Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Från 299 kr
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade oc rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade och rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Manbyggnaden. Knuttimrad, klädd med panel av stående bräder med täcklister. Tak av 2-kupigt tegel. Rödfärgar med vita knutar, dörr- och fönsterfoder samt vitt takskägg och vita vindskivor. Glasverandan målad i vitt och brunt. Den övre bilden visar husets ursprungliga del, den undre även tillbyggnaden åt vänster.
Enligt medföljande text: "Detta foto visar när stockarna har sågats till bräder och plank vid Stöttens sågverk och upplagts av Albert Alfredsson, Bergetorpet. Gustaf, Johannes och Albin. "När jag betraktar dessa 10 fotografierna så är det endast ett fåtal av dessa dugliga arbetare som lever år 1976. Frid över deras minne!".
S:t Olofs kyrka. Siffrorna upphängda på bräder. Samma siffror har monterats på de nya tavlorna. Siffrornas stora flertal är av äldre datum och en mindre gjorts nya vid reparation. Arbetsutförandet är raka mässingsstrimlor, vars övre och nedre vinkelutlägg hamrats ut. Senaste förgyllningen skedde i slutet av 50-talet.
Arboga Tekniska Skola, skändning av nya elever. En hinderbana är byggd över plaskdammen i Bergmansparken (mellan Bergmans Gränd och Ångbåtsgatan). Två unga män, försedda med nummerlappar, är på väg över bockar och bräder medan tre personer iakttar dem från en bänk i närheten. Vid dammens kant sitter två små flickor och tittar på.
Vy över utställningsområdet som håller på att ställas iordning. Några män plockar upp bräder på en kärra dragen av en häst. Reklamobelisken är färdigställd. I bakgrunden, strax till höger om mitten, ses en byggnad med tre skorstenar. Det är gården Nyby norr, personalbostäder till Arboga Glasbruk.
Hamnen. En del av kajen rivs. Män i arbete med att plocka ner bräder. En traktor står nära kantena av Arbogaån. Det långa röret, en bit ovanför marken, tillhör Lantmännens Silo. I bakgrunden ses Arboga Kvarn och Maltfabrik samt tornet på Heliga Trefaldighets kyrka.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Operasångerskan Christina Nilsson i parken på Gårdsby, tillsammans med bl a brodern Sven Jonasson och familjen Johannes Nilsson (brorson). I bakre raden fr.v.: Anna Nilsson, okänd (fru Gustava Maria Sjöstrand?), Kristina Nilsson, Johannes Nilsson, Clara Schander. I främre raden fr. v.: Sven Jonasson, Christina Nilsson de Casa Miranda, fru Anna Nilsson. Längst fram Benno Nilsson i sjömansdräkt.
Kraftverket i Solveden. 1938 fanns där en maskinist som hette Fridolf Eliasson från Larsagården, Hedared (född 1897). Brodern John Eliasson berättar: Ål fångad i sundet, 3,8 kg. Den konserverades och finns på någon skola. Ål och lax som fångades i stora mängder kördes till rökeri i Borås för att sedan säljas i Gbg, på kärran kunde ligga upp till 200 kg ål.
Påskriften identifierar den gamla damen som Catharina Elisabeth Godenius. Född i Gagnef 1804 och inflyttad till Ribbingsholm i Kullerstad 1835. Godset ägdes då av brodern och industrimannen Samuel Godenius, bland andra verksamheter ihågkommen som huvudman för Gustavsbergs porslinsfabrik. Ribbingsholm kom att bli mamsell Godenius hemvist livet igenom. Hon avled av ålder våren 1879. Porträttet kan uppskattas vara taget vid senare delen av 1860-talet.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 20 år, håller upp en lite träställning, som man troligen trädde in yxan i vid slipning för att få stadigare vinkelhållning mot slipstenens yta. Brodern Arvid håller i slipstenens vev. Fadern Hans, 47 år, sågar björkved. Alla har vanlig arbetsklädsel. Den grenvedshög som låg här i juni är inkörd i vedboden, se Nr 234!
Porträtt av Maria Mathilda Germundsdotter. Från 1845 gift med Johan Bengtsson, kyrkvärd i Ask socken. Samma år hade maken och dennes bror ärvt gården Byckorp i Ask. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Porträtt av Johan Bengtsson i Byckorp i Ask socken. Tillsammans med sin bror Lars August kom han att ärva gården efter faderns bortgång 1845. Samma år ingick Johan äktenskap med Maria Mathilda Germundsdotter, bördig från Vadstena. Med tiden köpte makarna ut brodern och blev ensamma ägare till den relativt stora gården. Paret välsignades med dottern Maria, född 1848, och sonen Johan August, född 1854.
Gruppbild med familjen Söderling i sitt hem. Herr Söderling står intill sin sittande hustru Anna Lovisa. Äldsta dottern Ellen i ljus klänning sitter till vänster, bredvid står brodern Erik Gustaf. Till höger sitter den äldre sonen Sigurd Erik med yngsta systern Vivan intill sig. Någon av dessa unga män är sannolikt sonen Erik Gustaf. Ett piano med kandelabrar till höger, varifrån solen lyser in.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.