Augusta Tisell g. Hellström. Född 1867 i Istrums sn. Bodde 1880 i Skara Bodde 1890 i Klagstorp, Skövde som guvernant. Bodde 1900 å Blomberg i Husaby sn som gift med inspektor Hellström. Augusta död 1956 i Strängnäs, då änka.

Från 299 kr

Fotografiet taget 1900 då kung Oskar II besökte Falköping Ranten station. Den person som står närmast Kungen är kyrkohede Dimmarsson Närmast fotografen och med ryggen mot kameran står dåvarande stations inspektor Wållgren.

Från 299 kr

Arbetslag vid Uddagårdens kalkbruk år 1905. Nr 1 Inspektor Julius Rydell, 2 Gustav Larsson, 3 Albin Lundgren, 4 Nils Bergqvist, 5 Karl Åhl, 6 Sanfrid Eriksson, 7 Algot Johansson, 8 Algot Lindgren, 9 Ek, 10 (Karl?) Törnqvist.

Från 299 kr

Fru Sara Beata Pettersson, född Bengtsdotter i Södra Lundby. Född 1831 på Trogared i S Ving. Hon gifte sig med Anders Pettersson som var inspektor på S Lundby herrgård. De fick 8 barn. Efter Anders död 1886 forts Beata sköta herrgården tills m sonen Ernst Mauritz som blev ny inspektor. Beata levde till 1915. Hennes dotter Beda blev Sveriges första hemkonsulent. Hennes son Fridolf var en riktig äventyrare som for omkring i Afrika och Sydamerika. Beata och Anders ligger begravda på den lilla kyrkogården vid S Lundby kyrka, stenen finns ännu kvar.

Från 299 kr

Parti av Göta kanal. Kanalbåten pallas på väg in mot Bottensjön. Till vänster Kindbomska huset och det Gyllströmska. Det senare huset köptes av inspektor Sandberg, kompanjon med grosshandlare Kindbom. Huset revs och ett nytt byggdes, vilket fortfarande finns kvar. Kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album.

Från 299 kr

Plöjning mitt för järnvägsstation. Framför är inspektor Adolf Sten, rättaren Lilljeberg, förvaltare Lander. Plöjare som är synliga: August Jonasson, Sörtorp, Evert Andersson, Rödjan, Edvin Johansson Ekedal, (Helmer Johansson Ekedal - syns något bakom hästar) Axel Andersson, Hjelmetorp, John Svensson, Stenstorp, Fredrik Larsson Prestorp och Henning Alfredsson, Sörtorp. Stora Mellby

Från 299 kr

Kommunalnämnd i Falköpings västra. Ledamöterna i Falköpings västra, sista kommunalnämnd 1934. Övre raden från vänster: trafikbiträdet Albin Åkerhage, inspektor Julius Rydell, lokförare Werner Persson, lokförare Eric Hansén, lantbrukare Rickard Blomgren. Nedre raden: reparatör Theodor Blomén, förrådsmannen Alfred Sjöblom, kontoristen Mårten Jacobsson (nämndens ordförande), nämndemannen Bernhard Gustafsson och kupémästare Robert Falkenskog. Falköpings västra kommun införlivades med Falköpings stad 1/1 1935.

Från 299 kr

Födelsedagsuppvaktning Kyrkorådets ordförande Arne "Knaster" Johansson överlämnar en blomsteruppsättning till kyrkoherde Gerhard Franck. Runt dem står från vänster kyrkvärden Gustaf Dahlqvist, inspektor på en brädgård i centrum, kyrkvärden Torsten Helde som hade en speceriaffär längst upp på Kungsgatan, Gunnar Gustafsson, riksdagsledamot och sedermera generaldirektör, samt Margit Franck, jubilarens hustru.

Från 299 kr

Bilden finns med i boken Billingen längesen nr 1, i en artikel som Arne "Skultorparn" Andersson skrivit, kallad "Så var det när kalkugnarna brann på Billingens nordspets". Övre raden fr.v: Broman från Västmanland, Gustav Klar, Frans Andersson "Vargen" kallad (känd som en hård lagbas), Karl Larsson, J.V. Larsson "Norda-Lasse" från Västmanland, Karl Öman, Oskar Lundgren, Edvard Gustavsson, Strid, Oskar Svensson "Starka-Oskar" Nedre raden fr.v: Inspektor E.V. Norén, Vilhelm Olsson (smed o snickare), Klas Stark "Starka-Klas", Rickard Rosin, Per-Anton Andersson "Päranton", framför honom sitter Karl Juhlin o stående bredvid (i svart väst) Oskar Nord, Alfred Johansson "Lella-Alfrid", Verner Rosin, Johan Larsson i Kärret.

Från 299 kr

Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.

Från 299 kr

Personalen vid Sundbybergs station i oktober 1912. Bakre rad fr.v; Sth nr 193 J V Sjöberg, sth nr 328 J L Larsoon, sth nr 160 A V Lindqvist, sth nr 177 K L Jansson, Sth förman nr 102 K L Lidström, Sth nr 162 J H Vallin, Sth nr 157 K H Svensson. Rad nr 2; Sth nr 206 G V Lindvall, sth nr 181 K G Sjöberg, Sth nr 326 K K Larsson, sth nr 167 E. Hofverberg, sth nr 211 J A Ekegren, sth nr 182 K A Dahl, sth nr 180 G A Jonsson, sth förman nr 136 A J Åsén. Främre rad fr.v.; Sth förman nr 130 E Svanborg, KB E A Danielsson, Sts G A Lagerlund, 1:sts T G Schelin, Inspektor V M D Moberg, Sts S H Abrahamsson, Sts C F Blomgren, KB B J F Elander.

Från 299 kr

Personalen vid SWB i Sundbyberg november 1905.Rad nr 1 fr.v; Hunden Ruff (Ågrens), Inspektor P.O. Ågren, 1:e Sts T.G. Schelin, bokhållare A.R. Frölen (Brack Jan), G.A. Lagerlund, K.B.C.F. Blomgren, Kont A.S. Marting, kont J.A. Andersson. Rad nr 2 fr.v.; Stk nr 157 K.A. Svensson, Stk nr 171 R.N. Belin, Stk nr 195 F.A. Johansson, Stk nr 140 E.K. Andersson, Stk nr 282 G.E. Blomgren, Stk nr 270 P.J.G. Ask, Stk nr 160 A.V. Lindqvist, Stk nr 194 K.L. Lidström, Stk nr 159 E.L. Svanborg, Stk nr 271 A. Berglind, Stk förmabn 107 K.A. Rosén, Ex K.B.E.R. Petrén, Stk nr 253 E.T. Nilsson, Stk nr 188 A.I. Åsén, Stk nr 177 K.H. olsson, Stk nr 269 N.G. Norman.

Från 299 kr

Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.

Från 299 kr

En medfaren men sällan avbildad vy i Linköping. Det vi ser är Dederingska gården på Stora torget invid Storgatan. På platsen skulle entreprenören Jonn O Nilson senare uppföra sin ståtliga byggnad och helt omändra miljön. Den sällsynta bilden kan ge tillfälle att stanna upp vid gårdens sista tid. Från 1826 ägdes den av handlaren Anders Gabriel Dedering och dennes maka Maria Sofia Bjurman. Vid mitten av seklet fick makarna en hyresgäst i holländaren Henrik Vilhelm Stoopendaal. Han etablerade sig som "galanterihandlare" och vad det innebar upplyser en annons i Östgöta Correspondenten den 7 augusti 1847. Där meddelar han att han vid stundande Skenninge marknad bland annat kommer saluföra så skilda varor som saltkar, diamanter, dubbelbössor, franska parfymer med mera. I sitt äktenskap med Charlotta Pearl hade han nio barn, där sonen Daniel upplysningsvis kom att gifta sig med den välbekanta illustratören Jenny Nyström. Efter den barnlöse Dederings död 1860, kom gården genom en brorsdotters arv och äktenskap i inspektor Axel Qvilléns ägo. I somliga sammanhang benämns gården därav även som den Qvillénska. Vid tiden för bilden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden.

Från 299 kr

Porträtt av Abraham Ahlquists (1794-1844) Ahlqvist gick i skola i Kalmar 1804; student i Uppsala höstterminen 1813; fil mag 1818-06-16; prästvigd samma år 20/12 i Kalmar; collega scholæ i Kalmar 1820-09-15; konrektor 1826-03-28; pastoralexamen 1825-04-30; kyrkoherde i Runstens församling samma år 22/9, tillträdde 1827-05-01; prost över egen församling 1831-09-18; kontraktsprost i Ölands medelkontrakt samma år 14/12; riksdagsman 1828 och 1834; inspektor för pedagogien i Borgholm 1841; medlem av Götiska förbundet 1825; korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829; samma akad:s ombud på Öland samma år; ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1831; av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1833; av Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1834 m fl lärda samfund. Hans Ölands historia och beskrifning 1822-27, har vunnit stort anseende och hans Anmärkningar öfver Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation 1821, lämna, liksom hans Flora Runsteniensis 1815-17, viktiga bidrag till kännedomen om det blomsterrika Ölands naturförhållanden. Han gav också bidrag till Nils Isak Löfgrens utgåva av ett herdaminne för Kalmar stift, Clerus Calmariensis. Under sin tid i riksdagen använde han tiden mest till arkivforskningar, varav frukten blev hans Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv fr. 1523-1649, ett arbete vari han biträddes av prostarna Sven Peter Bexell och Anders Lignell, men som aldrig hann avslutas före hans död. Ahlqvist är en typisk representant för den s.k. linnéanska prästtraditionen. Död 1844-07-09 klockan 18 vid Vickleby Hälsokälla i Stora Frö i Vickleby socken, av leverinflammation och nervfeber. Begravd 1844-07-19 vid Runstens kyrkas södra sakristivägg tillsammans med sin hustru och dottern Catharina Helena. Gift 1826-09-01 i Kalmar stadsförsamling med jungfrun Sara Gustafva Bruun, född 1801-05-04 i Kalmar stadsförsamling, död där 1866-01-21 av bröstkramp, 64 år, 8 mån, 17 dagar gammal, dotter till handlanden i Kalmar Peter Bruun och Sara Maria Brandtberg. Barn: Barn: Pehr Ahlqvist, född 1827, tullkontrollör, död 1878. Sara Maria Ahlqvist, född 1831-01-13 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1879-09-20 i Resmo sn. Hilda Augusta Ahlqvist, född 1832-10-17 i Runstens sn, död 1896-03-04 i Vislanda sn. Gift 1854-08-22 i Runstens sn med kyrkoherden i Resmo församling Carl Ludvig Carlsson Johanna Charlotta Ahlqvist, född 1836-03-08 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1895-05-01 i Mörbylånga sn. Alfred Gustaf Ahlqvist, född 1838; lektor vid H:a lärov, historisk författare; död 1881. Catharina Helena Ahlqvist, född 1840-12-13 i Runstens sn, död där 1841-06-11.

Från 299 kr

Porträtt av Abraham Ahlquists (1794-1844) Ahlqvist gick i skola i Kalmar 1804; student i Uppsala höstterminen 1813; fil mag 1818-06-16; prästvigd samma år 20/12 i Kalmar; collega scholæ i Kalmar 1820-09-15; konrektor 1826-03-28; pastoralexamen 1825-04-30; kyrkoherde i Runstens församling samma år 22/9, tillträdde 1827-05-01; prost över egen församling 1831-09-18; kontraktsprost i Ölands medelkontrakt samma år 14/12; riksdagsman 1828 och 1834; inspektor för pedagogien i Borgholm 1841; medlem av Götiska förbundet 1825; korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1829; samma akad:s ombud på Öland samma år; ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1831; av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1833; av Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1834 m fl lärda samfund. Hans Ölands historia och beskrifning 1822-27, har vunnit stort anseende och hans Anmärkningar öfver Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation 1821, lämna, liksom hans Flora Runsteniensis 1815-17, viktiga bidrag till kännedomen om det blomsterrika Ölands naturförhållanden. Han gav också bidrag till Nils Isak Löfgrens utgåva av ett herdaminne för Kalmar stift, Clerus Calmariensis. Under sin tid i riksdagen använde han tiden mest till arkivforskningar, varav frukten blev hans Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv fr. 1523-1649, ett arbete vari han biträddes av prostarna Sven Peter Bexell och Anders Lignell, men som aldrig hann avslutas före hans död. Ahlqvist är en typisk representant för den s.k. linnéanska prästtraditionen. Död 1844-07-09 klockan 18 vid Vickleby Hälsokälla i Stora Frö i Vickleby socken, av leverinflammation och nervfeber. Begravd 1844-07-19 vid Runstens kyrkas södra sakristivägg tillsammans med sin hustru och dottern Catharina Helena. Gift 1826-09-01 i Kalmar stadsförsamling med jungfrun Sara Gustafva Bruun, född 1801-05-04 i Kalmar stadsförsamling, död där 1866-01-21 av bröstkramp, 64 år, 8 mån, 17 dagar gammal, dotter till handlanden i Kalmar Peter Bruun och Sara Maria Brandtberg. Barn: Barn: Pehr Ahlqvist, född 1827, tullkontrollör, död 1878. Sara Maria Ahlqvist, född 1831-01-13 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1879-09-20 i Resmo sn. Hilda Augusta Ahlqvist, född 1832-10-17 i Runstens sn, död 1896-03-04 i Vislanda sn. Gift 1854-08-22 i Runstens sn med kyrkoherden i Resmo församling Carl Ludvig Carlsson Johanna Charlotta Ahlqvist, född 1836-03-08 i Runstens sn, död ogift och barnlös 1895-05-01 i Mörbylånga sn. Alfred Gustaf Ahlqvist, född 1838; lektor vid H:a lärov, historisk författare; död 1881. Catharina Helena Ahlqvist, född 1840-12-13 i Runstens sn, död där 1841-06-11.

Från 299 kr