Bro över Torne älv. Den östra av de två broarna över Torne älv. Torneå kyrka syns till höger. Foto i slutet av 1920-talet.Invigning av sammanbindningsbanan Haparanda - Torneå skedde 1919-10-06. Järnvägsförbindelsen med Finland öppnades för allmän trafik och invigdes den 1919-10-06.
Från 299 kr
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Statens Järnvägar, SJ Xa4 206 byggdes av ASEA och levererades till SJ 1938. Den gick i trafik i Malmöregionen fram till 1970, och skrotades någon gång mellan åren 1970-73. Litterat vid leverans var Xa4, men ändrades till Xoa4 1940 och slutligen till X4 1970. Här står motorvagnen inne på Hagalunds bangård, bilden troligen tagen strax efter leverans.
Statens Järnvägar, SJ F 1271. Loket tillverkades 1916 av Nydqvist och Holm AB och tillhörde de största konventionella ånglok som SJ ägt. SJ F1271 såldes 1937, tillsammans med övriga F-lok, till Danske Statsbaner, där det gick i trafik fram till 1970 då det slutligen skrotades.
Statens Järnvägar, SJ Cc-lok på ingående Stationen öppnade för trafik 1 oktober 1869. Byggnaden (en- och enhalvvånings i tegel) moderniserades 1946 då vatten och avlopp installerades. Station öppnad 1/10 1869, hållplats 18/6 1973, men kvar som trafikteknisk station. Stationshuset sålt
Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Det första provisoriska lokstallet byggdes redan 1872 norr om Karlskrona station. Nytt lokstall byggdes samtidigt med bangården 1874 helt av tegel och inrymmande 6 stallplatser.
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
Flygfoto över stationen Stationen kallad Falköping-Ranten från 1864 ,efter 1.7.1931 (15.5.1931 enl. HNJ)"Falköping Central". Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar, vilorum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar mm.Nytt stationshus 1934.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30 stycken beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
Tvåvånings stationhus i sten av Boxholmsmodellen. Kommer att byggas ut, i trä. Nytt stationshus i trä 1925, Stationen öppnades för trafik 1872. 1924 ombyggdes stationshuset fullständigt och fick sitt nuvarande utseende. 1916 skildes poststationen från järnvägen. ställverket ombyggt 1934. Personplattformen utrustades med tak 1936.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 vid Falun järnvägsstation. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. ÖKJ lok 4. Lokert är skrotat 1910. Vagnar: SWB Co 78, KHJ F6 4, KHJ Co 20 eller 21, KHJ Bo 1, KHJ Bdo 10 och KHJ F 65.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Hälsingborg färjestation. Postvagnen på bilden, SJ Do 1143, byggdes om från Co 1901. Året efter littrerades vagnen DFo2 och den fick tillsammans med systervagnarna 1108 - 1111 bälg i ena änden 1910. I samband med detta littrerades alla vagnarna om till rena postvagnar litt Do1. De gick sedan i trafik på västkustbanan fram till 1938 då de slopades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.