Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.
Från 299 kr
Porträtt av trädgårdsdirektör Christian Kroné. Bördig från Tyskland inflyttade han till Linköping från Mogata 1859. Samma år hade Linköpings trädgårdsförening börjat anläggas och Kroné kom att tjänstgöra som anläggningens första trädgårsdmästare, titulerad trädgårdsdirektör. Han innehade tjänsten till 1893. Privat var han från 1854 gift med Fredrika Amalia Hammarström, bördig från Tryserum. Paret fick två barn, söner med så skillda födelseår som 1855 och 1869.
Linköpings biodlarförening bildades 1882 under namnet Östergötlands biskötareförening. Först vid föreningens årsmöte 1920 fastställdes dagens namn. Tillkomsten blev möjlig genom att ett område inom Linköpings trädgårdsförening hade upplåtits för en bigård. Bilden visar den så kallade Bigårdspaviljongen som inrymmer förvaringsutrymme, pentry och en samlingssal som rymmer ett 30-tal personer.
Drottninggatan i Linköping. Korsningen mot Apotekaregatan. Man ser vattentornet rakt fram i bild. Till höger står en grupp barn som tittar nyfiket mot fotografen. Idag är ingången till Linköpings trädgårdsförening till vänster i bild. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Fotografi ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge hänförts till Linköpings trädgårdsförening. Nya observationer placerar istället motivet till trädgården till familjen Blüms hem på Barnhemsgatan 4. Till vänster står närmare bestämt Gösta Blüm intill en oidentifierad kvinna. I mitten ser vi Hildur Setterberg och Adolf Blüm. Till höger står Amanda Lorentzon och Ellen Blüm. Bilden har lämnats oss odaterad men Adolf Blüms död 1901 skänker viss ledning.
I februari 1880 kunde Corren meddela sina läsare att det under året skulle komma att uppföras två byggnader i stadens trädgårdsförening. En "wattenpaviljong på gräsplanen bakom springwattnet" och ett "utsigtstorn af sten, jern och glas". Den förstnämda byggnaden kom som bekant att nå högre höjder än notisens lakoniska beskrivning. Den blivande restaurangen, som med utskänkningstillstånd kunde kallas schweizeri, blev en verklig prydnad i miljön och kom att glädja parkbesökare i närmare 100 år. I slutet av oktober månad 1880 kunde Corren rapportera att utsiktstornet stod klart, och i en krönika hyllades "skådetornets" värden i detalj. Den officiella invigningen fick dock vänta till våren året därpå. De bägge beskrivna byggnaderna var ritade av civilingenjör Rudolf Ström och konstruerade och byggda genom hans ingenjörsbyrå. Fotografiet från 1921 visar tornet efter att serveringsterassen precis förändrats genom Axel Brunskogs ritningar.
'Monterad tvättbjörn. :: :: Text till bilden: ''Tvättbjörn eller Schuppen träffas i Nordamerika till 56 graders latitud. Han lefver af frukt, fogel, ägg m.m. Egendomligt nog sköljer och gnider han emellen framfötterna allt, innan det förtäres, hvadan namnet ej är öfverdrivet. Hans skinn lemnar ett förträffligt pelsverk och förekommer under namn af Schuppskinn. Han tycks trifvas även i vårt klimat, hvilket han man redan kan sluta till af det , hvaraf han är van i sitt hemland, ty för några år sedan utkom på hösten ett exemplar från Göteborgs trädgårdsförening och sköts i januari uti ett träd i Slottsskogen. Denna schupp var då ganska fet och tycktes hafva trifts bra och väl vetet att försörja sig med hvad våra trakter hafva att erbjuda.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Villa Lyckebo kort efter färdigställande något år in på 1900-talet. Sannolikt ritad av byggherren tillika arkitekten Johan Lagerström. Med adressen Klostergatan 62 ingår bostaden i den exklusiva husrad som i början av förra seklet uppfördes alldeles mot Linköpings trädgårdförening. Som en kuriositet får vi förmoda att det är makan Ingegerd Naëmi som skymtar i ett av fönstren till vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.