Tre unga män med musikinstrument; två på dragspel och en med fiol. Sannolikt är beställaren John Hammar, Västra Gärdet en av dem och troligen är bilden tagen i Björkströms Falkenbergsfilial.
Från 299 kr
Pojkarna längst fram från vänster: Martin Jansson (kuskens), Bengt Styf och Bengt Jansson. Rad två från vänster: Astrid Sjörén, Smehammar-Elin (Larsson), Dan och Svea Nordenmark (banvaktens), pojken okänd. Överst: Margit Swanström, Britta Jansson, Hammar-Ruth (Edh) och Agda Granlund.
Ida Maria Terese Esplund. Född 1865 i Göteborg G m jägmästare Carl Fredrik Sebastian Tham Född 1865 i Kyrkefalla sn. De bodde år 1900 å Aspa järnbruk i Hammar. Ida Maria var före sitt gifte lärarinna i Kyrkefalla
Utställning av Kongo- och Kinaföremål. Två missionärer. Vasakyrkan. På bilden troligen missionär Johan Hammar (1863-1967) och Wilhelm Sjöholm (1865-1916), sittande. Missionsetnografiska utställningen var en vandringsutställning som gjordes av missionär Johan Hammar i mars 1913. Utställningen öppnade i den numera rivna Betlehemkyrkan i Göteborg 1 mars 1913 till 8 mars och visade föremål och bilder från Svenska Kongomissionen. Utställningen visades därefter i Jönköping och i Örebro i Vasakyrkan. Även missionär Wilhelm Sjöholm medverkade vid utställningarna.
Neptun, en förening på hippa på Jouvins. Några av stadens mest kända män i stora festsalen, 1 trappa upp. Salen försågs under fru Hammars tid med vackert målade, uppmärksammade, oljemålningar i fält av konstnären Lindgren 1874. Sittande: Tandläkare Axel G. Rane. Stående fr.höger: dåvarande apoteksarr, sedermera apotekare i Falköping Erik Bolling. Dåvarande apoteksinnehavare i Falköping, sedermera bosatt i Stockholm Axel Rignell. Regements- och stadsläk. E.F.Ericsson. Dåv. 1:ste stationsskriv. i Falköping, sedermera stins i Vartofta Lennart Granfelt. Lasarettsläkaren (sedermera bosatt å Mösseberg) Karl Schiller. Arrendatorn av Bäckabo egendom Edv. Bergström "Knacken". Kamreraren vid Sydsv. banken Erland Silfverhielm. Postexpeditören Fredrik P:son Brummer (son till borgmäst.Brummer). Gåva 25/5 1933 av fr. Gulli Rignell, Jönköping, från apotekare Axel och fru Julia Rignells (i Stockholm) sterbhus.
utställning
Det här var ytterligare ett av småställena nedåt Nybro tillkomna på 1800-talets slut. Platsen tillhörde före skiftet När och kallades Sandbo Ajnar Förste kände ägaren till detta ställe var Lars Johanssons Kauparve son Niklas Larsson född 1835. Han gifte sig 1862 med Lena Cajsa Clasdotter född 1841 från Hallbjänne på När. De fick 4 barn, men inget tog över stället, utan Niklas sålde det 1895 till Ferdinand Jakobsson uppe på första Hallsarveparten härifrån sett. Ferdinand sålde stället till fiskaren Anton Petter Boberg född 1837 från Bomunds i Hammaren på När, gift med Brita Cajsa Tomasdotter född 1833 från Kauparve idag Franzéns part. Petter och Brita Cajsa bodde före köpet i en liten stuga som stod mellan manbyggnaden och ladugården på Kauparves sydligaste part. 1917 var Bobergs gamla och sålde stället till Gunnar Jakobsson född 1896, son till ovannämnde Ferdinand Jakobsson på Hallsarve. Gunnar gifte sig detta år med Hermanna Olsson född 1892 från Alskog och de fick två barn. Gunnar var småbrukare och fiskare. Efter hans död såldes det mesta av marken ifrån och stället köptes 1973 av försvarsdirektören Ove Silvén född 1920 i Visby. Han bodde här till 2000 (?), då stället Köptes av Kaupre Ridsport. Bilden visar Petter Bobergs ladugård bestående av två byggnader, troligen hitflyttade av Niklas Larsson på 1860-talet när stället etablerades. Det är bulbyggnader, där den högra byggts till åt vänster med en lada i resvirke. Den vänstra ladugårdsbyggnaden har innehållit en fähusdel med hoimd, hörum, och höjts med ett foderloft. Den högra innehöll troligen dubbelt fähus med hoimd på gaveln och lada till vänster. Det ser inte ut som om ladugården är särskilt använd. Petter Boberg var nog fiskare och inte lantbrukare. Till höger skymtar Olof Laurells manbyggnad, se Bild 964. Ställena låg med tomterna mot varandra och en bit ut på åkrarna från vägen sett jämfört med idag.
Vellinge 69:1
När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.
Manbyggnaden är en parstuga med sal t v, kammare i mitten och vardagsstuga t h bakom köksbakbygget. Det yttre bakbygget ser ut som att man flyttat dit ett litet hus och ställt emot. Stället kom till genom att skolmästare Ahlströms son, se Bild 583-585, Lars Ahlström först arrenderade lite jord och sedan köpte denna tomt 1905 och byggde upp det här stället på äldre dar. Lars Ahlström född 1843 från Bjärges var gift med Anna Catarina Persdotter från Bönde. Deras dotter Maria Ahlström tog över stället efter faderns död. Hon gifte sig 1932 med Reinhold Jakobsson från granngården Botels, men hade redan 1929 sålt fastigheten till Hjalmar Jakobsson från Hallsarve. Han i sin tur sålde den 1933 till Karl-Johan Smedberg, som 1935 sålde den till Albert Hallgren från Hallbjäns, som 1940 sålde den till sin bror Lennart Hallgren född 1912. Han gifte sig 1940 med Edit Larsson född 1918 från Botvide och de fick sonen Bernt Hallgren 1941. Bernt gifte med Sonja Nilsson född 1939 från Visby och de fick två barn. Bernt och Sonja sålde fastigheten 2005 (?) till Evert Jakobsson från Hallsarve, som efter något år sålde den till en fastlandsfamilj för fritidsboende.
Birgitta Marnung vid gånggriften i Gillhög. Gånggriften är en megalitgrav. Megalitgravar (av grekiska mega, stor, och lithos, sten) eller storstensgravar är en serie typer som i Sverige endast anläggs under stenåldern, från c:a 3600-2900 f.Kr. Gånggriften består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. Källa Wikipedia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.