Ny golfbana på Fjärran Höjder. Augusti 1950.
Från 299 kr
höjd, höjder, plattlandskap, man, män, kvinnor, kvinna
Röjdens skola, Södra Finnskoga. Till vänster finsktalande lärarinnan Hilma Karlsson från Nyskoga. Andra från höger Signe Englund f Andersson från Sannola
Norr om kyrkan fanns på medeltiden en kastal, ett försvarstorn, troligen byggt på 1100-talets andra hälft. Dess bas är den största på Gotland och fanns det en proportionalitet mellan ytan på marken och höjden, så har det här varit Gotlands högsta kastal, c:a 6 våningar hög, större än Kruttornet i Visby. Mot kastalen byggdes på 1200-talets mitt en ny prästgårdsbostad i sten, varvid kastalen inkorporerades i prästgården. Under de fattiga tiderna efter medeltiden orkade Lau inte hålla egen präst längre, 1595 slog Lau och När ihop till ett pastorat och prästen flyttade till den större prästgården på När. Lau prästgård användes en tid till klockarbostad, men övergavs på 1700-talet, varvid hela komplexet rasade ihop. På Masses tid var det bara en gräsbevuxen hög kulle med ett uppstickande valv från bottenvåningen kvar av prästgården och kastalen, vilket bilden visar med utsikt över den öppna bygden mot öster. På 1930-talet grävdes ruinen ut.
Masse har stått uppe på backen med god utsikt över hela ladugården och tagit denna överblicksbild. Vi ser hela den fina bulladugården med två båsrader i varje fähus och en hoimd, hörum till varje. Stora gödselstackar ligger ut mot vägen. Ladporten står på glänt. Ladan består av tre bulsektioner, vilket är normalt. På gaveln står en stor halmstack. Ladugårdsflygeln i sten är blind ut mot vägen så när som på en port, osäkert vad den ledde till. Käldkväiar går alldeles utanför till vänster och åt höger går vägen ner till Nybro. Grannpartens magasin skymtar. I förgrunden ser vi en välhållen räcktun bestående av 4 räckar på höjden. Sådana tunar användes främst på platser med måttligt betestryck med nöt.
Anna Klingspor i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Året är 1908 och hon har varit gift med kapten Carl Ridderborg i 20 år. Helt nyligen har de tillträtt fideikommisset Ribbingshov i Norra Vi, där de är bosatta med sina tre döttrar. Vägen dit hade för Annas del gått genom en barndom i Enköpings-Näs där föräldrarna ägde Nybyholms gård, via en kortare tid på Lagnö säteri i Aspö till Uppsala stad. År 1885 flyttade familjen till Stockholm och bosatte sig i en våning i kvarteret Höjden. Här blev Anna kvar till sitt eget giftemål 1888. I förstone kom hon och maken att bosätta sig i den till honom ärvda gården Öna i Tjällmo. Under perioden 1903 till 1907 var istället Motala makarnas hemvist och från det sistnämnda året är skildringen av Annas liv tillbaka till styckets ingress.
Tryckt text på kortet: "Gravfält vid Greby, på höjden ö. om vägen till Grebbestad, c:a 800 m. nnö om Grebbestads kyrka (fornminnesskylt). Det är ett av de största och mest imponerade gravfälten i Bohuslän och består av omkr. tvåhundra högar, många med stensatt kant, fotkedja och ett flertal bautastenar, av vilka många fallit omkull. (En liggande sten i n. delen av fältet visar spår av kvarnstenshuggning). Gravfältet vittnar om en rik bebyggelse i denna trakt under förhistorisk tid. Några gravar undersöktes 1873 av Oscar Montelius. De lämnade fynd från tiden omkr. 400 e.K. Gravfältet omspänner dock säkert betydligt större tidrymder. Se Litt: Holmberg Uppl. 2 II: 66 F. Noterat på kortet: "Greby Tanum." "Greby Gravfält." "Foto (C65) Dan Samuelson 1924. Köpt av Dens. Dec. 1958."
Dokumentation
JLM P12115
Natur
Skogsbruk
JLM P12069
JLM P12169
Sjöfart
JLM P12127
Minnesstenen över de finska släktnamnen reses vid Röjden
Avtäckning av släktnamnsstenen vid Röjden. Sigurd Bograng till vänster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.