Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Från 299 kr
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Norrköpings gamla rådhus, populärt kallad "Smörasken", började uppföras 1724 men stod inte helt färdig förrän 1734. Trots att byggnaden redan vid invigningen ansågs för liten kom den att i mer än ett och ett halvt sekel tjäna som stadens rättsliga och administrativa centrum. Den två våningar höga stenbyggnaden inrymde förutom rådhus- och kämnärsrätterna (underdomstol) även sjumanskammare, kansli och arkiv, dessutom stadsvaktens rustkammare och den obligatoriska stadskällaren. Till höger om Rådhuset ses Ekbohmska gården, bostad åt justitieborgmästare Jacob Ekbohm men även interimt rådhus vid byggandet av gamla rådhuset samt konungaresidens vid riksdagarna åren 1759 och 1800. Bild från 1800-talets sista år.
Vy norrut från det nybyggda vattentornet. Elverket, färdigt 1908, finns ej på bilden. På nuvarande brandstationens plats syns det gamla ridhuset.
Kvarter Diplomaten i Jönköping med Wilhelm Enanders Bokbinderi år 1953. I bakgrunden skymtar taket Frälsningsarmens tempel, som före år 1897 varit gamla ridhuset.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
Interiör från Gamla kronohäktet i Norrköping omkring 1912. Byggnaden fick svåra sättskador vid uppförandet av det intilliggande Rådhuset, vilket fick till följd att delar av byggnaden fick rivas. Huset uppfördes ursprungligen mellan åren 1860 - 1862 för att fungera som tingshus och kronohäkte. Efter renovering kom huset att inrymma Apoteket Kronan. Numera ligger Galleri Kronan här.
Droskstationen vid S:t Larstorget, mellan sparbankshuset och S:t Larskyrkan. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationer hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Storgatan norrut sedd från S.t Laurentii kyrktorn. Bakom borgmästaregården (Kronan 19) ses korsvirkesmagasinet, där stadshuset nu ligger, och till vänster gamla rådhuset. Framför den till vänster liggande uthuslängan ligger det sk. "Hotell Codrington". Bild nr:2 i album K 24, Falkenbergs museum, enl uppgift även en kopia på Hallands Nyheter. Bild nr:3 i Kommunarkivet, FBG. "blått album", samt två kopior i Bratt albumet, dessa tre med något olika maskeringar.
Ateljéporträtt av arkitekt Frans Jacob Heilborn, Varbergs förste stadsarkitekt. Han anställdes 1864 och fick i uppdrag att rita ett nytt rådhus, eftersom det gamla hade förstörts i stadsbranden 1863. Innan han avskedades 1865 (rådhuset var klart samma år) hade han hunnit rita ett dussintal byggnader i Varberg, varav några ännu finns kvar vid Östra Vallgatan, Kungsgatan och Östra Långgatan. Han ritade även Halmstads rådhus 1863 och gamla läroverk 1869 (båda rivna). Heilborn var från Stockholm, där han utbildades vid Konstakademien 1849–1854. 1857 kom han till Göteborg och arbetade med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg. Några byggnader Heilborn gjorde ritningar till efter tiden i Varberg är bl a Exercishuset, Tull- och packhuset samt Lorensbergs restaurant.
Sydöstra delen av Växjö Centrum samt Söder i Växjö, sett från kyrktornet, 1910-talet.
Växjö sett från Staglaberget, ca 1913. Växjösjön, söder och Linnéparken.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.