Kolorerat vykort, "Wästra Folkskolan, Halmstad", stämplat 1916. Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan. (Se även bildnr F9264)
Från 299 kr
Vykort, "Folkskolan, Wester, Halmstad." Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den hade byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan.
Mölndals station sedd västerut från Nämndemansgatan. Motorvägen i förgrunden är E6/E20 och järnvägsspåren är Västkustbanan där pendel och tåg stannar dagligen. Den modernt flerfärgade glasbyggnaden, designad av arkitekt Gert Wingård, är Broplatsens buss- och spårvagnshållplats samt tågstation med servicebutik, rulltrappor och hiss. Till höger ser man Mölndals centrum med den gula tegelbyggnaden Centrumhuset som ligger i början av Brogatan (tidigare Frölundagatan).
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Ekonomibyggnaden från 1904 intill Länslasarettet i Varberg som invigdes 1901. Byggmästare var Nilsson och Axel Kumlien hade gjort ritningarna till båda dessa tegelbyggnader. Ekonomibyggnaden låg utmed Västra Vallgatan och utöver typiska utrymmen som köksavdelning, desinfektionsrum och tvättstuga fanns här även personalbostäder, kontor och arkiv. Rum för mangel, tork och linneförråd låg på övervåningen men förbands med tvättstugan i källaren via en hiss.
fotografi
Vy från Störtfjället över Kvarnbygatan "Kråkan" i östlig riktning, år 2015. Till vänster bakom grenverket låg tidigare SOABs anläggningar. De såg stora ut från "Kråkan" men i själva verket var fabriksområdet kringskuret av Boråsbanan, Mölndalsfallen och bebyggelsen vid Gamla torget. Företaget kunde inte expandera och lade därför ner verksamheten i Mölndal år 2007. Senare byggdes bostadsområdet Kvarnbyterrassen på platsen. I den beiga byggnaden i mitten låg tidigare Samuelsons fabrik "Strumpan" (Kvarnbygatan 10-14), senare: Mölndals stadsmuseum. Nedanför ligger den höga, röda tegelbyggnaden Stora Götafors.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. På de två tomterna i korsningen Västra Vallgatan-Torggatan, nuvarande kv Brunnsparken lät Handelsbolaget Fagerstedt & Palm 1870 uppföra dels detta tegelmagasin, dels ett trämagasin i tre våningar med bodar och vindar för spannmål. I tegelbyggnaden fanns salubod med kontor, två boningsrum och kök, torkria, spannmålsrum och vind. Trämagasinet rymde över 5000 tunnor havre. 1875 köptes magasinen av firman W Thorburns söner i Uddevalla och deras föreståndare för den halländska havreexporten till England, Robert Carl Thorburn Jobson, flyttade till staden. Han blev en välbeställd köpman i staden och byggnaden kallas Jobsons magasin.
Mölndals station och vägbron Mölndalsbro sedd norrut från Göteborgsvägen 3. Den modernt flerfärgade glasbyggnaden, designad av arkitekt Gert Wingård, är Broplatsens buss- och spårvagnshållplats samt tågstation med servicebutik, rulltrappor och hiss. I mitten pågår nybygget av SCAs runda, vita kontorsbyggnad. Till höger ser man Mölndals centrum med den gula tegelbyggnaden Centrumhuset som ligger i början av Brogatan (tidigare Frölundagatan). Tidigare låg här en del av kvarteret Broslätt som försvann när vägbron byggdes. Göteborgsvägen-Kungsbackavägen var förr E6. Nu har den intensiva trafiken flyttat ut på motorvägen (färdig 1979) och Göteborgsvägen har blivit hållplats för bussar och spårvagnar.
Västerås Domkyrka
Brevkort, "Helsning från Harplinge" med sekundär notering: 1 m. norr om Halmstad. Motivet verkar vara en mindre industri med flera tegelbyggnader täckta med plåttak och flera skorstenar. Meddela oss gärna om du känner till byggnadernas funktion! Mellan husen ses i bakgrunden Harplige väderkvarn uppförd 1895 av godsägare Gustaf von Segebaden, Fjälldalen. Den är av holländsk typ vilket innebär att hättan vrids med vinden. Kvarnen är dessutom ”självseglande” eller ”självdrejande”, dvs vingarna regleras automatiskt efter vindriktningen och vindstyrkan. Detta kräver bl a ett sinnrikt system med vridbara luckorna på vingarna. Självseglingstekniken introducerades i slutet av 1800-talet och kom att bli den sista stora innovationen inom tekniken att mala säd med vindkraft. Harplinge väderkvarn tillhör därmed den yngsta generationen av väderkvarnar och finns upptagen i Halmstads kommuns kulturmiljövårdsprogram. Användningen lades ner 1967 men efter renovering år 2000 blev den åter funktionell.
Marbäck
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.