsplan. Planering för trädgården. "Trädgården utvidgas åt söder genom en terrass som avgränsas i form av stengärdsgård. Från manbyggnad till trådgårdens södra begränsning c:a 17 meter. Nivåskillnad c:a 2 meters skillnad. Uppterrasseras till 1-1,25 meters skillnad." Arkivnumrering 554.
'Ritningar till nytt Naturhistoriskt Museum. Ritningarna avfotograferade mot vägg. (Signerade Ernst Torulf 1912). :: :: Litt B3. Skiss över Johannebergsområdet, närmaste området för planering av konstmuseum. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4271:1-24.'
Planering för trafikomläggning i Kållered, år 1985. Labackavägen i riktning mot väster. Vy från Gamla Riksvägen. "Vid samtliga alternativ skall Labackavägen schaktas ner under järnvägen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
interiör, MatMecka, fotografi, photograph
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning av föregående artikel: Tidning för byggnadskonst, 01-06-1947: Trädgårdskonst. Sydsvenska Dagbladet, 24-12-1947: "En liten trädgård". Aftenposten, 13-12-1947: En svensk hagebok. Svensk Damtidning, Nr. 52, 1947: En liten trädgård. Helsingsborgs-Posten, 20-12-1947: Planering av trdägården.
Strömsbro utbyggdes kraftigt år 1776. 1850-talet togs förslaget upp om en utbyggnad och planering av Strömsbro i ett rutnät med raka gator och torg när Gefle Manufactur AB etablerade sig och det behövdes planera för bostäder och lokaler för hantverk och handel.
Midsommarkransen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.