Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Hällristningar av bland annat fartyg, en man studerar desssa. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
En man som studerar hällristningar. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
En man som studerar hällristningar i Tanum. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Gruppfoto på kaserngården, 1925-26 IV. Fördelningens signalkompani I mitten kompanichefen, kapten Per-Erik Malmström. T.v. om honom sitter adjutanten, sergeant Edvin Ilou, följd av okänd och därefter blivande posttjänstemannen Pettersson. T.h. om kapten Malmström sitter hans två avdelningschefer, sergeanterna Gustaf Falk i uniform m/ä, och Gustaf Holmberg (död 1983). Därefter ?, Sten Sund och Wickerman. Längst t.v. står "KK" Karlsson, senare polis i Strängnäs. PS: Per-Erik Malmström var också utbildad lantmätare och ritade hela vägnätet inom regementets område. Han var far till syster Elisabeth på regementets sjukhus.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Tennisplan där två män spelar och två pojkar tittar på från vägen. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Arkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Entrén var murad av lokala Slottsmöllans handslagna tegel, grindarna och de båda lyktorna utanför var smidda av hantverkare. Både åskådarläktare och klubbhus byggdes likt en ryggåsstuga och innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. (Se även bildnr F9256-9258)
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Vy över fotbollsplan och åskådarläktaren. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Halmstadsarkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Sittplatsläktaren blev en stor attraktionmed plats för 425 åskådare. Publiken hade tidigare inte haft möjlighet att sitta under tak på ett sådant sätt och idrottsmännen hade nu en plats där man kunde byta om och duscha i direktanslutning till fotbollsplanen. (Se även bildnr 9255-9257)
Nacka 20:1
Kiruna
Nacka 9:1
Nacka 10:1
stadsgata
Träslövsläge kyrka med omgivande häck och natur. Den 6 december 1926 ringde fiskelägets kyrkklocka för första gången, och på juldagen samma år hölls den första gudstjänsten. Kyrkan är byggd av Bröderna A & C W Gustafsson, Borås, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, Göteborg. Dessförinnan hade man fått ta sig 8 km till församlingskyrkan i Träslöv. Redan på 1910-talet hade önskemål framkommit om att få bygga en kyrka i Träslövsläge och en kollekt som togs upp i Träslövs kyrka juldagen 1913 blev grundplåten till detta. Man fortsatte att samla in medel och slutligen anlitades på 1920-talet arkitekt Sigfrid Ericsson. Han var rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg och hade bl a ritat Masthuggskyrkan i Göteborg. Ericsson ritade även Brämaregårdens kyrka invigd 1925, som är mycket lik Träslövsläges kyrka; båda är av trä och i nyklassicistisk stil med fasadpilastrar, stickbådade fönster och klockportar samt runda fönster på de kraftiga tornen med flackt pyramidtak.
I februari 1880 kunde Corren meddela sina läsare att det under året skulle komma att uppföras två byggnader i stadens trädgårdsförening. En "wattenpaviljong på gräsplanen bakom springwattnet" och ett "utsigtstorn af sten, jern och glas". Den förstnämda byggnaden kom som bekant att nå högre höjder än notisens lakoniska beskrivning. Den blivande restaurangen, som med utskänkningstillstånd kunde kallas schweizeri, blev en verklig prydnad i miljön och kom att glädja parkbesökare i närmare 100 år. I slutet av oktober månad 1880 kunde Corren rapportera att utsiktstornet stod klart, och i en krönika hyllades "skådetornets" värden i detalj. Den officiella invigningen fick dock vänta till våren året därpå. De bägge beskrivna byggnaderna var ritade av civilingenjör Rudolf Ström och konstruerade och byggda genom hans ingenjörsbyrå. Fotografiet från 1921 visar tornet efter att serveringsterassen precis förändrats genom Axel Brunskogs ritningar.
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.