Skådespelarna hemma hos Helmer Linderholm. Två kvinnor i köket.
Från 299 kr
Matberedning i storkök. En man i vit rock och skärmmössa vid ett arbetsbord. Till vänster hänger kokt medvurst i två lager från en metallställning.
Skådespelarna hemma hos Helmer Linderholm. Två kvinnor och en man i köket.
Konsum, restaurang Gyllingen, interiör från köket, en kvinna.
Konsum, restaurang Gyllingen, interiör från köket, två personer.
Två män. Gunnar Runvik och Thure Elgåsen vid Fagertärn. Teet serveras.
Matberedning i storkök. Fyra män med vita förkläden och vita skärmmössor vid arbetsbord. En man i vit rock och svart hatt kontrollerar. Runt väggarna hänger olika sorters korv från metallställningar. Text med blyerts på baksidan: "C.L. Enskede mars 1948.
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.