Porträtt av Johanna Lindeberg. Född som torpardotter i Vadstena 1814, nedkommen på julaftonen och döpt på juldagen. Efter en tid som piga i Skeppsås inflyttade hon till Linköping 1835 och benämndes inom kort vara försäljerska. Efter ett tiotal år förändrades hennes liv genom äktenskap med kammarskrivaren Carl Gustaf Lindeberg. År 1850 övertog makarna driften av stadens gästgivaregård och från 1852 drev de hotellrörelsen i det för tiden nyuppförda Stora hotellet. Makens hjärtfel med följande vattusot gjorde henne till änka våren 1862. Detta till trots fortsatte hon hotellverksamheten med stor framgång. På 1870-talet kunde hon rent av utöka rörelsen med Hotell Lindeberg på Kungsgatan, sedermera Hotell Palace.
Från 299 kr
Bokhållaren Carl Gustaf Wilhelm Siljeström föddes och växte upp i Linköping. Fadern drev bageri i gatuplanet till familjens bostad invid Storgatans östra ände, alldeles invid Stångebro. Siljeström kom emellertid att välja en helt annan yrkesbana. År 1854 flyttade han till Östgöta hypoteksförenings fastighet i hörnet av Apotekaregatan-Ågatan och då om inte förr var han i tjänst vid låneinstitutet. Skrivare, bokhållare och kamrer är titlar han kom att bära under sin över 30 år långa anställning. Han dog som ogift 1885, ännu skriven i hypotekets fastighet.
Herdina Lindebergs konditori år 1955. Stora torget 3 är Linköpings mest traditionstyngda café och konditoriadress. Sedan 1845 har det serverats kaffe och kaka på den adressen. Herdina Lindberg drev café på adressen år 1881 och 1915. Namnet fanns kvar fram till år 1959. År 1959 blev familjen Weider och bytte namnet till Siesta. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Stenebergs sockerbruk är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739, en av få bevarade industribyggnader av trä, byggnadsminne 1977. Sockersjuderiet anlades av några affärsmän i Gävle. Förde en tynande tillvaro under 1770-talet men rekonstruerades 1784 av Peter Brändström, Daniel Elfstrand och Samuel Valley. Verksamheten fortsatte till 1842. Sockerbruksladan uppfördes av byggmästaren Peter Gerdes, i timmer och fick brant tak med takkupor. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter drev G.E. Küsel bultan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1908.
Knut Borgs Fotoateljé på Fredsgatan i Örebro. Text från Facebook skriven av Knuts son Patrik Borg: I lokalen på bottenplan (fönstret till höger) låg en pianolackering! Jag tror han hette Halleby eller liknande som drev det. Luktade alltid starkt av lack i hela trappen. Pappa hade en fixat en flyktväg genom en liten dörr på övervåningen som ledde till vinden. Han var övertygad om att det skulle börja brinna vilken dag som helst. Han fick också, mycket riktigt, använda sig av den då en häftig brand blåste ut hela lokalen på bottenplan. Jag tror det var slutet på pianolackeringen.
Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättat en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.
Brevkort, "Oskarström" daterat den 19 juli 1902. Motivet visar en vy över Nissan mot Skandinaviska Jutefabriken som kom igång 1890. I förgrunden ett bostadhus och vägen därifrån till en villabebyggelse, där ett nybygge pågår. Fabriken drev utvecklingen av Oskarström och uppförde Maredsskolan 1891 och arbetarbostäder i form av låg- och högkaserner (troligen tvåvåningsbyggnaderna som ses bortom fabriken). Kompetensen fick till hälften hämtas från utlandet, främst Tyskland, Polen och Sudetenland i nuvarande Tjeckien. År 1896 utökades tillverkningen med Oskarströms Linnefabrik som då tillverkade alla slags blekta och oblekta lin- och blångarner, samt blekta och oblekta linnevävnader. Bild 2 visar kortet med sin hälsning. (Se även bildnr F9161, F9162)
Tjolöholms slott som nybyggt, den formella trädgården och fasaden åt havet. Paret Blanche och James Dickson från Göteborg lät uppföra denna byggnad åt sig mellan 1897-1904. Hovstallmästare James drev stuteri och körskola på ägorna (tidigare på Onsalahalvön mitt emot Tjolöholm, gården Siken) men hand bedrev även handel. De bodde i det gamla nyrenässanspalatset på Tjolöholm under slottets byggnation och hade även en bostad på Stora Nygatan 7 i Göteborg. James dog dock redan 1898 och Blanche gick bort i maj samma år som denna bild togs. Bild 2 är sannolikt tagen från "Flaggberget" över slottets entrésida med Kungsbackafjorden och dess skär i bakgrunden.
Fritz och Alma Petterson. I 25 år var pastor Fritz Petterson verksam där tills han avgick med pension 1933. Samma år företog han en jordenruntresa till många missionsstationer från olika samfund. Resan varade i 2-3 år. 1897-1904 var han pastor i Skövde missionsförsamling. Pastor Peterson var född 8/1 1966, dog 7/4 1941. Son till skräddarmästare C.G. Pettersson, Törestorp, Daretorp, utanför Tidaholm. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Nanna Östman drev fotoateljé i Nyköping och Skövde.
Längst upp i backen skymtar gamla sjukstugan, f.d polishuset och där Mölndals museum tidigare låg (1986-2002), Norra Forsåkersgatan 19 år 2001. Närmast till vänster ses "Börje-Magnus", ett bostadshus från 1700-talet som byggdes ut på 1930-talet. Huset har fått sitt namn efter Börje Magnus Andersson som arbetade på Korndals fabriker. Nästa byggnad är "Pannemans" som byggdes av en tysk man som drev ett sockerbruk. Efter detta ligger "Kiste-Pers". Här bodde en man som kallades Kiste-Per och som byggde likkistor åt Korndals fabriker. När en arbetare avled fick familjen en kista av fabriken. På höger sida ses Papyrusområdets fastighet.
Stenkällare tillhörande gården Bölet 1:3 "John Andreassons" och "Johannes Erikssons" år 1979. Backen till vänster kallas "Krakebacken". Stenkällaren är riven. Anledningen till att gården har två namn (Andreassons och Erikssons) är att gården var en gammal släktgård från tidigt 1700-tal. Sista ägaren av den släkten hette Alida Eriksson och hon var gift med Johannes Eriksson (född 1842). När Alida avled 1928 sålde barnen (Staffan Bjerrhedes farmor var en av dem) gården till en kvinna som hette Lotta Hansson, hon drev en slöjdaffär i Göteborg. Lotta gav gården till två syskonbarn; John Andreasson och hans syster Emma. De blev de sista brukarna av gården. Relaterat motiv: A1658.
En bild från köket i huset Roten K 3 Görjekullen/Kvarnbyn. Fr. v. Helena ”Helma” Larsson, Johan Oskar Larsson. (EP,TL). De är far och dotter. J O Larsson kom från en mjölnarsläkt och var själv mjölnare. Han kom som 20-åring till Mölndal. Började vid Nymans kvarn i Götafors och sedan vid Kjellmans kvarn i 3 år. Sedan var han kvarnmästare vid Öhrns kvarn i 38 år. Han slutade där 1924. Sedan övertog han kvarnen och drev även parallellt ett sliperi och ett åkeri. Johan var en nykterhetsman och var med och grundade IOGT-logen ”Gustaf II Adolf” 15/3 1882. Han var även med och startade Mölndals Arbetarekommun och Blåbandsföreningen.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Mangårdsbyggnaden till Sembs Mölla i Asige med kvarn och stort jordbruk Bilden är tagen mot söder. Bakom byggnaderna flyter Suseån som drev kvarnen, byggnaden till vänster. Bostadshuset var troligen byggt ca 1830 och kallades "kaptensgården" efter kapten Gert Jörgen Adam Geelmuyden (1859-1930, född i Nibstrup, Danmark) som ägde gården vid sekelskiftet. Han gifte sig 1887 med Elvira Fredrika Grundberg (1863-1949) från Abild och köpte Sembs Mölla år 1892 där han drev kvarnen och även var köpman. De fick sex barn vara två uppnådde 100-årsdagen. Den yngste sonen föddes 1903, samma år som blev Geelmuyden blev hamnkapten i Varberg, och dog så sent som 2005, strax före sin 102-årsdag. Kapten Geelmuyden hade arbetat till sjöss i engelsk tjänst mellan 1872-1892. Framför bostaden står en familj samt ett hästekipage. Om det inte är personer ur familjen Geelmuyden kan det vara arrendatorerna Ernst och Jenny Andersson samt deras syskonbarn. I husets vänstra gavel (mot kvarnen) låg en handelsbod. Kvarnbyggnaden på bilden kan vara uppförd 1888, men kvarndriften på platsen är betydligt äldre än så. Idag finns inget av husen kvar.
Foto, ur album som tillhört Edit Melin, med bildtext: "Fotograferat utanför Slottsvikens pensionat 1947. "Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.
Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "Lite mat smakade gott efter nattvarden. Tant Alma, pappa, jag, Frits, mamma, Sonja å Marianne." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.
Bröllop mellan Edit och Åke Melin. Fotograferat utanför Slottsvikens pensionat. Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.