Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Ritningar till en ny kyrka hade upprättats. Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde dock 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar, som gjorde ett uppehåll i Väckelsång på sin färd till Karlskrona.
Från 299 kr
Timsfors anlades som järnbruk av sjökaptenen Anders Thim (1769-1820) år 1798. Han utnyttjade läget vid den närliggande ån Lagan för att förse bruket med energi. Senare började man tillverka papper på bruket, vilket man gjorde ända fram till 2006. Runt om fabriken växte ett småskaligt brukssamhälle fram.
Vy över Hallaryd med kyrkan i bakgrunden.
I Strömsnäsbruk anlades på 1880-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst - på 1960-talet - hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898-1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898-1981 och sulfitmassa 1906-1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Vy över Traryd med kyrkan i bakgrunden.
Vy över Tingsryd med kyrkan (Tingsås kyrka) skymtande i bakgrunden.
Kvarnamåla, 1936.
Vy över Väckelsångs samhälle med kyrkan i bakgrunden.
Vy över Väckelsång från söder med kyrkan i bakgrunden.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Den invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Åby, 1936.
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Minst 12000 dagsverken och lika många riksdaler i kontanta bidrag blev de sammanlagda insatserna för den nya kyrkan, som invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Vy över Blädinge kyrka med omgivningar. Kyrkan uppfördes troligen under senare delen av medeltiden. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoften från släkten Mörner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.