Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet.
Från 299 kr
Carolina Malmström invid maken Ludvig Bäck. Fotografiet är taget i senare delen av 1890-talet av deras son Knut. Från år 1880 ägde paret Hägerstad slott i Hannäs, Östergötland. Herresätet var då nyligen uppfört men byggherren hade kommit i ekonomiska trångmål och tvingats sälja. Makarna Bäck, som var skrivna i Stockholm, kom i huvudsak att använda slottet som sommarviste. Efter Ludvigs död 1899 var emellertid Carolina som änka fast boende på slottet en tid.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Musikern och kompositören Knut Bäck på jaktstråt i Hannässkogarna. Enligt efterlevande släktingar var han nu inte så mycket för jakt. Istället var det fotografering som i första hand intresserade honom och bössan hade han främst med för att undvika frågvishet. Här har han rimligtvis fått hjälp av sin fästmö Dagmar som förekommer på andra bilder i sammanhanget och paret befinner sig i trakten med orsak av att Knuts föräldrar vid tiden ägde Hägerstad slott i Hannäs socken.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och hans maka Carolina, Född Malmström, och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet. Den skarpsynte kan rent av se paret i ett av andra våningens fönster.
Hägerstad skattegård i Hannäs har en komplicerad historia. Efter att dåvarande ägare musikdirektör Hugo Beijer lät uppföra Hägerstad slott på gårdens ägor fick den forna mangårdsbyggnaden ny funktion som arbetarbostad. Det är i den användningen vi ser gården på denna bild från 1890-talets mitt. Vid tiden ägdes gården av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck men såldes kort efter hans frånfälle 1899. Beijers slott kom vidare att styckas av från gården och den ursprungliga Skattegården blev ånyo egen enhet. Den gamla huvudbyggnaden hade då tjänat ut och revs 1919 för att ge plats för nytt boningshus för gårdens ägare.
Vy mot Hägerstad slott som skymtar på andra sidan av sjön Vindommen. På samma sida antyds till höger även Hannäs kyrkoruin. Markerna i förgrunden tillhör torpet Lövudden men mest intressant i bilden är möjligtvis den så kallade retortugnen som reser sig invid sjökanten. Ugnen visar den vid tiden kvarvarande rest efter den mindre träoljefabrik som dåvarande markägare lät anlägga 1877. Genom beviljandet för fabriken får vi veta att den vid sidan av fabrikshuset även omfattade ett magasin, en kolbod och en bassäng med vattenledning för nödvändig kylning.
Porträtt av Dagmar Malm, dotter till grosshandlaren Maximilian Malm och dennes maka Julie, född Möller. Född i Göteborg 1873 blev hon faderslös 1886 och flyttade kort därefter med sin mor och sina syskon till Stockholm, där modern ingått nytt äktenskap med löjtnant Sten Edvard Gleerup. Enligt släkthistorien kom Dagmar att i sin nya hemstad ta pianolektioner av musikpedagogen Knut Bäck. Denne ska blivit upp över öronen förälskad men fått kämpa för att få sin kärlek besvarad. Efter flera års uppvaktning och löfte om att flytta till Göteborg kunde hymnens band äntligen knytas i juni månad 1897. Året därpå nedkom parets enda barn, dottern Lotty. Fotografiet är sannolikt taget på de blivande svärföräldrarnas sommarviste Hägerstad slott i Hannäs.
Bernhard Aurelius föddes in i en släkt med påfallande många kyrkomän. Född i ett prästhem i Gamleby påbörjade han sina högre studier vid Linköpings gymnasium och gick därefter vidare för teologisk utbildning vid Uppsala universitet. Där avlade han examen 1860 och prästvigdes året därpå. Därefter följde tjänst som vice pastor i Risinge, Vånga, Stora Åby och Vreta kloster, innan han år 1867 erbjöds platsen som komminister i Hannäs. Efter tre år i den befattningen öppnade sig en ny möjlighet för honom. I Åsbo hade den åldrige kyrkoherde Borre avlidit och i oktober månad 1870 installerade sig Aurelius som församlingens nya prästman. Precis inflyttad gifte han sig med Sigrid Elisabet Matilda Peterson, bördig från Vreta kloster. Äktenskapet kom upplysningsvis att bära sex barn, varav fyra överlevde barnåren. Ur ett herdaminne får vi även veta något om de karaktärsdrag Aurelius bar. Där lovordas han som en synnerligen god präst med ett föredömligt uppträdande mot församlingsborna, vilka särskilt uppskattade hans drag av frid, godmodighet och låga anspråk. Dock kunde han enligt en församlingsbo vara "lite sinksammer på predikstoarn å ve husförhöra", men det får vi förmoda att de flesta hade överseende med. Bernhard Aurelius avled i Marstrand i samband med en badresa sommaren 1881.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.