Livkompaniet 1963 IS 1 1963-64 Alla elever och lärare på Instruktörsskolan, eller furirskolan som den hette förr. OBS! två bilder. Nummer hänvisar till märkning på bild 2. 1. Bo Klingberg 2. Överfurir S O Ericsson 3. Jonny Axelsson 4. Alf Görsjö 5. Björn Stenman fd. Pettersson 6. Fritz Johansson 7. Anders Eklöf 8. Åke Jansson 9. Leif Åhlstad 10. Bengt Åke Gelin. Senare överste i Armén. 11. Rune Lanzén fd. Larsson 12. Hans Eric Karlsson 13. Fanjunkare Erik Wäng 14. Ronnald Anundsson 15. Löjtnant Bengt Einerth 16. Kaj Flink

Från 299 kr

NBJ lok 16 (Nora Bergslags Järnväg) Behovet av bland annat ökad dragkraft gjorde att man 1914 köpte ytterligare två nya lok. Även dessa lok var tanklok med axelföljden 1C. NOHAB svarade för tillverkningen. Dessa lok numrerades vid NBJ som nummer 14 och 15. Det kom att dröja till 1928 innan man köpte fler ånglok. Det härt året levererade NOHAB ett tre-cylindrigt tanklok med axelföljden 1D1. Loket numrerades som nummer 16 och kom att bli NBJ:s starkaste ånglok. Ångloket finns i dag bevarat på museijärnvägen Nora Bergslags Veteranjärnväg

Från 299 kr

Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.

Från 299 kr

Konfirmation i S:t Olofs kyrka 1916. 1:a raden - övre raden från vänster: 1. okänd, 2. Einar Svensson, 3. Gunnar Hellström, 4. Einar Pettersson, 5. Pastor Fredrik Kjellander, 6. Karl Bäcklund, 7. Sven Gustavsson ?, 8. Ragnar Sabel, 9. Sven Gustavsson (Brobier). 2:a raden: 10. Arvid Friberg, 11. Gunnar Friberg, 12 Rolf Brandt, 13. Sven Larsson, 14. Torgny Gustrin, 15. Charles Johansson, 16. okänd, 17. (Minns ej namnet, troligen taxichaufför i Falköping), 18. Karl Bergkvist, 19. Folke Setterberg, 20. Harald Sköld, 21. Herbert Gustavsson, 22. Gunnar Sandberg, 23. Gunnar Brodd, 24. Tage Lindström, 25 Ivar Johansson, 26. Elrik Larsson, 27. okänd, 28. Nils Gyllensvan, 29-32 okända.

Från 299 kr

Järnvägen. Falköping- Rantens station. SJ:s personal vid lokstallarna före omläggningen till elektrisk drift. Foto taget i början av 1920-talet. Uppifrån och från vänster: Rad 1. 1. eldare K.J. Skytt, 2. maskinsköt. K. Johansson, 3. v.o.st.-k. Lindstedt, 4. v.o.st.k. Augustson, 5. lokrep. K. Wallin, 6. lokrep. sedan i Göteborg, 7. v.o.st.k sedan i Nässjö, 8. e eld. Andersson, 9. svarv. Holmer sedan i Göteborg, 10. pannsköt. Sv. Kroon, 11. e.v.o.st.k. Jansson. 12. v.o.st.k. Jansson. Rad 2. 1. v.o.st.k. Fransson, 2. lokeld. A. Bergström, 3. lokrep. Lundahl, 4. lokrep. Frigell, 5. v.o.st.k. Engström, 6. v.o.st.k. S. Bergqvist, 7. lokrep. Lundin omkom i Nässjö, 8. lokrep Jönsson sedan i Älmhult, 9. v.o.st.k. K. Öberg, 10. lokrep. Jönsson sedan i Nässjö. 11.elektr. Ekengren, 12. lokrep Ljungman, 13. m.o. pannsköt. Eriksson, 14. ?, 15. v.o.st.k. Daag. Rad 3. 1. v.o.st.k. Sjösten, 2. lokeld. A. Nilsson, 3.lokf. A.Th. Brandt, 4. lokrep. A. Rud, 5. lokrep. Blomén, 6. lokeld. Olsson sedan i Kristinehamn, 7. lokeld.

Från 299 kr

Släktträff hos "Erik-Anders" Åsmundshyttans nr. 9;s dagverksgård. Anna Hansson har bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. Stående från vänster Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, längst fram från vänster Lotten f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Greta f. 13 september 1919 och Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935. Längst upp på stegen Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, nedanför Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975, Arnold Jönsson f. 11 augusti 1906, d. 24 juni 1987 längst ner på stegen sitter Valle Jönsson f. 30 oktober 1913 och deras kusin Arne Jönsson f. 15 april 1914, d. 25 februari 1967. Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, syster till Lotten och Maria, hon var lärare i Åsmundshyttans småskola. Längst bak vid fönstret står Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, och Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929, bredvid honom Gustavsson Löv från Simonsbo, sittande framför honom Karin Olsdotter f. 14 oktober 1835, d. 14 mars 1930, Bertil Hanssons farmor. Framför Axel Jönsson står Brita Stina Andersdotter, Bertils mormor, framför henne sitter Anna Greta Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, mor till Bertil. Damen i ljus kjol bredvid Per Jönsson är Elin Jönsson f. 18 maj 1882, d. 7 april 1938, bakom henne sitter Lydia Jönsson f. 21 december 1891, d. 13 juni 1976, gift med Axel.

Från 299 kr

Stamskolor, 1930-talet Kompanichef, kapten Karl-Henrik Parment. Bilden är tagen vid Musikpaviljongen längs Regementsgatan, mitt emot uoffvillorna på Sergeantstigen. Namn, se bild 2. 2. John Engberg, kapt. Handhade hästar och hundar 4. Erik Nord, förrådsförman 5. Nils Olsson, senare major vid I 13 8. Furir B Jonsson 9. Furir Holger Lundin, Nyköping 10. Furir Karlsson, bytte namn till Solerud. Fanjunkare vid I 14 11. Furir Elis Carlsson, Örebro, fanjunkare i I 10 reserv 15. Erik Larsson, senare förvaltare vid Fo 43 (far till Bengt-Erik Larsson) 16. Emil Johansson, bytte namn till Engerfors. Blev polis i Eskilstuna 17. Knut Källén, flyttade till I 14, senare förvaltare vid S 1 i Uppsala 18. Fänrik (L?) Sven Almqvist, senare chef för S 1 1957-63 19. Gösta Andersson, namnbyte till Rispe 20. K B Lindblad, fanjunkare i P 1 reserv 23. Gustaf Johansson, signalfurir, känd som handbollsmålvakt 24. Löjtnant Sten Sandgren, senare major i I 20 reserv 28. Åke Brånerud, fjärdingsman i Toresund 29. Erland Öberg, fanjunkare i reserven 30. Kapten Karl-Henrik Parment, kompanichef 31. Korpral Warnicke, polis i Gävle 32. Tore Sahlberg, fanjunkare i reserven. Förvaltare på Volvo i Göteborg 33. Andersson, polis i Stockholm 35. Löjtnant Per Kellin, senare general och rikshemvärnschef 37. Fredriksson 39. Fanjunkare E A Edlund 42. Alrik Eriksson, vaktmästare vid Länsstyrelsen i Nyköping 43. Sergeant Aldor Leijon, flyttade till I 14 47. Furir E A Larsson, kassachef vid Ing 4 (Norrlands ingenjörbataljon) och Ing 1 50. Korpral E Johansson, bytte namn till Lacking, fanjunkare i P 1 reserv 51. Furir Halvar Hansson, flyttade till P 1.

Från 299 kr

Handlanden Johan Janzons 60-årsdag 1902. 1. Samzelius 2. Fröken Pettersson 3. Husföreståndarinnan hos Warenbergs 4. Edit Andersson ("Steka", "Lilla västficksformatet") 5. Hilma Nordström 6. okänd 7. Karl Janzon 8. Okänd 9. Ida Lundqvist 10. Mary Frykberg 11. Hugo Tegnér 12. Carl Lagergren, stationsskrivare 13. Berta Andersson 14. Karl Lagergren ? ev. 15. Hilma Eriksson 16. Pettersson, fru, gift med Nr 17 17. C.E. Pettersson (kollega) 18. Troligen nr 19:s fru 19. Sigurd Johansson, Klutis 20-21. okända 22. Tullie Helander 23. E.F. Eriksson regementsläkare ? 24. Ivar Tengbom professor 25. Ebba Hedborg 26. Fru Emelia Janzon 27. J.Janzon Handl. 28. Sigrid Jakobsson 29. Hjalmar Lundin 30. Ivan Nyborg Rådman, son till nr 17. 31. Villlie Hellman 32. Degerholm bankkamrer 33. Lüning fru 34. okänd 35. Helga Warenberg fru 36. J.W. Ander bankkassör 37. Lüning postmäst. 38-39 okända 40. möjligen Elsa Lundkvist 41. Ivar Janzon 42. Valdemar Janzon 43. Gustaf Janzon. För placering se musets bildarkiv.

Från 299 kr

Andra klassen av Falköpings folkskola vårterminen 1900 utanför norra gavelväggen. Fotot taget av en resande fotograf. 1: Sahlkvist, Oskar, Agnestad 2: Nyberg, Karl, Hästhagen 3: Johansson, Gunnar, Blåsås 4: Frid, Tekla, Falköping5: Hofman, Klara, Gunnestorp 6: Gustavs, Anna, (stenk), Mossen 7: Andersson, Ruth, Falköping 8: Båth, Sven, Prästgatan 9: Hellström, Gustav, 10: Haglund, Olof, 11: Bengtsson, Gestrud, (Gertrud) ? 12: Svensson, Ivan, Gasvägen, 13: Hedbom, Emil, Forsens 14: Eriksson, Hildur, Banv, Sköttning 15: Jofur, Emma, 16: Gustafsson, Hanna, 17: Olsson, Anna, 18: Holm, Arvid, Banv, Sköttning 19: Sederholm, Karl, Annedal 20: Linnmann, Oskar, 21: Lärare Fast, J.A. 22: Holm, Anna Öfr. Gärdesgatan 23: Sand, Märtha, Storgatan 24: Syrén, Hilma, Bestorp 25: Karlsson, Anna, Öfr. Gärdesgatan 26: Hasselberg, Yngve, Sikagården 27: Larsson, Ferdinand, Öfr Gärdesgatan 28: Melin, Oskar, Nygatan 29: Andersson, Edit, Ledsgården, Bestorp 30: Vickström, Judith, Kyrkogatan 31: Olsson, Alma, Nygatan 32: Krall, Beda, S

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria", I klass röksalong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst i marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria" Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria" Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 T/C 1939 till SVENSKA MARINEN. Hjälpkryssare Återlämnad 1945 till SJ Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.

Från 299 kr

Officerskåren med damer i Strängnäs den 29 maj 1926 Namn, se bild 2 1. Löjtnant Reinhold von Essen 2. Löjtnant Carl Fredrik Lindvall 3. Löjtnant Gustaf Frithz 4. Kapten Åke Svinhufvud 5. Kapten Emil Montell 6. Kapten Karl Werner Hallström 7. Major och Friherre Knut Leijonhufvud 8. Kapten och Friherre Carl S-son Leijonhufvud 9. Kapten George Murray 10. Kapten Karl Henrik Parment 11. Kapten Erik Hellemarck 12. Löjtnant Gösta Klettner 13. Fröken Märta Leijonhufvud 14. Fru Ester Söderpalm, f Gustafson 15. Fru Edit Hellemarck, f Landgren 16. Doktorinnan Dorrit Barre, f Broms 17. Fru Margit Murray, f Nordenskjöld 18. Fru Ninni Hallström, f Christensson 19. Fru Gerda Svinhufvud, f Wikhstedt 20. Fru Greta Parment, f Hammarstrand 21. Fru Karin Frithz, f von Hofsten 22. Friherrinnan Anna Leijonhufvud, f Tham 23. Fru Elsa Montell, f Philipsson 24. Friherrinnan Margit Leijonhufvud, f Frestadius 25. Fröken Barbro Leijonhufvud 26. Fröken Margit Dandanell 27. Fröken Elsa Jäderlund 28. Fru Anna Liungman, f Hasselblad 29. Fru Doris Nordstedt, f Sundqvist 30. Vice Auditör Gunnar Nordstedt 31. Underlöjtnant Esse Högstedt 32. Ingenjör Douglas Landgren 33. Löjtnant Malcolm Frithz 34. Kapten Waldemar Liungman 35. Officersaspirant Gösta Berlin 36. Resoffasp Helge Florin 37. Fänrik Sven von Bahr 38. Fru Maj Lorik 39. Officersaspirant Björn Lindskog.

Från 299 kr

Personerna: 1 kontrollör J.A. Aldén, 2 kamrer E.A. Wink, 3 förste aktuarie Y. Nylander, 4 sekreterare E. Grape, 5 förste expeditionsvakt C.A. Södergren, 6 byråchef G.F.E. Lager, 7 sekreterare T.S. Nylund, 8 förste postassistent P.G. Widegren, 9 förste postassistent S.F.B. Dahlström, 10 aktuarie P.JL.G. Heurgren, 11 sekreterare E.M. Fossum, 12 postexpeditör Ester Lohse f. Nedahl, 13 kansliskrivare Kerstin M. Nilsson, 14 kanslibiträde Anna L.H. Laurin, 15 kontrollör L.T. Bäckström, 16 kanslibiträde H.C.(Karin)E. Nystedt f. Johanson, 17 kanslibiträde Harriet K. Halldin, 18 kansliskrivare Gerda E.A. Norbeck, 19 kansliskrivare Karin M.E. Norbeck, 20 kontorsbiträde Vera I.C. Lundmark, 21 kontrollör S.E.W. Svenmarck, 22 notarie K.V. Lagergren, 23 postassistent N.E.A Bringert, 24 postexpeditör Marta E. Svensson, 25 kanslibiträde Margareta S. Kjellén f. Nyberg, 26 sjuksköterskan R. Florence A. Engvall, 27 fröken Södergren, 28 eo postexpeditör Gunn A. Halling, 29 postexpeditör Gerd G.M. Harms, 30 postexpeditör Blanche Holmgren, 31 kanslibiträde Alma V.I. Ström, 32 kanslibiträde Karin R.K. Neander f. Berggren, 33 kanslibiträde Greta Lundborg f. Huldt, 34 förste postexpeditören Eva M.E. Julin f. Röhlander, 35 kansliskrivare Elisabet Gerle f. Hansson, 36 förste intendent H.G. Holmström, 37 postexpeditör Ingrid Åsard, 38 förste postassistent A.H.B. Kreutz, 39 postexpeditör Amelie Palme, 40 kontrollör S.Z. Hörnström.

Från 299 kr

Kärrängen (Prästängen). August Ek f. 29/3 1858 i Älgarås Maria Charlotta Storm f. 8/9 1863 i Älgarås Gustaf August f. 1/11 1889 i Älgarås Karl August f. 6/1 1891 i Älgarås Esther Maria f. 11/6 1892 i Älgarås Gunnar August f. 4/1 1895 i Älgarås Thorsten Walfrid f. 15/10 1896 i Älgarås Gerda Elisabeth f. 6/5 1898 i Älgarås Ernst Erik f. 13/2 1900 i Älgarås Elsa Wahlborg f. 22/3 1902 i Älgarås Sven Holger f. 9/1 1905 i Älgarås. Då August Ek (f. 1858) var 12 år, dog hans farfar, som var knekt för Myrhult. År 1860 dog farmodern i kolera. Hon sålde bär till besättningen på ett fartyg i kanalen, blev smittad och dog en tid efter hemkomsten. Skola: August Ek mindes skolan som hållits i Småfalla hos "Pese-Karl" (Myrhult) och Elges. Skolan varade 2 månader på året. Nödår: Nödåret 1868 åt man bl.a. havrebröd. I Nässtugan (Orrholmen) dog en flicka av svält. Många åt rovor. Tiggandet var vanligt. Vid ett tillfälle kom 14 barn samtidigt till Bålerud och tiggde. Kyrkan: Från det August Ek var 6 år till sitt 17:e bodde familjen i Sjömarken. Därifrån gick man varje söndag till kyrkan. Endast EN fick vara hemma. Mellan kyrkan och vägen var förr en björkdunge. Detta område, som låg något djupare, var August Ek med att fylla upp. Han körde i jord med ett par stutar. Skogen: Som ung arbetade August Ek bl.a. i bolagsskogen (6år) med att bryta stubbar och köra till tjärbruket. Järnvägen: Under 15 dagar exercerade han i Axvall. Han tillhörde den första kontingenten som fick använda tåg vid inryckningen. Tidigare fick man gå till Axvall, vilket brukade ta 3 dagar. Arbetade en tid vid järnvägen och hade då 1.52 för arbetsdagen på 12 tim. August Ek hade jordbruk, men var också byggmästare. Reparerade och byggde till Hova ålderdomshem 1905. Inredde småskolan i Bredebolet 1906. Förfärdigade en tid träskor och fick 1 krona per par. Snickrade också möbler (I G.B:s ägo en byrå, som en gång gjordes åt Augusts svägerska Mathilda Storm, lärarinna i Nockerud). Från sin uppväxttid i Sjömarken mindes August Ek när klövern kom till Älgarås. I Småfalla fanns fyra ängslador, där höet bars in. En skogsbrand på 2-3 tunnland gick fram över Småfallamarker, men stoppades av sjön. Sme'n i Rännefallet gjorde plogar. (Efter anteckningar av Oscar Hagman). Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr