Granada.Capilla Real. Sepulcro de los reyes católicos.
Från 299 kr
Ålems kyrka. Votivskepp. [Votivskepp - fartygsmodell upphängd i kyrkorum, som regel byggd och skänkt av sjöfolk eller skeppsbyggare. I ursprunglig bemärkelse är votivskepp skänkta som tack till Gud eller något helgon av sjömän som räddats ur sjönöd. Votivskepp är vanliga sedan mycket lång tid tillbaka i såväl protestantiska som katolska länder. Källa: NE.]
Reformationsriksdagens beslut 1527 att bryta med den katolska kyrkan innebar ett sammanbrott för det svenska klosterväsendet. Visserligen utlovade Gustav Vasa visst skydd åt munkar men i Alvastra avgick den sista abbot redan år 1529 och med honom följde snart övriga munkar. Efter en kort tid som kungsgård lämnades klosteranläggningen åt sitt öde, som när Vadstena slott började uppföras vid 1540-talet innebar att Alvastras byggnader åderläts på byggnadssten. Fler byggnadsprojekt, härjningar och bränder satte över tid det forna klostret i ruin. Här tillståndet 1903.
Vårfruberga klosterruin
Johannes Calvin. Calvin(eg. Cauvin), Jean, 1509-1564, fransk-schweizisk reformator, född i Picardie, död i Genève. C. bedrev humanistiska och juridiska studier i Paris. Påverkan från t.ex. Erasmus av Rotterdam och från Martin Luthers skrifter gjorde att han sökte sig bort från den romersk-katolska kyrkans lära. Efter en oväntad omvändelse bröt han med den påvliga kyrkan, tvingadeslämna Frankrike och begav sig till Basel. Där skrev han 1536 den första versionen av sin stora dogmatik, Institutio religionis christianae ('Undervisning om den kristna religionen'), första upplagan disponerad efter Luthers Lilla katekes, slutupplagan efter apostoliska trosbekännelsen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140435
Solna 85:1
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
Gustav II Adolf - 1611–1632
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.