Makarna Axel och Klara Danielsson med dotter, måg och barnbarn. Platsen är inte bestämd men väl tiden i stort. Gossen Karl Gustaf Olle i mormor Klaras knä, kom till världen i augusti månad 1913. Hans föräldrar står bakom morföräldrarna, byggmästare Karl Albin Hultgren och Tekla Turida Amalia. Axel och Klara bodde vid tiden för bilden i byn Klockarp. Den unga familjen flyttade till Grindsbo från Rumskulla i början av april månad 1914.
Från 299 kr
Lördagen den 14 juni 1919 sammanvigdes Anton Samuelsson med sin unga hustru Frida Charlotta. Anton har redan varit gift, men blivit änkling 1914. Hans första äktenskap var barnlöst, men makarna hade tagit till sig barnhusbarnet Margareta Elisabet Eriksson, född i Stockholm 1912. Hans nybliva fru är bördig från Ingatorp och har vid tiden precis fyllt 26 år. Här ses makarna med släkten framför gården i Klockarp där Anton är arrendator.
Makarna Samuel Svärm och Kristina Maria Jonsdotter samlade med barn, barnbarn och måg. Familjen har tagit plats framför sitt hemman i byn Klockarp som är det åldrade parets hem sedan 1887. Från vänster ses yngsta dottern Pancy och hennes make, Gustaf Gottfrid Vitus Norén. Denne är vid tiden sergeant vid Kungl. infanteriregementet i Visby. I moderns knä sitter parets förstfödda, dottern Kristina Diana Ingegerd. Bakom modern står sonen Edwin Georg och därefter följer döttrarna Amanda Kristina och Selma Teresia. Med anledning av barnbarnets utveckling torde bilden vara tagen sommaren 1913.
Porträtt av folkskollärare Carl Oscar Ringqvist. Född 1857 och son till klockaren och organisten Carl Gustaf Ringqvist och Johanna Hulda Mathilda Eriksson, bosatta i Klockargården i kyrkbyn nära Tuna kyrka i Södermanland. 1:a giftet med Hilda Maria Eriksson 1883, gift 2:a gången med Margareta Svedberg.
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen". Bilden är tagen mot norr från Järnvägsparken. SJ hade egna växtdepåer fördelade över hela Sverige där de odlade allt som skulle smycka stationsområdet utvändigt såväl som väntrum och expeditioner ihomhus; träd, buskar, ettåriga och perenna blomster, palmväxter, suckulenter etc. Många stationshus kläddes in med rådhusvin eller murgröna precis som här på tillbyggnaden söderut från 1893/1923. I förgrunden ses uppstammade, småblommande växter och flera olika lågväxande blommor. Framför stationerna var det vanligt med en rundel där skjutsarna kunde cirkulera med resenärer till och från stationen. Här står några träd i rundeln och intill har ett cykelställ placerats. Till höger hänger ett par gossar på sina cyklar och flera damer rör sig i stationsområdet i tidstypiskt klockade hattar.
Sankt Sigfrids källa. "Käll-bordet" ( den fyrkantiga stenen med ett rundt hål uti ), då det var helt, är 2 alnar 1 1/2 tum långt, 1:17 bredt och 5 tum tjockt och omkring hålet är inhugget .....:......Er född af vatn... Kan icke ....Rike .... En gammal Rönn står i bergsrevan deröfver. "Käll-bordet", som 1836 blef nytt bekostadt af Klockaren Joh. Vidgren, vardt inom åtta dagar åter sönderslaget, Ock det hela är- ovärderligt nog- omgifvet af brännässlor och gamla nedruttna gärdes-gårdar,- Men på backen, vid stora landsvägen, står ett slags minnesmärke af gement modern art, ej olikt en vanlig mil-stolpe, som skall för landets folk säga, att der skedde det första dop till kristen tro och lära i Sverige. - Minnesmärket borde visserligen vara helt annorlunda och ett af ädlaste slag. -Vidtalat den hederlige Klockaren Joh. Vidgren. Avskrift av orginalberättelsen, Verkställd den 15 febr. 1962.
Delägarna i Tranänget arbetade i lag, troligen var och en med sin bit av änget, men ändå samordnat med de övriga till en rejäl fest. Man började slå redan kl 4 på morgonen. Kl 7 kom kvinnorna och började räfsa. Kl 10 var det förmiddagskaffe och mitt på dagen middag. Omkring kl 17 skulle arbetet vara avslutat och då hölls otendag med kaffe och mycket brännvin men utan fylleri. Man tävlade i olika gotländska lekar, hade roligt och det hela avslutades med kimbning av klockaren i kyrktornet. JO Larsson och Johan Ahlström var bröder, så det var naturligt att familjerna samarbetade.
Kv. Klockaren 1, Storgatan 13, Kilanders. Kilanderska huset under byggnad. Färdigbyggt år 1900. Då inflyttade även postkontoret där från det lilla huset till vänster (se brevlådan på väggen) med ingång från gårdssidan. Postmästare var postexpeditör fru Maria Hammarstrand. I hörnet av Storgatan mellan Kilanders och lilla huset t. vänster låg poliskonstapel Högbergs låga envåningshus (ett stycke in på tomten), där sedan uppfördes hörnhuset inrymmande bokhandel, Skaraborgsbanken m.m. Till höger Jouvins hotell, och närmast kyrkan Westlins hus, där Kilander i många år hade sin manufakturaffär, tills hans nya hus blev färdigt.
Denna port är tillkommen då långhuset byggdes på 1220-talet. Den kallas "Dopporten" eller "Klockarporten". Det första namnet är troligen äldst. Förr stod dopfunten här innanför och det nyfödda barnet döptes och kvinnan blev kyrktagen efter förlossningen innan de fick komma vidare in i kyrkan. När klockaren efter 1595 bosatte sig i prästgården, gick han in genom denna port. Porten är romanskt rundbågig med ett s k språng med kolonetter, vilka står på baser i form av urnor. Ovanför kolonetterna sitter reliefhuggna kapitäl. Det östra är prytt med en huggen örn som biter i vulsten den står på. Det västra kapitälet är mycket inttressant. Det avbildar t v det gotländska lammet med korsfanan. Lammet har uppåtstående horn, vilket visar att det är en tacka. Tackan är symbol för evigheten eftersom det är kvinnan som för livet vidare. Lammet betecknar också den kristna församlingen och är symbol för det Goda. T h avbildas belätet, symbolen för det Onda. Mitt emellan sitter den lilla ängsliga människan med händerna för bröstet och odjurets klofösedda tass över huvudet och vet inte vilken makt hon skall välja!
Denna boplats ligger inte alls vid Mattsarvegrannlaget, utan mitt emot Lau fd kvarn vid stora landsvägen. Tidigare tillhörde fastigheten Allmänningen, vilken i sin tur kan ha uppstått ur Lau prästgårds fd marker. På 1700-talets andra hälft bodde här klockaren Lars Mattisson Ahlström, gift 1763 med klockardottern Bohl Båtelsdotter. De fick sönerna Lars och Båtel och det blev Båtel Larsson Ahlström född 1778 som tog över stället. Han gifte sig med Anna Maria Jakobsdotter Laugren född 1785 och de fick 4 barn, varav sonen styrmannen Lars Båtelsson Ahlström född 1816 blev näste ägare 1864. Han gifte sig omkring 1840 med Christina Gertrud Lönngren född 1818 från När och de fick 5 döttrar. Yngsta dottern Matilda Larsdotter Ahlström ärvde fastigheten. Om hon var gift är okänt, men hennes son Emil Larsson född 1890 blev näste ägare 1925. Emil blev gift 1916 med Emili Josefina Nilsson född 1896 från Utalskog i Alskog. De fick dottern Edit Matilda 1916 och hon gifte sig med Anton Johansson vid Bjärges i Garde och bosatte sig där. Emil Larsson var byggnadssnickare och byggde ett nytt bostadshus i cementhålsten 1946, det som står på fastigheten idag. När Emil dog omkring 1970, sålde Emili stället som fritidsbostad till Willy Ludvig. 1981 köpte Nils och Maj Lindström från Hallsarve fastigheten när de överlämnat gården till sonen Bo Lindström. 2008 köpte Lotta Hanell stället av Maj Lindström, som då flyttade upp till lägenheterna vid skolan. På bilden ser vi baksidan av manbyggnaden, en liten parstuga troligen från 1800-talets mitt, sammanbyggd med en yngre flygel.
Alvesta, 1963.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.