Tyllinge gård. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-talstyp. 4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. Gammalt. Foderbord i mittaxeln.Smårutiga fönster. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder.
Från 299 kr
Ena sidan av mangårdsbyggnaden på Gärdslösa prästgård. Till höger en bodlänga av kalksten, spritputsad med slätstrukna foder och spåntäckt tak. Till vänster en byggnad innehållande vagn- och vedbod. Mellan dessa en vägg av sten. Huset är byggt i skiftesverk och är inte panelat. Det har spåntak och är rödfärgat. Mellan de två byggnaderna, i mitten på fotot syns stenmuren och grinden mot landsvägen.
Ett av flygelkomplexen på Nygårds säteri, bakom trädgården Tre sammanhängande längor i skiftesverk, med pulpettak sluttande inåt. Väggarna är rödfärgade med vita foder. I mitten en gammal genomfart. - Innehåller arbetarbostäder, verkstäder osv. Enligt traditionen ska dessa två hus vara "i någon fransk stil". Det händer någon olycka om man river dem,sägss det också.
Tyllinge. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-taltyp.5)Fähus. Timmerskift. Gammal. Foderbord i mittaxeln.4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. Gammalt. Foderbord i mittaxeln. Smårutiga fönster.
Av timmer med slätpanel. Gul målning med foder och pilastrar i vitt, dörrar och luckor i svart. Taket täckt med gammalt svart tegel. Flöjel med rikt smidd spira av 1600 talsform, i flöjeln årtalet 1744 (74?). Den gamla inredningen borta (enl. uppgift).
Lövtäkt eller hamling. Lövtäkt, beskärning av lövbärande kvistar som vanligen torkas för att användas till foder. Lövtäkt var mycket vanligt i Sverige fram till början av 1900-talet och är vanligt över hela världen i områden med kalla vintrar och lövfällande träd. Källa: Nationalencyklopedin.
Mannekäng poserar iklädd festplagg i provrummet på NK:s Franska damskrädderi. Ärmlös klänning med figurnära liv, stor rosett vid dekolletaget, skärp markerar midjan. Vid, veckad, vadlång kjol. Över detta bär hon en vid sammetskappa med foder i avvikande färg. Handskar och sidenpumps.
Station öppnad 27.9.1894. Stationshus med två våningar i trä. Nedlagd 31.10.1959. Stationshuset kvar 1988, men kraftigt ombyggt. När VbÄJ anslöt 1911 uppfördes ett järnvägshotell .Station anlagd 1896. En- och en halvvånings stationshus i trä FJ , Falkenbergs Järnväg Röd, vita knutar, lister, foder balkong och stolpverk. Mossgröna dörrar och fönster, svart tak.
Stationen anlades 1895. Stationshuset , en och en halv våning i trä, restaurerades fullständigt 1949. Pressbyråkiosk Röd med gulbruna lister och foder, mittlisten under taket mörkbrun. Dörrarna mörkbruna, gröna fönster. Skylt vit m. svart text. Tegelskorsten. Semafor nedifrån = vit, röd, vit, röd osv röd och vit arm.
Namnändrad från BENGTSFORS till BENGTSFORS VÄSTRA. Åter till BENGTSFORS? i Js namnlista finns enbart BENGTSFORS. Stationen anlades 1895. Stationshus i en och en halv våning i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Röd med gulbruna lister och foder mittlisten under taket mörkbruna. Dörrarna mörkbruna gröna fönster. Hvit skylt med svart text. Tegelskorsten.
Ångermanland, Trysunda. Jeep tillhörig Sten Allan Vågberg. Under den tid man hade minkuppfödning var det några fiskare som skaffade sig fordon för att underlätta utdelning av foder m.m. Sedan man slutade med minken har den bara fått stå och förfalla, eftersom det inte finns några körbara vägar på ön.
Fiskebodar i inre Solumshamn. Sjöboden närmast kameran ägdes av framlidne fiskaren Erik Åström, en välkänd profil i Solumshamn. Åström ägnade sig inte bara åt yrkesfiske. Han hade även en cirkelsåg och med hjälp av den sågade han och brodern Ernst plank och bräder som såldes till bland annat sommargästerna runt om i området. Han hade även under många år en minkfarm. Foder till minken kom bland annat från fisket. Även jakt var ett av hans intressen.
De så kallade Gerlachska stallarna som fungerade som stallar med foder- och selkammare samt bostäder åt Hugo Gerlachs tjänstefolk. Byggnaden uppfördes 1887 i U-form med en artikulerad gesims under brokiga takfall med många takkupor och vällingklocka, i hörnet av Bäck- och Slottsgatorna. Till höger om huset ses grindpartiet in till trädgården. Järnvägen fick ny sträckning söderut 1920 och på bilden ses järnvägsbommen för Bäckgatan. Stallarna inreddes till lägenheter som beboddes fram till 1980-talet, men 1985 brann byggnaden ned. Fotografiet ingick i Lions "Julfemma 1984"; ett vykort med lottsedel för lotteri inom Lions Club Varberg (därav rastreringen). Bilden tagen mot nordost, kv Trädgården 11.
Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".
Manbyggnaden från 1876 är en rätt lång och hög parstuga med källare under hela huset. De stora rummen på varje gavel har två fönster vardera på framsidan, vilket är rätt ovanligt, se dock Fie Bild 729 mfl. Fönstren har välformade foder, vilket var brukligt vid denna tid. Ytterdörren är av 1700-talstyp med överljusfönster. Taket är flackt och täckt med papp. Invändigt är byggnaden välbevarad. Detta hus ersatte ett äldre stenhus som Hans Larsson och Catarina Larsdotter byggde 1795. I bakgrunden skymtar en mycket stor flygel under flistak, sannolikt äldre än manbyggnaden. Möjligen var den en äldre manbyggnad från början. Den har för flistakshus den karaktäristiska förkrymta vindsvåningen. Vad den innehöll förutom brygghus är inte känt.
Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.