FEM PERSONER PÅ LADUGÅRDSBACKEN MED TVÅ HÄSTAR. DEN ENA HÄSTEN SPÄND FRAMFÖR ETT STORT TRÖSKVERK PÅ HJUL.
Från 299 kr
Prästgården. Ångdrivet tröskverk. 12 personer, häst spänd för trilla och två oxar spända för ångmaskin. Ekonomibyggnad med vasstak. Edvin Larsson
Skördebild, tröskverk draget av gengastraktor. Två par hästar spända för skrindor. Fem personer vid tröskverket. Nämndeman Andre Johansson.
Tröskning hos P.J. Persson i Bergsvalla. Lassar-bröderna Johan, Albert och Emil med ångmaskin och tröskverk anlitades.
Såg tillverkad av Bröderna Larsson. Där tillverkades tröskverk och jordbrukredskap. Företaget grundades 1894, men såldes 1918 till AB Julius Slöör Stockholm. Återköptes 1928 och ändrade namn till Tierps Redskapsfabrik.
Hantverks- och industriutställningen i Varberg 1904. Tröskverk och ångmaskin uppställda på kvarteret Malmen. Bilden tagen mot väster. Till höger i bild syns det ena av "Tvillinghusen" och i mitten syns stationsbyggnaden.
Miljön vid Olstorp i Västra Ryd. Genom näset mellan sjöarna Västra och Östra Lägern flödar Olstorpsbäcken som historiskt givit upphov till en rad verksamheter. Kvarnar, tröskverk och snickerifabrik är exempel på småindustrier som förlagts till platsen. År 1906 uppfördes även ett vattenkraftverk i en parallell fåra. Foto 1937.
Parti av Motala ström i trakten av Ljung. I tid före vattendragets regleringen i samband med tillkomsten av Malfors kraftstation. I bakgrundens dis skymtar transformatorstationen till Ljungs slott, vilket precist placerar fotografens läge på bron över strömmen. Den enklare byggnaden invid strömfåran visar möjligtvis slottets tröskverk som finns utsatt på äldre kartor.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Ladan, tröskhuset och trösken har tjänat ut hos Lars Pettersson på Kauparves norra part, inte för att byggnader och maskineri var utslitna, de byggdes omkring1870, utan för att de var gammalmodiga. Lokomobilen som kraftkälla hade kommit och den hade med sig ett flyttbart tröskverk. Här ser man tydligt storhjulet som oxarna eller hästarna drog runt och drivaxeln intill tröskverket i ladan, där stjärnhjulet sticker upp. Storhjulet stod alltid under ett skyddande tak, här bortrivet. Ladväggen visar hur en bulkonstruktion ser ut.
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Tröskverk med vandringshjul är en gotländsk uppfinning, gjord av Tobias Lang på 1790-talet för bröderna Donner. Kunskapen spred sig mycket fort och på några årtionden hade varenda gårdspart på ön egen trösk. Produktionen var så stor att man tom exporterade, bla till England. Vid 1800-talets slut kom lokomobilen som ny kraftkälla och en det transportabla tröskverket, varefter gårdströskarna revs, som här på Kauparve. Här ses själva tröskverket i ladan.
Det är tröskningsdags hos Lars Hanssons, eller så låtsas de för att Masse skulle få en bild. Men så här års var rågen skuren och torkad, så det kunde vara tröskdags. Annars vid den här tiden blev tröskvandringarna gammalmodiga och ersattes med flyttbara tröskverk dragna av lokomobiler. Här står två stutar inne vid vandringen och en flicka sittande på en monterad sits på dragbommen ser ut att sjasa på dem. Om det finns fler dragdjur vid de andra bommarna går inte att se. Det var barn- eller gubbjobb att köra dragdjuren. Utanför står familjen Lars och Liven Hansson med barnen Harald och Elinda. Det är fler personer med, men vilka de är har ännu inte gått att utröna. Se Bild 67!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.