Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Från 299 kr
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Domarring mellan Runsten och Norra Möckleby. Domarring är en forntida gravanläggning som kom i bruk under slutet av bronsåldern, men var mest frekvent under folkvandringstiden. Domarringen är en typ av stenkrets där resta eller liggande stenar är glest placerade så att en cirkelform bildas (jämför skeppssättning). Stenarna är ofta udda till antalet, sju eller nio stenar är det vanligaste. Namnet kan härledas till en medeltida uppfattning att domarringar var en sorts tingsplatser där man fattade rättsliga beslut. På varje sten satt en utvald domare och i och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Från järnåldern finns dock inga tecken som tyder på en sådan funktion. Domarringar har ibland visat sig vara brandgravar, dock relativt fyndfattiga. Sekundärgravar kan ha tillkommit i efterhand. De flesta av Sveriges domarringar hittar man i Jönköpings län och före detta Skaraborgs län, men de förekommer även i övriga Götaland samt i Mälardalen. Domarringar förekommer också utanför Sverige, bland annat i Polen runt Wislas utlopp i Östersjön. (Hämtat från Wikipedia)
Älgarås Järnvägsstation: Underjägare Johan August Kolthoff, född i Sandhem 1839 4/4, inflyttad från Alingsås Landsf. 1873. Hustru Livia Ulrika Lovisa Lind af Hageby, född i Hova 1830 31/12, inflyttad från Alingsås Landsf. 1873. Dottern Livia Augusta Maria, född 1862 17/6 i Alingsås Landsf. Flyttar till Skållerud, Elvsborgs län 1875. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Älgarås Järnvägsstation: Underjägare Johan August Kolthoff, född i Sandhem 1839 4/4. inflytt. fr. Alingsås landsförs. 1873. Hustru Livia Ulrika Lovisa Lind af Hageby, född i Hova 1830 31/12. Inflytt. fr. Alingsås landsförs. 1873. Dotter Livia Augusta Maria, född 1862 17/6 i Alingsås landsförs. Flyttar till Skållerud, Elvsborgs län 1875.
I början av 1600-talet beboddes Möckelsnäs av Isak Liljesparre. Denne lät göra gården till säteri och på 1620-talet övergick detta till Arvid Pedersson Stierna. 1675 inlöstes Möckelsnäs av Germund Palm, som sedan han adlats och bytt namn till Cederhielm startade en ny, glansfull period i Möckelsnäs historia. Cederhielm blev landshövding i Skaraborgs län och upphöjdes till friherre 1718. Han påbörjade stora nybyggnader på Möckelsnäs. Han tillförde dessutom Stenbrohults kyrka allehanda gåvor och medel till en ny altartavla. Carl Linneus besökte ofta Möckelsnäs och fick stort stöd av Cederhielm för att utveckla sitt intresse för botanik och läkekonst. Så småningom köpte Cederhielms svärson Abraham Falkengren gården för 2000 daler silvermynt. (Han och hans fru ligger för övrigt begravda på Stenbrohults kyrkogård.) Dennes son, Germund Abraham Falkengren, brukade Möckelsnäs fram till 1785. 1878 köptes Möckelsnäs av kammarherren och vice häradshövdingen Carl Eduard von Horn. 1906-1908 lät han bygga ett nytt, större hus utanpå den gamla byggnaden. De små annexen byggdes på 1920- och 30-talen. Möckelsnäs stannade i familjen von Horns ägo fram till början av 1990-talet, men användes allt mer sällan.
Edet i Undenäs
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.