Porträtt av Erik Hjalmar Segersteen. Född i Torpa 1819 som son till fältprästen Anders Peter Segersteen och dennes maka Anna Sophia Norbeck. Efter studier i Lund kom Erik Hjalmar till Linköping 1859 för en tjänst som konsistorieamanuens, från vilken han vidare avancerade till ordinarie konsistorienotarie. År 1869 utsågs han parallellt med detta till stiftsbibliotikarie. Bibliotekets böcker var då ännu nödtorftigt samlade i domkyrkans torn men kunde från 1875 överflyttas till konsistoriehuset. Segersteen lade därefter ned stor möda på böckernas katalogisering. Längre fram, 1886, begärde Segesteen avsked från tjänsten som notarie och kunde lägga sin sista tid helt och fullt på sitt älskade bibliotek. Han avled i Linköping som ogift den 24 februari 1901.
Från 299 kr
Porträtt av Kamrer Carl Gustaf Bodin. År 1843 ingick han äktenskap med Maria Petronella Charlotta Pihl, född i Linköping 1825 som dotter till namngivaren till Pilens backe i Linköping, kopparslagaren Per Daniel Pihl och dennes maka Lovisa Skärman. Samma år bröt paret upp för att arrendera Holmetorps rusthåll i Askeby sn, där Carl Gustaf kom att tjänstgöra som kronolänsman. Samma år nedkom parets första och enda barn, dottern Hedvig Charlotta Ottiliana. Kort tid efter födseln avled emellertid modern, blott 19 år i lungsot. Änklingen flyttade då åter till Linköping med sin dotter och kom där att tjänstgöra som kamrer vid Östgöta hypoteksförening.
Det fjärde vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " så många exemplar som fru Gyldén behagar. Att de ej slått ut bättre beror på att de äro tagna med en liten Eastman Kodak med vanligt glas och [] kan ej mer begagnas av en amatör, som ej ens har tid att fotografera. Ombord i Frithiof var det trångt, men sämjan gaf gott utrymme. Ett bättre förhållande kunde ej önskas och Olofs glada lynne är en borgen för att det skall fortsätta. Dessutom resa de så övertygade om framgång om den (?)"
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Fotoalbum som skänktes till Gunnar Jedeur-Palmgren som minne för sin tid som chef för örlogsvarvet Karlskrona. Albumet är försedd med pärmar av trä, ryggen klädd i läder med dekor. Pärmarna utgörs av träskivor försedda med intarsia i olika mörka och ljusa träslag. På framsidan två barkar med segel satta samt en ö. Invändigt grått, mönsterpressat papper. På första sidan textat: "Till Gunnar Jedeur-Palmgren Chef för Karlskrona Örlogsvarv 1.10. 1948 - 31.3. 1950" samt givarnas namn i tre kolumner nedanför. Följande sidor är försedda med svartvita fotografier av personal, byggnader med mera från Örlogsvarvet i Karlskrona.
Den gamla kyrkan i Å upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. Det skulle dröja till 1970 innan en genomgripande räddningsinsats sattes in. Ett av flera problem man stod inför var att kyrkan inte grundlagts på frostfritt djup. Nya grundmurar måste till för att stabilisera gavelväggarna och själva gavelröstena stadgas med strävor. Gavlarna gavs även pågjutet skydd mot väta. Här några exempel ur dokumentationen som gjordes kort före arbetets början.
En kvinna och en pojke vid sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades emellertid grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar.
Golvur, ett ur gjort för att stå på golvet. Ett exempel är moraklockor. Klockfodralets höga tomma "mage" ger plats för långa lodlinor vilket innebär att man slipper dra upp klockan så ofta. Golvur, Golvuret var engelsk uppfinning, av urmakaren William Clement, runt 1670.[1] Det som möjliggjorde denna klockutformning var uppfinningen av urverk baserade på en ny mekanism som skedde vid denna tid. Dessa urverk krävde inte lika breda pendelutslag som tidigare använda mekanismer, och både pendel och lod kunde därför rymmas i en långsmal möbel.
Själanderska flickskolan. Karolina Själander hade 1874 övertagit ansvaret för Elsa Borgs flickskola. 1877-78 uppförde hon skolhuset för egna medel. Översta våningen hade Karolina Själander sin bostad. Där inreddes 1924 även skolkökslokaler och slöjdsal. På 1930-talet en teckningssal och en läkarmottagning i bottenvåningen. 1879 hade även Clara Lindhs flickskola övertagits av Karolina Själander och kallades Förenade Elementarskolan för flickor. 1882 ändrades namnet till Högre flickskolan i Gefle. Under studierektorn Oskar Fyhrvalls tid anordnades vid några tillfällen studentkurser då eleverna fick avlägga studentexamen som privatister vid läroverket. 1915 såldes skolhuset till Gävle stad och ansvaret för skolverksamheten överlämnades till Anna Åkerberg. 1933 blev skolan kommunal flickskola.
Bröllop. Brudpar och bröllopsgäster fotograferade utanför ett tegelhus. (8 bilder). Osäkra uppgifter om brudparet. Bruden kan vara Johanna Lovisa Carlsson, Fastarp 2, född på Speletorpet, torp under Fagared: Brudgummen Johan Victor Ljungdahl, född på Kärret i Ljungby. Bodde vid denna tid på Halvbondagärde. F d korpral vid Skånska Dragonregementet. När paret utflyttade till Kungsbacka 1908, hade han titeln poliskonstapel. Huset bakom troligen byggmästare Wallenius fastighet (Första tegelhuset i Tvååker) vid gamla mejeriet i Tvååker. Paret längst till höger är Johan Carlsson och hans fru Hulda Carlsson.
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Stenebergs sockerbruk är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739, en av få bevarade industribyggnader av trä, byggnadsminne 1977. Sockersjuderiet anlades av några affärsmän i Gävle. Förde en tynande tillvaro under 1770-talet men rekonstruerades 1784 av Peter Brändström, Daniel Elfstrand och Samuel Valley. Verksamheten fortsatte till 1842. Sockerbruksladan uppfördes av byggmästaren Peter Gerdes, i timmer och fick brant tak med takkupor. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter drev G.E. Küsel bultan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1908.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.