Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
Från 299 kr
Lindträd vid bergets fot vid Mellberg i Onsala.
Stenmur vid Arvidsgården i Onsala.
Onsala kyrka och kyrkogård sedd från sydväst. Mitt för tornet ses entrépartiet som tillkom 1836 med dubbla grindar mellan tre höga, fyrkantiga pelare. Kyrkogården hägnas av en stengärdsgård.
Torp mellan Västra Hagen och Bäcken i Onsala
Mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala, med träd kantande tillfartsvägen i förgrunden. Till vänster ses en annan gårdsbyggnad. Klockaregården nämns redan i jordeboken 1569 och ligger i närheten av kyrkan. Här bodde klockarna, vars tjänst innehöll betydligt fler göromål än senare tiders kantorer, eller organister. 1903 erhöll Axel Kjöllerström organisttjänsten, men han kom att dela tjänsten med sin fru Anna i drygt 40 år. Avkastningen från jordbruket ingick i lönen, men senare upphörde lantbruket och jorden arrenderades ut till Ebbagården strax norrut.
Torp/stuga Linden med jordkällare under förfall, Onsala.
Lantgård vid Sevekulla bro i Onsala.
Träd, stenmur och vy mot gården Backen i Onsal, sett från sydväst.
Gården Hultet i Onsala från början av 1800-talet och kringbyggd. Granne ligger en gård med samma namn, båda längs vägen ut till Orrviken. Bostadshus och ekonomibyggnad.
Grusväg, stenmur, landsvägsbacken vid gården Bäcken, Onsala.
Bostadshuset på ena gården Hultet i Onsala. De var två, båda med ägorna mot Häcklehagen. Fönstren är försedda med fönsterluckor. Den vällagda stenmuren går nästan ända in på husknuten.
Lantgård, Knastås i Onsala. Dörren har ett smalt överljus och de bortre fönstren är försedda med fönsterluckor som är stängda.
Strandvy, stranden mot Knastås, Onsala. En eka ligger på stranden.
"Gården Gårdskulla", Onsala. Bilden visar ett äldre bostadshus med trädgård bakom en stengärdsgård.
Mangårdsbyggnad, gård mellan Knapegården och Häcklahagsvägen, Onsala.
Bebyggelse i Runsås i södra Onsala, med omgivande odlingslandskap och träddungar. Under 1800-talet låg gårdarna runt berget i Runsås med sina ägor ned mot Röde Holme och Vässingsö. Släkten Rundberg ägde då dem alla och fäderna var sjökaptener i många generationer.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Vindpinat träd och stenmurar vid Gistergården i Onsala.
Mangårdsbyggnaden på Mårtagården och till höger en ekonomibyggnad. Mellan byggnaderna leder en grind ut till trädgården, som omges av en stenmur. Bostadshuset uppfördes 1780 av skepparen Lars Ryberg med maka Anna-Britta Hansdotter. Gården var traditionellt kringbyggd med inkörsport fram till 1879-80. Gårdsbyggnaderna blev 1982 skyddade som byggnadsminne och 2003 bildades här, tillsammans med kaptensgården Apelhögen intill, Hallands första kulturreservat. Reservatet omfattar både omgivande marker och bebyggelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.