Gården Gatan i Onsala år 1933. En folksamling står under träden framför husen där Lars Gathenhielm växte upp.
Från 299 kr
Gården Gatan i Onsala där kaparen Lasse i Gatan (1689-1718) växte upp.
Hunsås i Onsala, södra gården. Del av boningshuset med tvåsidig fritrappa till entrédörren. På dörromfattningen till höger sitter ett "W" som kan ha att göra med att släkten Wickman har bott i båda Hunsås-gårdarna, liksom kapten Wennerholm i den ena och före Wickmans Igor Wistrand i den andra. Båda gårdarna är gamla s k kaptensgårdar. (Se även bild nr G8963)
Lantgård, Staregården i Onsala.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Bostadshus, gården Gatan på Onsala där kaparkaptenen Lars Gathenhielm bodde, Lasse i Gatan. Det långsträckta, timrade huset skyms av stora träd i förgrunden och utmed vägen löper en stengärdsgård.
Kaptensgården Stora Lyngås i Onsala. Den timrade mangårdsbyggnaden i två våningar uppfördes 1759-60 av de fyra sönerna till skepparen och dykerikommissarien Anders och frun Ingela Schale. Det blev den äldste sonen Michael Andersson Schale med frun Marianna (systerdotter till Ingela Gathenhielm) som övertog gården. Lyngås förblev en släktgård i 269 år. Notera den klassicerande portomfattningen med pilastrar och trekantigt överstycke, tympanon. Det stensatta gårdstunet var helt kringbyggt fram till 1920-talet då portladan togs bort av agronom Agnar Jönsson. Han startade ett hönseri på gården, men sålde den när familjen öppnat Jönssons konditori i Gottskär.
Norra viken av Vallda Sandö, med den nu utgångna hederalokalen (murgröna) under högsta berget i bakgrunden.
"Skogslandskap från hederalokalen (murgröna) 'under oxeln', södra Kyrkbyn, Släp mot Vallda kyrka."
Verbaseum Thapsus (kungsljus), backen vid östra hederalokalen (murgröna), Vallda Sandö.
Havsvy från berg. "Norr om Kyviken, något väster om den nu helt utgångna hederalokalen. (Murgröna)."
Konfirmandgrupp utanför Idala kyrka. En stigport leder in till kyrkogården.
Mängder av bilar står uppställda på fältet som breder ut sig nedanför tornet på Onsala kyrka. Enligt uppgift ska det vara en biltävling.
Fyra unga män vid en halmpress. Sannolikt taget i Älekärr i Frillesås (se bild EA0604). Enligt uppgifter i bildförteckningen kan fotot föreställa William född 1913, Karl 1914, Evert 1916 och Knut 1919.
Två män och två pojkar sitter på en traktor med järnhjul, inköpt på Göteborgsutställningen 1923 och såld 1932 av Albin på gården Älekulla i Frillesås. Vid ratten sitter Albins son Knut och bredvid står hans bror Karl eller Evert. Den fjärde ynglingen heter William. I bakgrunden syns gårdsbebyggelse.
Det är före julafton och Knut bär upp halm till hönsen för att de skulle ha det varmt.
Ryggåsstugan på Knaparydet, Knaparydsstugan, den äldsta i Onsala med sina ca 350 år. Till vänster är själva stugan, sedan den fått tegeltak istället för torv, och papptaket till höger täcker den sammanbyggda ladan. Nere till höger står en böjd kvinna.
Mangårdsbyggnaden från början av 1800-talet på gården Hultet i Onsala. Bilden är troligen tagen från portlidret. Från början var gården kringbyggd men den moderniserades under 1900-talets andra hälft. Fönstren är försedda med luckor och små lunettfönster (halvmåneformade) ger ljus åt vinden. Dörren har ett smalt överljus och dubbla dörrpar. Trots att dörröppningen är smal har den dubbla dörrblad, där ett av de yttre står uppställt på fotot.
Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
Vy över Helsjön (Hällesjö) och Helsjöns folkhögskola från ett högt berg, högst sannolikt Texelberget (Täxleberg). Två vitklädda kvinnor vandrar längs bergskanten. Till höger skymtar även Stora Hornsjön. På Texelbergets högsta spets (180 m ö h) finns råmärket mellan Halland och Västergötland. På udden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.