Rumlaborg i Huskvarna. Under 1600-talet förlorade Rumlaborg sin militära betydelse och på 1850-talet utjämnades området och gjordes om till park i vilken ett lusthus byggdes. Vid Rumlaborg gick vägen över Huskvarnaån på en bro av tvärställda stockar, kallad Kavlabron. Den försågs på 1940-talet med skyltar som meddelade att "Gångtrafik tillåtes på egen risk".
Från 299 kr
Enligt noteringar: "Oscar Färdigs första ateljé vid Kvistrum. Den byggdes 1908 och flyttades för att byggas ihop med det bostadshus han byggde 1918 en bit därifrån (Solgården). Färdig hade hjälp av militärstyrka vid flyttningen. Hela ateljén rullades på stockar nattetid." (BJ)
'grupp människor samlade invid en stenbyggnad med valv och stor port. Kvinnor, män, barn, flcikor, pojkar gående och sittande. Hög med stockar. Lykta. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5277:1-19. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
[från fotobeskrivningen under rubriken Motiv/Innehåll:] "Här ses arbetslaget vid Sprängvikens sågverks timmeruppfordring eller timmerhiss. Timret lades här upp för sågens vinterbehov, ett tungt och blött arbete. Flickan har en brädbit att anteckna antalet stockar på. Bilden bör vara tagen kring sekelskiftet 1900." [under rubriken Källa/Hänvisning:] "Erik Byström Box Strinne 455 870 26 Bjärtrå"
Till höger ses en mansväst i original, Kållereds Hembygdsgille 1980-tal. Funnen mellan stockar i huset Alegårdsslätt i Fässberg som byggdes år 1797. Original-västen förvaras i Kållereds Hembygdsförenings arkiv. Till vänster ses en nytillverkad kopia. Västen används av båda hembygdsföreningarna i Kållered och Mölndal.
När höet legat i braidet ett tag, måste det snos, vändas, så att det understa också torkar. Här snor troligen Kauparve Lars Nilssons fru Fanny, 28 år, och Lars mor Stina Greta Persdotter, 64 år, höet så det torkar bra. T v skymtar uthusen på Hallsarve.
'Bildtext: ''Fälla för sorkar och råttor.'' Teckning, skiss av fälla, fångstanordning. :: :: Fotonr. 7048:59-66 indelad under rubriken ''Jakt och djurfångst, jaktbytets behandling''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
fotografi
Fem män vid ett bord, fyra torkar glas med handdukar och en håller i en vas med blommor. På bordet finns bland annat en bricka, tallrikar och koppar. I bkagrunden syns en hatthylla med hattar och kläder.
'Akka-expeditionen sommaren 1930: :: :: Fiskeläget i Träslöv med byggnader, söder om Varberg. Ett 20-tal drivgarnsbåtar torkar seglen, på långt håll. Se även fotonr. 2054. :: :: Ingår i serie med fotonr. 2033-2087.'
Hasselblads höstbrådska innanför disken. 1 september 1950. På bilden syns en torkapparat med glanstrumma. Används till att glanstorka fotopapper. Bilderna läggs blöta på duken som går runt trumman. Värmen i trumman torkar bilderna.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 7080 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.