Turisttrafikkonferensen i Visby 27-29 juni 1924. fr.v. 1:a raden; bergm Neiglick,Dir Trulesson, Landch Ekman, Ö stat Hedrosstierna?, Konsul Ekman, Byråchef Englund. 2:a raden Löjnant Ström, Byråchef Ahlberg, Rådman Ljungbeck, Hovint. Åsbrink,Bh Edelsvärd, Dir Ljundquist, Dir Lagerstråle. 3:e raden; Dir ?, Dir A. Jonsson, Red Svedman, Dir Tornquist, ?, Dir Lindqvist, Kapten Å. Wiman, Red Hogelberg, Dir Rolén, ?, Dir Lindvall, ?, Byråchef Alsin, TC Lindström

Från 299 kr

skolresa, skolklass

Från 299 kr

I militärstaden Linköping verkade Eduard Fornell som befäl vid Andra livgrenadjärregementet från 1860 till sin död 1895. Född i Karlskrona hade han redan som barn flyttat med sin familj till Västra Husby och efter en tid till Linköping. Fadern var då löjtnant och Eduard följde sin fars bana med sin egna kadettutbildning från 1855. Året därpå flyttade familjen till en egen stadsgård i Vadstena. Efter faderns bortgång 1861 flyttade modern och Eduards syskon åter till Linköping men själv valde han att stanna i Vadstena en tid. Tiden använde han bland annat med att ingå äktenskap med prästdottern Charlotta Laurentia Kinnander. På detta följde en kortare tid i Hogstad tills paret för en längre tid bodde i Ljung. Från år 1885 och med sex barn var de emellertid bosatta i Linköping. Eduard var då regementsintendent och skulle med åren nå majors grad och utnämnas till så kallad fördelningsintendent. Här porträtterad 1894, således året före sin bortgång.

Från 299 kr

Porträtt av Dagmar Malm, dotter till grosshandlaren Maximilian Malm och dennes maka Julie, född Möller. Född i Göteborg 1873 blev hon faderslös 1886 och flyttade kort därefter med sin mor och sina syskon till Stockholm, där modern ingått nytt äktenskap med löjtnant Sten Edvard Gleerup. Enligt släkthistorien kom Dagmar att i sin nya hemstad ta pianolektioner av musikpedagogen Knut Bäck. Denne ska blivit upp över öronen förälskad men fått kämpa för att få sin kärlek besvarad. Efter flera års uppvaktning och löfte om att flytta till Göteborg kunde hymnens band äntligen knytas i juni månad 1897. Året därpå nedkom parets enda barn, dottern Lotty. Fotografiet är sannolikt taget på de blivande svärföräldrarnas sommarviste Hägerstad slott i Hannäs.

Från 299 kr

Harald Schenström föddes i Flistad 1884 men kom från barnåren att växa upp i Linköping. Fadern var fram till familjens tid i Linköping löjtnant vid försvarsorganisationen Gotlands nationalbeväring, men överflyttades till Gotlands infanteriregemente som så kallad regmentsintendent. Haralds mor var bördig från Gotland, vilket kan förklara faderns lokalisering. Själv kom Harald att välja en helt olik yrkesbana. Kort efter att familjen flyttade från Linköping till Stockholm 1904, finner vi Harald som student i farmaci. Under 1910-talet titulerades han som varande apotekare och som sådan verksam i Stockholm. Under två skeden var han dock bosatt och i yrket sysselsatt i landsorten, Vadstena under åren 1918-1922 och i Nora perioden 1922-23, men var därefter åter i huvudstaden. Han avled som ogift 1927.

Från 299 kr

Porträtt av Cecilia Sallberg. Född i Gärdserum 1844 som dotter till löjtnant Gustaf Sallberg och Christina Catharina Lindgren. Efter en tid i Åtvid befordrades fadern till kaptens grad och familjen flyttade till kaptensbostället Nedre Götala i Styra församling. I september månad 1853 var fadern kommenderad till vakttjänstgöring vid Långholmens fängelse i Stockholm. Hans vikande hälsa blev sämre vilket fick hustrun att resa dit för att bistå maken men blev under vistelsen själv sjuk i kolera och avled. Hon begravdes på Långholmens begravningsplats. Maken överlevde tiden i Stockholm men insjuknade senare under ett besök hos sin mor i Linköping där han avled. Den föräldralösa syskonskaran skingrades. Cecilia och hennes yngre fick nytt hem hos deras farmor Carolina Fredrika. Hon var då sedan länge änka efter kyrkoherde Anders Sallberg och bodde i Gastorp, Bankekind. Efter farmoderns död 1867 flyttade en faster till Gastorp för att ta över hushållet. Cecilia bodde kvar till sin död i lungsot 1875.

Från 299 kr

Edvard Wavrinsky har gått till historien som en betydelsefull kraft inom freds- och nykterhetsrörelsen. Som övertygad pacifist grundade han Göteborgs fredsförening 1884 och var vidare ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, likväl ledamot i Interparlamentariska unionen och medlem av kommissionen för Internationella fredsbyrån i Bern. Inom nykterhetsrörelsen är han till dags dato en självklar gestalt, betonat av sin roll som Sveriges första förbundschef för det enade IOGT. Under 30 år var Wavrinsky dessutom riksdagsledamot, i förstone som liberal, sedermera representant för Socialdemokraterna. Även löjtnant vid armén, direktör i försäkringsbolaget Tre kronor, nivellör vid Statens järnvägsbyggen och ordförande i Skådebanan för att nämna några av hans förehavanden. För att yttermera belysa hans bredd och energi adderas hans initiativ till Göteborgs likbränningsförening. Allmänt var han född och uppvuxen i Linköping men kom att ha Göteborg och Stockholm som sina svenska vistelseorter. Gift en första gång 1873 med Amelia Bark. Äktenskapet upplöstes 1886. Han ingick ett andra gifte året därpå i Trollhättan med Selma Maria Traneus.

Från 299 kr

Bilden visar en militärparad som marscherar i stadsmiljö, närmare bestämt på Vallgatan i Karlskrona. Ledet med unga rekryter ses till höger i bild och sträcker sig från förgrunden in i bakgrunden. I förgunden ses också ett högre befäl, en löjtnant, som går med i marschen. Längre bak i ledet finns ytterligare ett befäl som går med och han hälsar med en honnör till sina kollegor som står i mellangrunden till vänster i bild. Dessa hälsar på samma sätt. Här syns också medlemmar ur marinens musikkår med pukor och blåsinstrument. I bildens bakgrund ses civilbefolkning,bland annat barn som tittar på paraden och en man på cykel. Bakom ses träd som delvis skymmer Amiralitetsklockstapeln i Amiralitetsparken.

Från 299 kr

Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Reservlöjtnanten och folkskoleläraren Backman instruerar en elev i hanterandet av pistol m/07. Bild 2. fr v fanjunkare Olle Lindberg och löjtnant Backman båda lärare i sambandstjänst. Bild 3. Lottainvigning 1945 i Strängnäs domkyrka. I mitten nyutnämnda rikslottachefen fru Märta Stenbäck.

Från 299 kr

Inspektion av den nytillträdde Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, generallöjtnant Nils Sköld den 5 december 1974 Genomgång med regementets personal i gymnastiksalen efter genomförd inspektion. Bild 1 MB i talarstolen. Bild 2 frv. bla förrådsman Granberg, förrådsförman Sören Ohlsson framför honom förrådsman Arvid Tellsten, förste arméverkmästare Lennart Lundström och framför dom kaptenerna Arne Gustavsson, Arne Ljungsberg och Staffan Löding. Bild 3 främre raden frv kaptenerna Jan Hedenstrand, Kurt Schymberg, Olof Hedberg, okänd, kapten Sven-Börje Lundgren, löjtnant Erhard Isacsson, överstelöjtnant Jan Toll, kaptenerna Gunnar Ståbi och Jan Strandberg samt överstelöjtnanterna Uno Hällkvist, Per-Olof Kinnander, major Björn von Porat. Bild 4 frv frv assistenterna May Rundin, Elna Fredriksson, Margareta Jolstedt, Ingrid Andersson samt Gull Eriksson.

Från 299 kr

Inledande beskrivning av mottagaren till detta minnesalbum Nils Adolf Oelreich, född 1840-11-14 på Magda. Kadett vid Karlberg 1856-06-12. Utexaminerad 1862-05-03. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente s. å. 13/5. Ord. elev vid Ultima lantbruksinstitut 1869. Hospitant 1870. Avgången s. å. Löjtnant 1870-05-10. Kapten 1881-07-01. RSO 1884-12-01. Major i armén 1893-06-30. Avsked med tillstånd att kvarstå såsom kapten i regementets reserv s. å. Avsked 1905-06-30. Död 1912-10-17 i Kungsholms förs, Stockholm. Arrenderade åren 18731884 Väsby i Julita socken samt ägde Roxmo i samma socken, från 1878. Gift 1874-11-05 i Stockholm med sin kusin, grevinnan Ebba Maria Beata Amalia Lewenhaupt, född 1845-09-16 på Charlottenberg i Köpings socken, Västmanlands län, död 1899-03-13 Åängen. Källa: Adelsvapen-Wiki Bild 1: N A Oelreich. Fotograf Gustaf Joop, Stockholm Bild 2: N A Oelreich. Fotograf okänd. Bild 3: Innehåll, framsida Bild 4: Innehåll, baksida

Från 299 kr

Enligt påskrift porträtt av Tibell, Linköping. Torde på goda grunder motsvara Carl Fredrik Wilhelm Tibell. Han kom till Världen i augusti månad 1833 som källorna anger på "oangiven ort" och utan tillkännagivna föräldrar. Han gavs födelsedag den 8:e och döptes den 14:e av domkyrkokomminister Samuel Gustaf Örtengren. Fältläkare Carl Bånge och löjtnant Fredrik Wilhelm Hjelm förbarmade sig som dopvittnen och möjligtvis även som faddrar, som därmed i någon form säkrade gossens vidare öde. Och visst kom det att gå bra för honom, åtminstone i livets början. Hans tidigaste öden har inte utretts för denna uppgift men år 1842 flyttade han till nämnda löjtnant Hjelm som upptagit honom som fosterbarn i sitt hem i Norrköping. Han hade då erhållit efternamnet Tibell. Han kom tidigt i arbete. I förstone som bodgosse hos handlare Enhörning i Norrköping och vidare hos Schlesinger. När den sistnämnda etablerade handelsrörelse i Linköping engagerade han Tibell som handelsbetjänt. Lyckans stjärna tycks nu lyst över Tibell. I november månad 1858 gifte han. Bruden hette Elisabeth Theriesia Askenbeck som året därpå nedkom med dottern Ebba Elisabeth och år 1861 fick de ännu en dotter, Signe Theofila Maria. Vid tiden blev han även egen konfektionshandlare med firma Carl Tibell & Co. Men lyckan kom inte att stå honom bi. I juni månad 1863 avled yngsta dottern och till hösten även hustrun i lungsot. Tibells handelskap verkar gått om intet och han trevade sig fram som betjänt hos handlare Brobeck, för övrigt gift med en syster till Tibbels avlida hustru. Periodvis anges Tibell även vistats i Norrköping, där han även skrev sig 1879, men var tillbaka i Linköping redan året därpå. Nu verkade han stå utan skyddsnät. Hans adress blev nämligen stadens fattighus och efter några år i armod avled han i sviterna av alkoholism.

Från 299 kr

Stamskolor, 1930-talet Kompanichef, kapten Karl-Henrik Parment. Bilden är tagen vid Musikpaviljongen längs Regementsgatan, mitt emot uoffvillorna på Sergeantstigen. Namn, se bild 2. 2. John Engberg, kapt. Handhade hästar och hundar 4. Erik Nord, förrådsförman 5. Nils Olsson, senare major vid I 13 8. Furir B Jonsson 9. Furir Holger Lundin, Nyköping 10. Furir Karlsson, bytte namn till Solerud. Fanjunkare vid I 14 11. Furir Elis Carlsson, Örebro, fanjunkare i I 10 reserv 15. Erik Larsson, senare förvaltare vid Fo 43 (far till Bengt-Erik Larsson) 16. Emil Johansson, bytte namn till Engerfors. Blev polis i Eskilstuna 17. Knut Källén, flyttade till I 14, senare förvaltare vid S 1 i Uppsala 18. Fänrik (L?) Sven Almqvist, senare chef för S 1 1957-63 19. Gösta Andersson, namnbyte till Rispe 20. K B Lindblad, fanjunkare i P 1 reserv 23. Gustaf Johansson, signalfurir, känd som handbollsmålvakt 24. Löjtnant Sten Sandgren, senare major i I 20 reserv 28. Åke Brånerud, fjärdingsman i Toresund 29. Erland Öberg, fanjunkare i reserven 30. Kapten Karl-Henrik Parment, kompanichef 31. Korpral Warnicke, polis i Gävle 32. Tore Sahlberg, fanjunkare i reserven. Förvaltare på Volvo i Göteborg 33. Andersson, polis i Stockholm 35. Löjtnant Per Kellin, senare general och rikshemvärnschef 37. Fredriksson 39. Fanjunkare E A Edlund 42. Alrik Eriksson, vaktmästare vid Länsstyrelsen i Nyköping 43. Sergeant Aldor Leijon, flyttade till I 14 47. Furir E A Larsson, kassachef vid Ing 4 (Norrlands ingenjörbataljon) och Ing 1 50. Korpral E Johansson, bytte namn till Lacking, fanjunkare i P 1 reserv 51. Furir Halvar Hansson, flyttade till P 1.

Från 299 kr

Volontärskolan vid Musikpaviljongen 1934 De fyra befälen på rad 1 bär uniform m/23, övriga uniform m/10 Rad 1 fr.v. 1. Lennart Melander. Gick till I 3 som officer 2. Olle Nyberg. Blev underofficer. Dog i gulsot 3. Sergeant "Pippi" Ericsson. Blev major i fälttygkåren 4. Fanjunkare Carl Leonard Funke 5. Kapten Torsten Kjerrulf Hagstedt 6. Löjtnant Karl Johan Sergel. Blev överste och chef I 5 7. Erik Lindberg 8. 338 Åke Erbén. Blev underofficer vid regementet. Rad 2 1. 330 Gustafsson 2. 321 Folke Erborg. Blev officer vid I 15 3. 328 Eric Norrman 4. 341 Sven Jannerstad. Möjligen äldre bror till Nils J. vid regementet 5. 343 Isacsson 6. 326 Helge Ekholm. Blev kassachef och förvaltare 7. 335 Georg Wärn. Förrådsförman 8. 333 Ekström. Vapentekniker. Rad 3 1. 329 Lansing Valdnar Ticcard Nilsson 2. 331 Nils Andersson 3. 322 Hällhagen 4. 325 Ljung 5. 337 Gustav Andersson. Ammunitionsförrådschef 6. 336 "91:an" Karlsson. Rad 4 1. 334 Larsson 2. 339 Eriksson. Polis i Katrineholm 3. 342 Moberg 4. 324 Eric Bergqvist 5. 332 Larsson. Bror till 334 ovan 6. 340 Nilsson.

Från 299 kr

Livkompaniet 1963 BSI 1962-63 Ett "Muckarfoto" var rätt vanligt att framställa före utryckning. OBS! två bilder. Nummer hänvisar till märkning på bild 2. 1. Bo Klingberg 2. Torsten Lindh 3. Ingemar Åsander 4. Bernt-Åke Hjelm 5. Hans Gösta Wallin 6. Jan Erik Wäsche 7. Ronnald Anundsson 8. Lars-Göran Olsson 9. Leif Åhlstad 10. Bengt Åke Gelin 11. Björn Stenman fd. Pettersson. Blivande yrkesofficer. 12. Jonny Axelsson. Blivande yrkesofficer. 13. Löjtnant Bengt Einerth, plutonchef 14. Fanjunkare Arne Gustavsson, kompaniadjutant 15. Kapten Sten Karlsson, chef Livkompaniet "Sten-Kalle" 16. Sven-Olof Näslund 17. Alf Görsjö. Blivande yrkesofficer. 18. Sune Bertil Lundkvist 19. Leif Torsten Hjalmar Hedström 20. Lars Birger Zetterstrand 21. Kaj Flink. Blivande yrkesofficer. 22. Börje Rolf Sören Karlsson 23. Rolf Persson. Senare blivande yrkesofficer i FV. 24. Ivar Tagesson Bjare 25. Anders Eklöf 26. Leif Erik Ståhl 27. Urban Käck 28. Fanjunkare Eric Wäng. Stf plutonchef 29. Fritz Johansson 30. Eriksson 31. Rune Lanzén. fd. Larsson. Blivande yrkesofficer. 32. Hans Eric Karlsson 33. Åke Jansson 34. Alvar Lennart Berglund 35. Eriksson 36. Bo Pettersson.

Från 299 kr

Karaktärsfullt porträtt av Axel Sparre. Född på Vinäs slott i Västra Ed 1839 som son till baron Casimir Sparre och dennes hustru, grevinnan Carolina Lewenhaupt. Familjen fick östgötsk anknytning genom faderns förvärv av Lambohovs säteri söder om Linköping år 1850 och rusthållet Hjälmsäter i Örtomta socken år 1856. När föräldrarna bröt upp från länet för att flytta till Västervik 1859 var Axel redan inskriven som kadett vid Karlberg och därmed utflugen och egen. Efter sin militära utbildning tjänstgjorde han från sommaren 1861 en kortare tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Redan 1862 förflyttades han till Andra livgardet i Stockholm, nådde löjtnants grad och begärde avsked 1875, vilket han sedermera beviljades med kaptens grad. Hans håg stod ändå till konsten. Vid sidan av sitt militära arbete var han från år 1866 inskriven vid Konstakademien. Efter examen följt av studieresor till Düsseldorf och Paris kom han att bli erkänd inom främst genre- och historiemåleri samt porträttkonst. Under perioden träffade han sin blivande hustru, Emma Munktell, som även hon bedrev konststudier i nämnda studieorter. Efter en period som ägare av Tranbygge gård i Uppland blev Axel Sparre från 1880 ånyo boende i Östergötland. Platsen var godset Sörby i Örtomta socken och här blev han kvar tillsammans med hustrun och dottern Märta tills de år 1885 bröt upp för ny tillvaro i Göteborg och vidare åter till Stockholm. Efter makarnas skilsmässa 1891 återfinns Axel på ett flertal bostadsadresser i Stockholm tills han i mars månad 1906 flyttade till Linköping för en plats i en yngre brors hushåll. I slutet av år 1909 bröt denne kringflyttande man upp en sista gång och bosatte sig i Östra Eneby församling i Norrköping. Här avled han den 23 oktober 1910. Han var då skriven som boende på Leonardbergs pensionat.

Från 299 kr