Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Från 299 kr
Några skolgrabbar lapar vårsol från Trädgårdsföreningens höjder. I fonden utbreder sig hemstaden Linköping.
Personalen vid Trädgårdsföreningens restaurang i Linköping samlade för fotografering. Odaterad bild från omkring år 1900.
Stationshuset vid Göteborgs bangård sett från Trädgårdsföreningens håll, efter en gravyr av konstnären C.G Berger
Tryckt på visitkortets baksida: "Th Blomquist PHOTOGRAF 71. Drottninggatan 71. å nedra botten i f. d. Trädgårdsföreningens Orangerihus."
För biodlingens historia finns ännu mark att vinna. Beträffande Linköping har intresset av naturliga skäl varit riktat mot biodlarföreningens verksamhet i Trädgårdsföreningen. Andra bigårdar fanns emellertid efter att Linköpings biodlarförening bildats som Östergötlands biskötareförening år 1882. I främsta ledet var det sannolikt föreningsmedlemmar som drev egna anläggningar, där exempelvis länsbiskötare Per Axel Johansson och apotekare Karl Stridner omnämns i tidens press. I Stridners fall omskrivs hans bigård dessutom som "präktig". På bilden ser vi nämnda Karl Stridner i sin privata bigård belägen på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe invid Kanberget. Bigårdens placering förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
"Livskraft från naturen", var ett av budskapen från intresseföreningen Mjölkpropagandan i samband med trädgårds- och biutställning i Linköping 1931. Mässan som hölls i Trädgårdsföreningens restaurang.
Mathilda Zander fotograferad i Linköping under något av 1880-talets år. Hon var född i Varv 1852 men uppvuxen i Hogstad, Vinnerstad och Västra Stenby, där föräldrarna arrenderade gårdar. I sistnämnda församling dog fadern 1873 och en tid därefter utflyttade Mathilda till Stora Åby och en tjänst som lärare i kyrkskolan. Efter några år öppnade sig möjlighet för Mathilda att få undervisa i Linköping, vid stadens flickskolor. I förstone var hon i tjänst vid det då nyligen uppförda skolhuset på tomten nr 75 i S:t Kors kvarter, invid Trädgårdsföreningen. Från läsåret 1886 var hon stationerad vid stadens egentliga flickskola, som låg vid korsningen S:t Larsgatan-Drottninggatan. Efter tio lyckosamma år vid skolkatetern ville ödet något annat för Mathilda. Hon hade en tid haft problem med njursvikt och den 22 januari 1896 nådde hennes tid på jorden sitt slut. Enligt Östgöta-Posten, som noterade hennes begravning, bevistades den av "en till tusental uppgående menniskomassa". Vid sidan av anhöriga och vänner var skolrådets ledamöter inklusive folkskoleinspektören närvarande, jämte stadens samtliga folkskollärare och lärarinnor samt en mångfald skolbarn.
Hösten 1931 förlade den svenska organisationen Bygge och Bo sin utställning till Linköping. Som utställningslokal tjänade Trädgårdsföreningens restaurang. Bilden visar Elverkets monter där de som elproducent kunde presentera en rad av tidens nymodigheter.
fotografi, bilder
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Bilden tagen från Basargatan i riktning mot Grönsakstorget och Västra hamngatan. Längre ned längs gatan syns Allmänna pensions- och änkekassan, samt Trädgårdsföreningens lokaler vid Grönsakstorget. Till vänster i bild syns en del av Sociala Huset, vilket tidigare var Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.
Hjalmar Blomqvist visar exempel på vad som inte bör fattas i ett svenskt hem 1931. Hans bosättningsaffär i Linköping var då och länge därefter den självklara platsen för inköp till hemmen. Här rörelsens monter vid utställningen Bygge och Bo som hölls i Trädgårdsföreningens restaurang.
Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ G 86. Latrinvagn för latrintransport i städer. Stockholm i samarbete med SLJ startade Lövsta sopstation år 1888. Latrininnehållet blandades med torvpulver till pudrett och användes sedan som trädgårdsgödning
Tidigt panorama över Linköping. Centralt ses stiftets domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att kraftigt omdanas och i stora drag erhålla sitt nuvarande utseende. I förgrunden breder Trädgårdsföreningens odlingar ut sig. Anm: Det finns skäl att anta att Hilda Düring här återanvänt fotografiet från faderns (Frans Dyring) produktion.
Trädgårdsföreningens restaurang. År 1881 byggdes restaurangen Schweizeriet, samtidigt som utsiktstornet Belvederen. Restaurangen ritades i original av Rudolf Ström, men har sedan start ändrat fasad i omgångar. Tanken var att man skulle ha full värdshusrörelse i byggnaden. Det har både dansats och serverats middagar i byggnaden under årens lopp. Den 14 april år 1977 startade en brand i restaurangen, vilket gjorde att Schweizeriet totalförstördes. Byggnaden som i folkmun kallades Trädgår´n har inte återuppbyggts, kvar på platsen idag finns en fontän. Vykort med motiv från Linköping. Vykort digitaliserade ur Stiftsbibliotekets samlingar på Linköpings stadsbibliotek.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.