Toppen af gammal gran, i hvilken ett kungsörnsbo, Aquila chrysaetos, befinner sig. Boet ca 3 m högt, uppfördt af en något oregelbundet cylindrisk rismatta af mestadels ganska fina, 1-2 cm tjocka grenar af gran och björk. Riscylinderns största diameter upptill är 1.3 m Foto E. Wibeck d 1 april 1921
Från 299 kr
Fraktslupar byggda av Jonas Pettersson och hans söner. Den inre var färdig till midsommar 1900. Den var 50 fot över däck. Mastens höjd till vantstoden 40 fot, toppen 18 fot. Gaffelns längd 20 fot. Den yttre slupen blev färdig omkring 1908. Fotot gåva av E.V. Pettersson, Lungön 1952.
Cirkus i stan vid Hamnplan. Bildsidan. 21 maj 1955. I bakgrunden syns Centralföreningens silo. Till vänster från toppen på byggnaden ner mot Svartån går ett rör i 45 graders vinkel. Genom det röret transporterades silons säd ner till pråmarna i ån.
Vinfest "Drotten" 23 mars 1967 Två kvinnor står vid ett buffébord som är dukat med olika ostar, vinflaskor och vindruvor. Kvinnorna är klädda i servitrisdressar i form av mörka, västar, vita blusar och randiga kjolar. En av dem smakar på en ostbit som sitter på toppen av gaffel.
Ett färglagt vykort på Frölundagatan, okänt årtal. På gatan ses en buss (obs! vänstertrafik) och lite längre upp en häst och vagn. Till vänster ses Gunnars restaurang (senare: Sahlins terrass) och till höger en Järn & Färghandel i Järnhandelsrondellen. Fässbergs kyrka tronar på toppen i bakgrunden. "Mölndal: Frölundagatan. Förlag: Mölndals Bokhandel. Hans E. Tuvesson. 2204 Färgfotografi. PRINTED IN SWEDEN Grafisk Konst"
Ny cykelbana mellan Rävekärr och Kållered, år 1984. "Lars Tallnes från Mölndal, tycker det är fint med den nya banan. - Bilar visar för lite hänsyn på de vanliga vägarna. Det är toppen att cykla. Jag kör rundan Pripps-Kållered två gånger per dag." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Enligt fotografens noteringar: "Grupp på toppen av Borgillabärget." Plats: Borgilla, Henån Datum: 23 Maj 1896 Tid: Kl 6.15 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 3 Framkallning: "Eastmans "pyro" pulver." Anmärkningar: "Framkallningen har ej genast gått öfver hela plåten."
exteriör
Älgå 16:1
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
Parti av Repslagaregatans norra delar i Linköping omkring år 1900. All bebyggelse i nära betraktan är sedan länge riven. Fotografiet togs från nuvarande Repslagaregatan 5 och toppen av Emanuelkyrkans tornspira och något mer av S:t Larskyrkan i söder kan vara hjälp för orientering. Den obebyggda tomten i bildens förgrund saknade anmärkningsvärt länge gatuhus och skulle så göra tills Mjölkcentralen etablerade sig i början av 1920-talet.
Denna typ av midsommarstång har glömts bort på Gotland. Lau hembygdsförening tog upp den igen på 1990-talet och den kan beskådas varje sommar vid Kluckartäppu öster om kyrkan. Var denna stång har stått har ännu inte gått att utröna, trots väderkvarnen och husgaveln. Stången är mycket hög och har en björk i toppen. Runt stången hänger en stor vågrät ring och från den 6 st lodräta kransar. Sannolikt är stången en fruktsamhetssymbol från förkristen tid.
Tröskhuset står ännu kvar, fast det inte används till tröskning längre. Byggnaden känns mycket ålderdomlig med sina låga väggar och stora branta halmtak. Här ser man tydligt vindskivorna och deras dekorativa avslutning upptill. Uppe i toppen sitter en liten stång med kors och kula på, som man kan se här och var på höga byggnader i socknen. Frågan är om detta skall fungera som åskledare? Det borde nästan vara tvärs om?? Mot gaveln har man vedbacke.
Vägstation BD3, Gammelstaden och Depåverkstaden VFBD. Vägstationens kontorsbyggnad till vänster, depåverkstaden (länsverkstaden) till höger. På byggnaden radiokommunikationsmast. Personbilar Volvo Amazon och Volvo Duett framför kontorsdelen. Framför depåverkstaden lastbilar och släpvagn till lastbil. Förrådsbyggnad till höger. Framför förrådsbyggnaden bensinpumpar (drivmedelspumpar) med hög belysningsmast, på toppen text VoV (och årtal), lastkaj. I förgrunden till höger skymtar en hjulburen vält, Vibrovält (uppställd på vagn) med maskinnummer VoV 24/700.
Vykort på när en bogseringstross ges till Fidra. Fidra byggd 1896 hos Summers & Payne i Southampton. Hennes första namn var Cariad. Fidra efter en ö i Firth of Forth i Skottland. Hennes segelyta utgör 510 kvm. stormasten 23 m. från foten till toppen. Med ketch förstås en tvåmastad yacht, vars aktra mast är mindre änden förliga samt placerad för om rodret. Fidras längd 31 m. bredd 5,67 m. och brutto 73,53 m.
Ånnaboda 29 januari 1968 En liten baby ligger i en pulka och sover på toppen av en skidbacke i Ånnaboda. Barnet har ett täcke över sig och har en ljus babyhätta på huvudet. En barnvagn står till höger om barnet. En handväska hänger på vagnen. Ett äldre barn är på väg uppför backen i bakgrunden. Barnet är klätt i en ljus mössa, en ljus jacka, mörka vantar och svarta byxor.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
'Bildtext: ''Bild 163. Granen kan dö i övre delen på grund av blåsten blåsten, men den böjer icke stammen och toppen, såsom andra trädslag göra.'' Närbild på granar utsatta för vindpåverkan där nedre delen är grön medan toppdelen dött. :: :: Fotonr. 7047:2-23 indelad under rubriken ''Atmosfäriska skador på skogen, skogseld och släckning därav.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Bild som visar olika fyllnadsfaser i en del av slottsvallen till Jönköpings slott. Vallen har varit uppbyggd av sand som hämtades från vallgravarna intill. Den ursprungliga höjden för vallen har inte kunnat fastställas arkeologiskt, då senare tiders aktiviteter i området har hyvlat bort toppen. Vallens sidor åtminstone den nedre delen har varit täckta med ett lager lera. Det mörka lagret i botten är ett odlingslager bestående av humös sand som hör till en medeltida fas.
Studenterna Anders Lindahl (till vänster) och Walter Fredriksson går igenom fynd från de arkeologiska utgrävningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Undersökningarna vid Rumlaborg återupptogs nästa varje år fram till och med 1942. Anders Lindahl var vid fototillfället fil. stud. i arkeologi och han kom att fungera som projektledaren, Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlströms, närmaste man vid flera av undersökningarna. Byggnaden de sitter i är projektets fälkontor, lusthuset på toppen av borgkullen vid Rumlaborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.