Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Tryckt på kortet står "Här är gudaskönt att vara." På kortet står skrivet: "Lilla Stina hur mår du. Jag mår bra i dag. 37 år den 28/7 1905. Kära hälsningar från en vän C E Nilson."
Från 299 kr
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Detta ställe kom till 1921 när Arvid Karlsson född 1890 från Hallsarve, son till Masses gode vän Halsrä-Hans, köpte tomten och lite jord av Smiss. Arvid gifte sig 1922 med Alice Lovisa Hedström född 1903 i USA, dotter till Josefina Jakobsdotter från Fie. De byggde det här moderna bostadshuset 1922, typiskt för tiden var att bygga i vinkel med en glasveranda i hörnet och plåt på taket. 1928 köpte de in mera mark och de brukade den till 1965. Arvid och Alice fick två barn, varav ena sonen Lennart Karlsson född 1935 ärvde gården. Han gifte sig med Kerstin Thomsson född 1940 från Sallmunds i Vänge och bosatte sig där, de slog ihop Källstäde med Sallmunds. Marken är numera utarrenderad och huset hyrs ut på sommaren.
fotoalbum
Västra gaveln till huset i Widebergska trädgården. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Östra gaveln i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Masse var tydligen osäker på vem som ägt detta hus, trots att det borde ha varit uppenbart i bygden, särskilt som hans vän Hans Karlsson på Hallsarve köpte in detta av skiftet utdömda ställe och rev byggnaderna. Siste ägaren Lars Jakobsson från Hallsarve köpte stället 1883 av Lars Andersson som kommit på obestånd. Lars hade en son Anders Larsson Laurin född 1833, gift 1857 med Catarina Maria Larsdotter Ahlström från Bjärges. De byggde ett hus vid Allmänningen på 1850-talet, det som sen blev fattigstugan, och de var grannar till Masse och hans familj. Så det är mycket konstigt att Masse inte hade kläm på ägoförhållandena. Eller så har ägoregistret till bilderna gjorts långt efteråt när man inte längre mindes hur det var. Manbyggnaden på bilden kan vara det hus man fick skattebefrielse för 1796. Det har dock fått nya stora fönster vid 1800-talets mitt och taket har ändrats till spåntak. Huset var dömt till rivning pga skiftet och stod övergivet när Masse tog denna och förra bilden. Bakbygget kan ha innehållit ett litet brygghus. Huset med boplats var beläget mitt emot familjen Skoog på vägen mot Nybro, se Bild 868-870.
Här har Masse helt plötsligt fogat in en bild på det torp som han bodde i som fritidshus! Han och hans fru Majken född Sundahl hade köpt torpet 1907 av Hans Karlsson på Hallsarve, vän till Klintbergs. Hur Karlssons blivit ägare är oklart, men marken tillhörde ursprungligen Kauparve och hade tidigare möjligen hört till den part som Hans ursprungligen kom från. Fastigheten bebyggdes omkring 1860 av Nils Petter Persson född 1833 i Stånga, gift 1860 med Anna Greta Boddin född 1841 från Bönde. De fick tre barn, men ingen av dessa tog över stugan och därefter köpte Klintbergs den. Masse och Majken hade den till Majkens död 1933, då dottern musikläraren Maja Klintberg född 1889 ärvde den. Hon hyrde ut ladugården, som blivit ombyggd, till vandrarhem åt Svenska Turistföreningen. Maja sålde omkring 1947 torpet med tillhörande 12 tunnland mark, liksom Allmänningen som hon köpt året före till läroverksläraren Martin Klint i Visby. Hans son (?) Lars Klint med fru Lotten ärvde sedan fastigheten och därefter deras dotter Liselott med make Berni Gumauskas, vilka nu är ägare till fastigheterna. Till vänster ser vi Nils Petter Perssons lilla ladugård, troligen med kohus till vänster och stall till höger. Därefter ses några småbodar. Till höger ses bostadshuset, vilket kan vara ett 1700-tals bulhus i grunden, flyttat hit och inpanelat. Den stora oxeln mitt i bilden var vid förra sekelskiftet det enda trädet på denna dela av Laus backar.
Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Gustav III - 1771-1792
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.